CONCORD Sverige är en av remissinstanserna och kritiserar att förslaget har svag koppling till biståndsmålet och saknar redogörelse för relevanta regelverk och internationella åtaganden på biståndsområdet. Även de andra remissinstanserna lyfter kritik mot förslagets utformning så som ”otydligt”, ”risk för att antalet projekt där biståndsmedel kan användas blir begränsat”, och ”innebär en WTO-rättslig risk” för Sverige.
Vad handlar förslaget om?
Sammanlagt 11 remissvar, inklusive ett från CONCORD Sverige, har getts på ett förslag från regeringen om ett nytt finansieringsinstrument för samhällsnyttiga och utvecklingsfrämjande projekt i låg- och lägre medelinkomstländer. Finansieringsinstrumentet är bundet bistånd i form av bidrag från Exportkreditnämnden (EKN) till samarbetspartners delbetalningar av räntor, avgifter och amorteringar på exportkrediter från Svensk Exportkredit (SEK).
Vilka synpunkter gav CONCORD Sverige?
CONCORD Sverige menade att förslaget i dess nuvarande utformning inte bör genomföras, därför att:
- den föreslagna förordningen inte tydligt kopplar till målet för Sveriges utvecklingssamarbete.
- förslaget utgör bundet bistånd till länder som omfattas av OECD DAC:s rekommendation om att avbinda bistånd. Denna omfattar de fattigaste och mest skuldsatta länderna där fördyrande krav om att binda bistånd till givarlandets export ska undvikas.
- det saknas information som är nödvändig för att kunna avgöra om förordningen följer OECD DAC:s definition av officiellt utvecklingsbistånd (ODA).
Regeringens promemoria tar sin utgångspunkt i svårigheten många låg- och medelinkomstländer har med att finansiera samhällsviktiga investeringar på de globala finansmarknaderna idag. CONCORD Sverige skriver i sitt remissvar att det är en viktig utmaning, men att för att bidra till en mer hållbar och rättvis utveckling behöver förslaget kompletteras med hänsyn till utvecklingsmål och principer för effektivt bistånd.
Vilka synpunkter kom från övriga remissinstanser?
De mest utförliga kommentarerna kom i ett kombinerat svar från EKN, SEK, Swedfund och Business Sweden. Även Kommerskollegium samt Näringslivets Internationella Råd gav substantiella svar. Sida avstod dock från att ge några expertråd kring förslaget som helhet, och gav ett begränsat svar.
Sida
Sida valde att avgränsa sina synpunkter till enbart de två paragrafer som berör myndighetens uppdrag inom ramen för instrumentet (att ge stöd till EKN när de ska bedöma om investeringarna uppfyller utvecklingskraven). Regeringens förslag saknar redogörelse för de internationella regelverken på biståndsområdet och målsättningen om att avbinda bistånd. Där hade Sidas expertstöd behövts. Regeringen redogör enbart för det så kallade OECD-arrangemanget kring exportkrediter, och det som där berör bundet bistånd.
Kommerskollegium
Kommerskollegium menar att förslaget i nuvarande form ”innebär en WTO-rättslig risk” när det gäller globala regler om subventioner och utjämningsåtgärder. De menar att det finns en risk att andra WTO-medlemmar skulle kunna inleda en tvist med Sverige om de tolkar det nya finansieringsinstrumentet som en otillåten konkurrensfördel. Särskilt bör ”kopplingen mellan exportkrediten och biståndsmedlen analyseras noggrant”, skriver Kommerskollegium.
Näringslivets internationella råd
Näringslivets internationella råd (NIR) å sin sida, är positivt till ett nytt finansieringsinstrument för hållbara, samhällsnyttiga affärer som ökar svenska företags konkurrenskraft. De begränsningar som de ser med förslaget handlar om att det kan ha för ”snäv träffbild” för att vara användbart i en tillräckligt stor andel av affärer i låg- och medelinkomstländer. De regler som regeringen har kombinerat i förslaget snävar in var och hur instrumentet kan användas. Exempel på sådana är att EKN ska kunna använda det tillsammans med exportkreditgarantier enligt sitt ordinarie regelverk, vilket begränsar antalet länder; att det är lån med en viss typ av ränta; att motparten i affären bör vara en offentlig institution i samarbetslandet; och att pengarna ska överföras via ett privat kreditinstitut. Dessutom har regeringen lagt in ett villkor om att mottagarlandet ska ”visa demokratisk reformvilja” utan att lägga in några tydligare kriterier för hur detta bör definieras eller tillämpas i praktiken. Inte heller ”samhällsnytta” är tillräckligt tydligt definierat, enligt NIR. Dessutom efterlyser NIR ökad tydlighet i hur olika projekt ska vägas mot varandra.
Gemensamt svar från EKN, SEK, Swedfund och Business Sweden
EKN, SEK, Swedfund och Business Sweden välkomnar förslaget som ett sätt att kunna erbjuda ”ett nytt stöd till svenska exportörer samt deras köpare”, men listar i sitt gemensamma remissvar ”omständigheter som kan begränsa finansieringsinstrumentets användbarhet”. De delar flera av NIR:s synpunkter, inte minst att regeringen inte har definierat kriterierna för urval av projekt och att bristen på definition av ”demokratisk reformvilja” skapar otydlighet. Andra punkter där de fyra organisationerna ger alternativa förslag till regeringens promemoria är att de vill se längre kredittid än föreslagna maximalt 15 år. Remissutlåtandet hänvisar till att vissa andra länder ger bundet bistånd den maximala kredittiden på 22 år, och ger bundet bistånd på andra sätt än kopplade till ordinarie exportkrediter, vilket kan ge företag från de länderna bättre konkurrensmöjligheter. Undertecknarna menar också att regler kring avtalsstruktur, vem som kan vara köpare och vilka som kan agera kreditinstitut begränsar användarvänligheten i instrumentet.
Övriga
Sex remissinstanser lämnade få eller inga synpunkter i ärendet. Från Tillväxtverket, Bankföreningen, Statskontoret samt Riksgäldskontoret kom inga kommentarer. Inte heller Teknikföretagen redovisade någon egen synpunkt, och hänvisade till synpunkter från företagargrupperingen Svensk Projektexport (SPE-företagen), som dock inte fanns med bland de inkomna remissvaren. Ekonomistyrningsverket hade inte heller några synpunkter på författningsförslagen, men påpekar att det saknas information om hur statliga åtaganden inom ramen för instrumentet påverkar nationalräkenskaperna då förslaget inte belyser huruvida staten behöver ta upp en skuld för dessa åtaganden.
Att försöka slå två flugor i en smäll fungerar dåligt för båda ändamålen
De kommentarer som återkommer i remissvaren är att förslaget saknar tydlighet och information om bakgrunden till regeringens analys. Remissinstanserna menar att den nuvarande utformningen av förslaget skapar risker när det gäller efterlevnad av internationella regler, objektivt urval, transparens och konkurrenskraft. Och det saknas hänvisningar till viktiga delar av biståndets regelverk. Samtidigt gör en rad detaljerade regler det svårt att skapa effektiv styrning både gentemot biståndets mål och gentemot export- och investeringsfrämjandets mål. CONCORD Sverige bedömer att regeringen i sin jakt på synergier mellan bistånd och exportaffärer har skapat ett förslag som har betydande brister både som biståndsverktyg och som hjälpmedel i exportfinansiering.