Malena Rosén Sundström är en av de forskare som genom intervjuer med representanter för andra EU-länder kunnat konstatera att Sverige inte längre betraktas som ledaren för jämställdhet inom EU. I mitten av maj besökte hon CONCORD Sveriges jämställdhetsarbetsgrupp och delade med sig av sina resultat.
– Även personer som var negativa eller ljumma i sin inställning till den feministiska utrikespolitiken menade att Sverige befäste sin roll som ledare för kvinnors rättigheter med den här politiken, säger Malena Rosén Sundström.
Respondenter i studien sade att Sverige nu i stället för att gå i främsta ledet ses som ett av flera EU-länder som jobbar för jämställdhet, medan Finland kommer med de skarpaste förslagen.
Även om andra länder har tagit efter idén om en feministisk utrikespolitik var Sveriges version den mest omfattande. En intervjuperson beskrev hur den nu var tvungen att förklara varför Sverige hade avskaffat den feministiska utrikespolitiken inför representanter för stater som inte kommit lika långt i sitt jämställdhetsarbete.
– Sveriges feministiska utrikespolitik har utgjort inspiration för flera andra länder. Idag har drygt tio länder en feministisk utrikespolitik, och i FN har man bildat en gruppering som heter FFP+ (Feminist Foreign Policy+) där länder med feministisk utrikespolitik arbetar tillsammans. Men Sverige är inte längre med i den här grupperingen, trots att man skulle kunna vara det, säger Malena Rosén Sundström.
– Sveriges feministiska utrikespolitik har utgjort inspiration för flera andra länder. Idag har drygt tio länder en feministisk utrikespolitik, och i FN har man bildat en gruppering som heter Feminist Foreign Policy+ där länder med feministisk utrikespolitik arbetar tillsammans. Men Sverige är inte längre med i den här grupperingen, trots att man skulle kunna vara det.
Malena Rosén Sundström, forskare vid Lunds universitet
Flera intervjupersoner framförde också kritik mot den feministiska utrikespolitik som fördes, framför allt för dess brist på samstämmighet. Sveriges vapenexport till länder som förtrycker kvinnors rättigheter ansågs exempelvis inte vara i linje med en feministisk utrikespolitik. Det är en av de målkonflikter som lyfts i CONCORD Sveriges rapport ”The Game Changer: How a feminist foreign policy could transform societies”.
Även bristen på intersektionalitet fick kritik. CONCORD Europa har gemensamt tagit fram vägledning för att göra feministisk utrikespolitik mer intersektionell och normförändrande. Intersectional Feminist Policy-Making for EU External Action: 10 principles
Om forskningen
I forskningsprojektet intervjuades personer vid EU:s ministerråd som arbetade med teman relevanta för utrikespolitik, framför allt CODEV som arbetar med utvecklingspolitiken. Länderna valdes för att inkludera en bredd av olika åsikter och positioner. Första omgången intervjuer genomfördes år 2018, en andra omgång år 2022 innan den feministiska utrikespolitiken avskaffades, och en tredje omgång år 2024. Inom projektet har forskarna också studerat bilden av Sveriges feministiska utrikespolitik genom europeiska dagstidningar av olika politisk färg under åren 2014–2020. Läs mer på projektets hemsida: Sweden as a Norm Entrepreneur: The Case of the Feminist Foreign Policy – Lund University
FAKTA OM DEN FEMINISTISKA UTRIKESPOLITIKEN:
Sveriges dåvarande regering införde en feministisk utrikespolitik år 2014. Denna avskaffades när nuvarande regering tillträdde år 2022, med motiveringen att den mest var en etikett som stod i vägen för innehållet. 2023 presenterade Expertgruppen för biståndsanalys en utvärdering av den feministiska utrikespolitiken: ”More than a label, Less than a revolution”. More Than a Label, Less Than a Revolution: Sweden’s Feminist Foreign Policy | EBA