War Child producerar just nu en rapport som främst lyfter vikten av att agera tidigt och fokusera på barn, ungdomar och deras vårdnadshavare när det gäller mental hälsa. Detta är i samband med ett projektstöd från CONCORD Sverige för att uppmärksamma EU:s utvecklingspolitik.
— Vi har precis avslutat en enkätundersökning som skickades ut till olika svenska aktörer, myndigheter, departement, Svenska Kyrkan med flera, för att undersöka civilsamhällets specifika roll i dessa frågor. Resultatet var att två huvudsakliga punkter ska lyftas fram: att ungdomar bör ligga i fokus i arbetet kring mental hälsa och att det bör kopplas till Agenda 2030 och hållbarhetsmålen. Detta gladde oss eftersom det bekräftade vad vi anser är det viktigaste att lägga fram i rapporten, säger Peter Brune, generalsekreterare på War Child.
Rapporten tar upp det faktum att ungefär 70 procent av hälsokostnaderna i låg- och medelinkomstländer kan kopplas till mental ohälsa, men endast 2 procent av pengarna går till att arbetet kring det. Det finns ett finansproblem där pengarna inte budgeteras på rätt sätt, enligt Peter Brune.
— Vi hoppas på ett ökat engagemang från svenska aktörer. Enkäten visar tydligt var fokus bör ligga. Ofta fokuserar man bara på mål 3 [Hälsa och Välbefinnande, Globala Målen] när man diskuterar global hälsa, men mental hälsa handlar om allt annat också, utbildning, fredliga samhällen och hållbara städer. Mental hälsa går så mycket djupare, säger Peter Brune.
Peter Brune förklarar att EU:s nya globala hälsostrategi som publicerades i november 2022 är en bra inramning för War Childs fokus på att uppmärksamma mental hälsa från ett globalt perspektiv. Trots det glöms ofta den mentala hälsan bort i diskussionerna och fokus hamnar på fysiska hälsoproblem.
— I frågan om mental hälsa så är barn en extremt utsatt grupp. På War Child går vi linje med barnkonventionens principer och utgår från tre områden: att erbjuda utbildning, skydd och psykosocialt stöd till barn som far illa i krigssituationer. Barn kan ofta inte uttrycka sig på samma sätt som en vuxen om det som händer omkring dem. Till exempel, om vi som vuxna ser något traumatiserande på väg hem från jobbet, kan vi uttrycka oss med ord om vad som hände, medan ett barn kan behöva andra metoder, som att rita en teckning om vad de upplevt. Där kommer våra barnpedagoger in och gör samtalsverktyg tillgängliga för barnen.
EU-kommissionen arbetar med att lägga fram en strategi för att förebygga mental ohälsa som ska publiceras 2023. Här kopplas globala hälsofrågor som covid-19 pandemin samman med mental ohälsa. Diskussioner sker för närvarande om permanenta psykiska skador hos unga människor efter att upplevt två år av pandemi och nedstängningar av samhällen. Strategins huvudsakliga fokus är förebyggande planer för hur man kan hantera situationer som kan skada ungas mentala hälsa. Även vikten av att starta arbetet i tidig ålder lyfts fram.
— Det finns en växande insikt om att mental ohälsa är en global utmaning som bör tas på allvar. Det är viktigt att agera tidigt, var fjärde människa kommer att ha svårare utmaningar kring den mentala hälsan i sitt liv men samhället har fortfarande inte accepterat det som ett problem på samma nivå som ”sjukhusproblem”. Om någon går in med kryckor frågar vi hur de mår, men om någon skulle bete sig lite utanför normen så frågar vi vad som är fel med den personen. Det här bör vi jobba bort ifrån.
War Child är en ideell organisation som arbetar med att stötta barn och unga som påverkats psykiskt av krigssituationer. Med expertis inom området så bidrar War Child med stöd till partnerorganisationer och regeringar inom området psykosocialt stöd, utbildning och skydd.
Sju medlemmar i CONCORD Sverige har fått projektstöd för att uppmärksamma EU:s utvecklingspolitik under det svenska ordförandeskapet. Detta sker inom ramen för CONCORD Sveriges projekt ”Towards an open fair and sustainable Europe in the world”. Läs de tidigare artiklarna här.