OECD DAC diskuterar biståndsdefinitionen i Paris

OECD:s biståndskommitté DAC utgörs av 29 givarländer, däribland Sverige. Kommittén fastställer bland annat regler för vad ett land kan räkna som bistånd, och som medlemsland rapporterar Sverige in allt sitt bistånd till kommittén. Regelverket var på tapeten senast under den svenska valrörelsen – flera partier hänvisade till OECD DAC när de motiverade hur finansieringen av ett ökat flyktingmottagande kunde hämtas från biståndsbudgeten.

Just nu ser OECD DAC över definitionen av biståndet, av kommittén kallat ODA (Official Development Assistance), mot bakgrund av att biståndet ändrat karaktär under senare år. Biståndet har förändrats  både vad gäller nya aktörer och typer av insatser än för bara några år sedan. Parallellt tar OECD DAC även fram nya riktlinjer för hur man kan mäta finansiella flöden utöver biståndet som kan kopplas till utveckling, något som för närvarande går under namnet Total Official Support för Development (TOSD).

Vilken definition för ODA som länderna enas om vid mötet i december kan potentiellt få konsekvenser för utvecklingsländerna. Det finns i dag en farhåga bland civilsamhällesorganisationer att den nya definitionen kommer att fortsätta tillåta avräkningar från biståndsbudgetarna som inte har fattigdomsbekämpning som främsta mål. Man ser även en risk för att de reella överföringarna av pengar till mottagarländerna kan komma att minska, då en del länder inte vill skärpa reglerna för hur stor andel av biståndet som kan utgöras av lån. Det innebär i praktiken att pengarna så småningom går tillbaka till givaren, och utan tydliga gränser för hur lånen får räknas som bistånd finns inget som säger att den andelen inte kan öka. I den här diskussionen är Sverige ett av de länder som vill skärpa regelverket så att endast de delar av ett lån som är rena gåvor får räknas som bistånd. Sverige har lyft vikten av att upprätthålla trovärdigheten för biståndet genom att bevara dess huvudsakliga definition, med tillägget att förtydliganden bör göras där det är nödvändigt. Hur stort genomslag Sverige får för sina ståndpunkter är oklart, men det finns åtminstone i teorin goda möjligheter då alla beslut inom OECD DAC måste fattas med konsensus.

Trovärdigheten för OECD DAC har fått särskild uppmärksamhet i diskussionerna kring biståndets definition. Flera länder i kommittén har argumenterat för att trovärdigheten i de kommande förhandlingarna i FN om en ny utvecklingsagenda kommer att påverkas negativt om definitionen luckras upp, eftersom det då inte verkar troligt att medlemsländerna i OECD DAC på allvar kommer att bidra till att sätta hållbara utvecklingsmål och till att hitta trovärdiga sätt att finansiera dessa.

Inför OECD DAC:s senaste möte i mars tog CONCORD Europa fram ett antal rekommendationer med huvudbudskapet att biståndet måste utgöras av reella resursöverföringar till utvecklingsländer, ha utveckling som huvudsakligt fokus och utgå från principerna om utvecklingseffektivitet. Sedan dess har CONCORD Sverige tillsammans med organisationer i AidWatch-arbetsgruppen tagit fram ytterligare rekommendationer som fokuserar på några av de frågor som står på agendan i Paris nästa vecka.

Seniornivåmötet den 7-8 oktober bör utmynna i tydliga rekommendationer till högnivåmötet i London den 15-16 december om att besluten som där fattas måste:

• Värna biståndets utvecklingsfokus, vilket inkluderar ett transparent rapporteringssystem med möjlighet till ansvarsutkrävande
• Säkerställa att biståndet fokuserar på människor som lever i fattigdom, oavsett var fattigdomen förekommer
• Revidera definitionen av förmånlighet så att endast gåvodelen räknas som bistånd, och att räntan är mer förmånlig än den givarländerna lånar utifrån. Räntebetalningar på lånet ska dras av i statistiken så att det reflekterar resursöverföringar
• Värna såväl åtaganden om bistånd som additionell klimatfinansiering med en tydlig gränsdragning, och genom separat och transparent redovisning
• Säkerställa att privata flöden som mobilseras med hjälp av bistånd uppfyller internationella principer om utvecklingseffektivitet; transparens, resultat, ansvarsutkrävande, anpassas till lokala prioriteringar och utvecklingsbehov, är helt obundna och kan uppvisa tydlig additionalitet vad gäller finansering och utvecklingseffekter
• Säkerställa att endast genuint bistånd till utvecklingsländer redovisas som bistånd, och exkludera migrationskostnader och andra kostnader som inte har påvisade utvecklingseffekter för mottagare. Utvecklingseffekter av alla enligt OECD DAC tillåtna kostnader i givarländer måste kunna bevisas
• Säkerställa att kostnader för fredsbevarande operationer utgör en mindre eller samma andel som idag i ODA-definitionen

CONCORD Sverige har följt frågan under flera år, och utvärderar regelbundet den biståndsrapportering som Sverige gör till OECD samt analyserar såväl biståndsnivån som vad som inkluderas i rapporteringen. Tillsammans med CONCORD Europa tar CONCORD Sverige fram årliga AidWatch-rapporter som utvärderar samtliga EU-ländernas bistånd. Nästa rapport lanseras den 20 november i år.

Fotnot: Sverige rapporterar allt bistånd till OECD DAC, som för statistik över det internationella biståndet. OECD DAC granskar regelbundet sina medlemmar för att följa upp länders biståndspolitiska åtaganden och säkerställa kvalitén i biståndet. Sverige granskades senast 2013.