Agendan innehåller 17 mål och 169 delmål för hållbar utveckling. Den innehåller löften om att uppfylla de åtaganden man inte förverkligat i millenniemålen, men går även bortom millenniemålen och omfattar viktiga nya åtaganden och principer. Agendan lyfter fattigdomsbekämpning som det övergripande målet och huvudsakligt fokus ligger på att integrera de ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekterna av hållbar utveckling. Agendan har tydliga åtaganden som syftar till att bland annat utrota fattigdomen, minska ojämlikheten, skydda vår miljö, stoppa klimatförändringarna, skapa jämställdet och skydda kvinnor och flickors rättigheter samt skapa fred och frihet från våld.
Den slutgiltiga texten är avgörande för hållbar utveckling och fattigdomsbekämpning de kommande 15 åren och anses vara både ambitiös och transformativ. FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon välkomnade överenskommelsen som ”utgör en omfattande, inkluderande och universell agenda som bäddar för en historisk vändpunkt för vår värld”. Agendan har även mottagits mycket positivt av många civilsamhällesaktörer runt om i världen.
Viktiga åtaganden och principer
De nya hållbarhets- och utvecklingsmålen är unika och skiljer sig från bland annat millenniemålen då de är universella, och därmed innebär åtaganden för alla länder, såväl rika som fattiga. Detta är något som understrukits under förhandlingens gång och som innebär att även Sverige och EU har åtagit sig att uppnå målen och delmålen och måste se över vilka åtaganden som bör göras på hemmaplan.
En annan viktig princip är att agendan sätter ett särskilt fokus på att resultaten ska nå de allra fattigaste och mest marginaliserade människorna, att inte lämna någon på efterkälken (”leave no one behind”). Detta är en princip som civilsamhället, bland annat den globala Beyond 2015 kampanjen som CONCORD Sverige är del av, har lyft fram som mycket viktig, särskilt eftersom ojämlikheten inom och mellan länder ökat de senaste åren och denna princip inte fanns med i millenniemålen. Konsekvensen har varit att de positiva resultat som uppnåtts kopplat till millenniemålen ofta inte gynnat de allra fattigaste och mest marginaliserade.
Sluttexten har genomgående starka skrivningar och åtaganden om mänskliga rättigheter, icke-diskriminering och jämställdhet och om kvinnor och flickors stärkta egenmakt som avgörande för hållbar utveckling. Under förhandlingarna stod Sverige och EU in i det sista upp för dessa frågor inklusive sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.
I slutdokument finns även ambitiösa åtaganden för att stoppa klimatförändringarna, bland annat under mål 13 med tydliga delmål om att till exempel integrera åtgärder mot klimatförändringar i nationella policyer, strategier och planering. Ett annat delmål återbekräftar att rika länder, som parter i FN:s klimatavtal, åtagit sig att tillsammans samla 100 miljarder dollar årligen från år 2020 för att möta de behov som utvecklingsländerna har. FN:s Gröna Klimatfond måste operationaliseras snarast möjligt. Mål 13 understryker att FN:s klimatkonvention är det huvudsakliga forumet inom FN för länder att ta besluta om gemensamma och lagligt bindande åtaganden gällande klimatförändringarna, men att dessa även måste bekämpas inom ramen för en agenda för hållbar utveckling då människor och miljön är beroende av varandra och den hållbar utvecklingens tre dimensioner måste integreras.
En fråga som visade sig svår att enas om i slutförhandlingarna är den om relationen mellan Addis Ababa Action Agenda (agendan för utvecklingsfinansiering) som antogs av FN:s medlemsstater i juli i år och dess relation till de nya hållbarhets- och utvecklingsmålen. Medlemsstaterna har varit oense. EU och många andra rika länder har förespråkat att agendan för utvecklingsfinansiering skulle biläggas och utgöra svaret på hur de nya hållbarhets- och utvecklingsmålen ska genomföras. Detta har dock G77 och de flesta utvecklingsländer motsatt sig då det fanns ett stort missnöje hos dessa länder gällande den, i deras ögon, svaga agendan för utvecklingsfinansiering. Dessa länder förespråkade därmed två separata åtaganden.
Slutligen kunde alla länder enas om en lösning som innebar separata åtaganden för genomförande i mål 17 samt som delmål under samtliga 16 mål. Utöver detta ett tydligt erkännande att detta stöttas av de policyer och ageranden som antagits i agendan för utvecklingsfinansiering och det understryks att denna är en väsentligt och integrerad del av nya agendan för hållbar utveckling. Hur detta kommer att se ut i praktiken framgår inte i det dokument som nu antagits och därmed återstår en del frågor. I mål 17 i nya agendan välkomnar CONCORD Sverige särskilt åtaganden om samstämmighet, arbetet med att fram mått på hållbar utveckling som går bortom det begränsade måttet om tillväxt i BNP samt åtaganden om att rika länder ska uppnå det gamla målet om 0,7 % av BNP i bistånd.
