Global Gateway – EU:s stora infrastruktursatsning – är central för den nya inriktningen på EU:s agerande i världen, med ökade satsningar på privata investeringar och ekonomisk säkerhet. OECD:s biståndskommitté DAC framhåller potentialen i EU:s så kallade 360‑gradersansats för Global Gateway, men konstaterar att förståelsen av ansatsen varierar inom EU. Den tolkas av vissa inom EU-institutionerna som samma sak som ”do no harm”, det vill säga att hantera negativa konsekvenser av investeringar. Andra inom EU menar att infrastrukturinvesteringar aktivt ska bidra till att minska ojämlikheter, stärka institutioner och främja samhällsutveckling, och att 360 grader betyder en kombination av insatser som stöttar detta. OECD förespråkar den senare, mer ambitiösa tolkningen, och uppmanar EU att förtydliga hur Global Gateway och 360-gradersansatsen kan omsättas i praktik på ett sätt som aktivt främjar en mer jämlik och hållbar utveckling.
Jämställdhet
Det är en utmaning för jämställdhetsarbetet att de sektorer som är prioriterade i Global Gateway, som infrastruktur, transporter, finansiella tjänster och energi, generellt tenderar att ha en lägre andel verksamhet som syftar till att bidra till jämställdhet. Det krävs, enligt DAC, en kraftfullare styrning för jämställdhet för att inte tappa bort de framsteg som gjorts genom EU:s handlingsplaner för jämställdhet. Granskningen visar att EU-kommissionen ökade andelen bistånd med jämställdhetssyfte från 16 till 71 procent mellan 2011–2023. Men inom övriga EU-institutioner (som exempelvis bankerna) är fokus på jämställdhet mindre. Det gör att sammantaget har andelen bistånd med jämställdhet som delsyfte stagnerat på 60 procent, och endast två procent av EU:s bistånd har jämställdhet som huvudsyfte.
Klimat och miljö
Även biståndet för klimat och biologisk mångfald formas av EU:s nya fokus på Global Gateway. EU-institutionerna har ökat sitt bistånd med klimat- och miljöfokus under de senaste åren. De står även för 75 procent av de totala privata investeringar som mobiliserats på klimat- och miljöområdet med hjälp av biståndsmedel. Granskningsrapporten påpekar att finansieringen till klimatanpassning, skador och förluster samt biologisk mångfald inte passar in i Global Gateways verksamhetslogik, och kommer att kräva resurser som är anpassade till dessa miljö- och klimatsyften.
Några av EU:s styrkor som granskningen visar på
- EU är en global normsättare, med principfast och stark påverkan på mänskliga rättigheter, rättsstat, jämställdhet och miljö- och klimatarbete, bland annat som koordinerande aktör i FN.
- Den globala närvaron genom EU-delegationer i 145 länder ger stark landförankring och policydialog, och den breda uppsättningen verktyg gör det möjligt att kombinera rätt verktyg i respektive landsituation (bidrag, budgetstöd, policybaserade lån, tekniskt stöd och garantier).
- Team Europa stärker samordningen mellan medlemsstaterna, och de numer 161 gemensamma Team Europe Initiatives (123 på landnivå, 32 regionala, 6 globala), ger pragmatisk samordning utan tung överbyggnad.
Vad EU får kritik för
- OECD varnar för minskad inriktning på bekämpning av fattigdom och ojämlikheter. Halvtidsöversynen av EU:s bistånd (Global Europe) visar att mänsklig utveckling och god samhällsstyrning minskar i andel av programmens budgetramar för 2025–2027 i Afrika söder om Sahara, medan större fokus läggs på Green Deal och tillväxt.
- Minskad andel bistånd till de minst utvecklade länderna (LDC) i både andel och volym (jämförelse 2020-2023).
- Det finns brister i transparensen och långsam byråkrati i Global Gateway. Val av projekt, trovärdiga resultatkedjor samt finansieringskällor (vad är nya pengar respektive redan budgeterade medel) publiceras inte systematiskt vilket underminerar insyn för EU-parlamentet och partnerländer. Avtalsprocessen är lång och komplex och OECD efterlyser förenkling, enhetliga avtalsvillkor och öppen rapportering om den additionella finansiella- och utvecklingsnyttan.
OECD DAC:s rekommendationer till EU-institutionerna
- Säkra finansiering i de minst utvecklade länderna och fragila kontexter.
- Tillämpa en 360‑gradersansats för investeringar som sätter minskning av fattigdom och ojämlikheter i centrum. Prioritera mänsklig utveckling och att stärka institutioner.
- Använd hela verktygslådan och sprid god praxis mellan institutioner.
- I sin omorganisation värna landnärvaro med utvecklingsexpertis, EU-delegationernas mandat och resurser samt samverkan med aktörer i samarbetslandet.
- Styr Team Europa-initiativ för utvecklingsfokus, samarbeta med medlemsstater utifrån tydliga mervärden samt överväg alltid direktfinansiering till lokala partner.
- Öka insynen i Global Gateway inklusive tydlig information om urvalskriterier, involverade partners, resultat, mervärde finansiellt och för fattigdomsbekämpning.
- Fortsätt hålla biståndet obundet från krav att enbart nyttja europeiska varor och tjänster, och undvik upphandlingsrestriktioner.
- EU:s ledande roll inom samstämmig politik för utveckling, tillsammans med det faktum att EU i ökande utsträckning litar till den privata sektorn som utvecklingsaktör, gör att EU bör verka för höga sociala och miljömässiga standarder i globala leverantörskedjor.
- EU bör förenkla garantiprocesser, minska otymplig byråkrati inom garantiinstrumentet EFSD+, främja lokalt näringsliv, öka transparensen i val av projekt och deras mervärden.
- Bygg vidare på principfast humanitärt ledarskap och fortsatt stärka förebyggande, fredsbyggande och utvecklingssamarbete i samverkan med humanitärt arbete.