Svenska Statistiska centralbyrån (SCB) sitter med i den internationella expertgrupp som just nu arbetar intensivt med att ta fram mätinstrument, indikatorer, för att världen ska kunna följa och bedöma hur väl länderna lever upp till den nya utvecklingsagendan. CONCORD Sverige ställde fem frågor till Viveka Palm, vice avdelningschef vid SCB:s avdelning för regioner och miljö, medlem i expertgruppen, om arbetet med att ta fram indikatorerna.
Civilsamhället, både globalt och i Sverige, har jobbat intensivt med att påverka framtagandet av de 17 nya utvecklingsmålen och utformandet av Agenda 2030. Hur kan civilsamhället bidra till arbetet med hur målen ska mätas?
Viveka Palm: ”Civila samhället kan bidra genom att uppmärksamma data som redan finns tillgänglig och med sitt expertkunnande om vad som är viktigt att fånga upp i mätningarna. Statistik ger ofta bra översikt, men många frågor på agendan handlar också om specifika policyområden och om frågor som normalt inte hanteras i nationell statistik. Det kommer att behövas samarbete mellan olika typer av organisationer för att få med bredden. Indikatorer behöver också kompletteras med analyser av vad som ligger bakom förändringar och informationen behöver lyftas fram och diskuteras för att komma till nytta.”
Har medlemmarna i expertgruppen varit eniga i sitt arbete, eller finns det konflikter mellan länders olika intressen?
Viveka Palm: ”Det finns olika åsikter om och olika grad av förtroende för internationella institutioner bland företrädare från länderna representerade i expertgruppen. Generellt kan man säga att förtroendet för internationella institutioner är starkt hos företrädare från länder i västvärlden och svagt bland företrädare från övriga världen. De som har lågt förtroende ställer sig ofta frågande till hur deras länder ska kunna stå till svars för data som de inte själva har haft möjlighet att samla in och på så vis kan säkerställa kvaliteten på. Denna misstro bygger delvis på en del utvecklingsländers upplevelse av Milleniemålen, där länderna inte kände igen sig i den bild som målades upp. När det inte finns internationellt jämförbar data så modelleras kanske ditt land på basis av hur det ser ut i andra liknande länder. Därför kan det vara svårt att känna igen sig i en del av de globala indikatorerna.”
Kan civila samhället vara med och påverka vilken data som samlas in och hur målen mäts?
Viveka Palm: ”Ja, det civila samhället kan bidra här genom att tydligt peka på vilka frågor som är viktiga och vad som måste få en central roll i datainsamlingen i olika länder. Inputen kan komma som förslag på indikatorer som enskilda organisationer tycker är viktiga, men viktigt är också att frågan sätts i ett sammanhang så man förstår hur den hänger samman med övriga agendan. ”
Finns det några styrkor med Agenda 2030 jämfört med Milleniemålen, som var FN:s utvecklingsmål från 2000 till 2015?
Viveka Palm: ”Ja, en stor och positiv skillnad är att ambitionen nu är att alla länder ska med. Det finns redan ett mycket tydligare ägarskap av länderna som också märks när vi samarbetar kring hur de 17 målen ska mätas och följas upp.”
Agenda 2030 och de 17 utvecklingsmålen ska även gälla i Sverige, hur ser arbetet med framtagande av indikatorer ut på nationell nivå?
Viveka Palm: ”Det kommer att visa sig. Inget finns på plats än utan kommer att ta form under det kommande året. Ansvaret för den nationella uppföljningen ligger på civilministern. Tidigare hållbarhetsindikatorer som tagits fram har haft svårt att finna en tydlig målgrupp – hela samhället är indelat för att hantera separata frågor och det märks att det sällan finns institutioner som har så breda frågeställningar på sitt bord. Det blir nog en utmaning även denna gång. ”