Ett nytt globalt partnerskap och uppföljning av agendan
De nya hållbarhets- och utvecklingsmålen bygger på ett nytt globalt partnerskap och understryker vikten av att alla aktörer, medlemsländer, det civila samhället, näringslivet, forskarsamhället och FN-systemet arbetar tillsammans för att uppnå de åtaganden som gjorts. Hur detta partnerskap kommer att se ut på global, regional och nationell nivå är ännu inte klart, men agendan uttrycker en ambition för detta. Civilsamhället understryker här särskilt vikten av att inkludera civilsamhällesaktörer som en partner även i regelbunden uppföljning och utvärdering samt insamling av data på alla nivåer. Även här är civilsamhällesaktörer hopfulla och bland annat Beyond 2015-kampanjen understryker den positiva och unikt inkluderande process som post-2015 varit fram till detta datum och vikten av att detta fortsätter även i genomförandet, uppföljningen och utvärderingen av agendan.
Slutligen kunde länderna även enas om åtaganden för uppföljning och utvärdering. Här var det särskilt svårt för medlemsstarer att enas och många av länderna inom G77 underströk principerna om nationellt ägandeskap. Sverige och EU stod särskilt upp för vikten av transparens och ansvarsutkrävande. I sluttexten upprepas det flera gånger att åtagandena är icke-bindande och att uppföljningen därmed är frivillig och upp till varje land. Många civilsamhällesaktörer menar att åtaganden kring uppföljning och utvärdering är svaga och att lämnar många frågetecken gällande hur detta kommer att se ut på global, regional och nationell nivå. Vidare understryker civilsamhället att det finns en risk med att understryka agendans frivillighet istället för en tydlig vilja och gemensam plan för att genomföra och följa upp de åtaganden som gjorts. När det gäller uppföljning och utvärdering står det även sedan tidigare klart att ett nytt högpolitiskt forum för hållbar utveckling (”High-Level Political Forum for Sustainable Development) har etablerats inom FN och att detta forum ansvarar för att följa upp åtaganden för hållbar utveckling på global nivå, och då även de nya hållbarhets- och utvecklingsmålen. Kanske får vi svaret på några av de frågor som kvarstår när världens ledare träffas den 25-27 September för toppmöte i FN:s generalförsamling för att officiellt anta den nya agendan.
De 17 hållbarhets- och utvecklingsmålen
Mål 1: Utrota fattigdomen i alla dess former överallt
Mål 2: Stoppa hunger, säkerställ matsäkerhet och förbättrad nutrition samt förespråka hållbart jordbruk
Mål 3: Säkerställ hälsosamma liv och förespråka välmående för alla och i alla åldrar
Mål 4: Säkerställ inkluderande och jämlik utbildning av god kvalitét och förespråka möjligheter till livslångt lärande för alla
Mål 5: Uppnå jämställdhet och stärk alla kvinnor och flickors egenmakt
Mål 6: Säkerställ tillgång och hållbart nyttjande av vatten och sanitet för alla
Mål 7: Säkerställ tillgång till säker, hållbar och modern energi för alla
Mål 8: Förespråka fortsatt, inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv arbete och goda arbetsvillkor
Mål 9:Bygg motståndskraftig infrastruktur, förespråka inkluderande och hållbar industrialisering och skapa innovation
Mål 10: Minska ojämlikhet inom och mellan länder
Mål 11: Säkerställ att städer och bosättningar är inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara
Mål 12: Säkerställ hållbar konsumtion och produktion
Mål 13: Vidta brådskande åtgärder för att stoppa klimatförändringarna och dess konsekvenser
Mål 14: Skydda och hållbart nyttja haven, sjöarna och de marina resurserna för hållbar utveckling
Mål 15: Skydda, återskapa och förespråka hållbart nyttjande av territreala ekosystem, hållbart skogsbruk, bekämpa ökenspridning och stoppa degraderingen av land samt stoppa förlusten av biologisk mångfald
Mål 16: Förespråka fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling, säkerställ tillgång till rättsystem och rättvisa och bygg effektiva, ansvarstagande och inkluderande institutioner på alla nivåer
Mål 17: Stärk formerna för genomförande och återuppliva det globala partnerskapet för hållbar utveckling