Trots upprepade löften är EU är långt ifrån att nå sina biståndsmål. EU:s samlade bistånd uppgick 2015 till 62,4 miljarder euro, motsvarande 0,44 procent av BNI. Det var långt ifrån målet, men ännu längre bort hamnar man när utgifter som i själva verket stannade i EU, såsom kostnader för internt flyktingmottande, räknas bort. Då landade unionens bistånd på 0,36 procent av BNI.
Samtidigt behövs biståndet mer än någonsin, och EU som är världens största biståndsgivare har makt att påverka den globala utvecklingen. Inom ramen för Agenda 2030 har biståndet en central roll för att bidra till att bekämpa fattigdom, stärka de mänskliga rättigheterna, förebygga konflikter och lindra katastrofer, bygga demokratiska samhällen och öka jämställdheten.
AidWatch-rapporten 2016 visar att dock att EU är långt ifrån att nå sina biståndsåtaganden och att det saknas politisk vilja att placera dem högre på den politiska dagordningen. Bland annat visar rapporten följande utveckling i EU:s bistånd under 2015:
- Endast fem länder nådde 0,7-procentsmålet under 2015: Luxemburg, Sverige, Danmark, Nederländerna och Storbritannien.
- Av EU-ländernas bistånd nådde rekordhöga 17 procent aldrig utvecklingsländerna. Denna andel stannade kvar inom EU för att framförallt bekosta ett inhemskt flyktingmottagande. När andelen räknas bort uppgick EU:s faktiska bistånd endast till 0,36 procent av BNI.
- Sverige har ett mer ambitiöst biståndsmål än resten av EU, på 1 procent av BNI. Under 2015 avsattes 0,96 procent. Av detta stannade dock 21 procent inom Sveriges gränser för att bekosta flyktingmottagande vilket gav ett faktiskt bistånd på 0,75 procent.
- EU:s bistånd till de minst utvecklade länderna – de som bäst behöver det – har minskat under de senaste fem åren, till 11,8 miljarder euro för 2015 (ned från 13 miljarder 2010).
- EU:s bistånd influeras i allt större utsträckning av unionens migrations- och säkerhetspolitiska agendor där det bland annat villkorats på ett sätt som strider mot åtaganden om utvecklingseffektivitet.