Den 5 juni bjöd CONCORD Sverige in till rundabordssamtal om civilsamhällets memorandum om Sveriges bistånd 2019-2025. Den är en skuggrapport till OECD:s biståndskommitté DAC:s kommande granskning av Sveriges bistånd, och syftar till att hjälpa DAC:s team att rikta blicken mot områden som behöver undersökas närmare.
Rundabordssamtalet kretsade bland annat kring fyra områden där den politiska viljan tycks vara stark men där genomförandet och resurssättningen ändå brister. Plattformens medlemmar presenterade trender inom dessa olika områden.
Effektivt stöd till de mest utsatta
I regeringens reformagenda för biståndet står det att ”Biståndet ska skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck”.
Daphne Westerberg på Rescue tecknade en bild av världsläget: 300 miljoner människor är i behov av humanitärt stöd, och de är koncentrerade till ett mindre antal länder som befinner sig i skärningspunkten mellan konflikt, fattigdom och klimatpåverkan. För att förebygga och motverka kriser och katastrofer måste det långsiktiga utvecklingsbiståndet och det konfliktförebyggande arbetet fungera och samverka med humanitära insatser i de mest kris- och konfliktdrabbade länderna.
– Den senaste tidens nedskärningar i bilaterala strategier för utveckling har samtliga gällt fragila stater eller länder i konflikt. Biståndsaktörers möjligheter att verka i flera områden med stora behov har försämrats, sa hon.
Den senaste tidens nedskärningar i bilaterala strategier för utveckling har samtliga gällt fragila stater eller länder i konflikt. Biståndsaktörers möjligheter att verka i flera områden med stora behov har försämrats.
Daphne Westerberg, Rescue, om att stödet till de mest utsatta minskar.
I det akuta skedet har organisationer tvingats lägga ner insatser, men även de långvariga relationerna med människor och organisationer på plats påverkas – vilket i sin tur försämrar möjligheterna att snabbt vara på plats med stöd när nästa kris inträffar.
Regeringen riktar även biståndsmedel till ökad gränskontroll.
– Det finns goda möjligheter att arbeta för att stärka flyktingar och migranters rättigheter inom ramen för biståndsmålen. Men gränskontroll som metod för att minska asylinvandring bygger inte på underbyggda fakta om effektivt asyl- och migrationsarbete. Att motverka irreguljär migration och upprätthålla människors rättigheter och värdighet innebär bland annat att tillgodose säkra migrationsvägar. Svenskt bistånd bör fokusera på stöd till människor som drabbats av kris och konflikt, och till de samhällen som tar emot majoriteten av de människor som tvingas fly, sa Daphne Westerberg.
Handel som metod för att minska fattigdom
Regeringen är tydliga med att synergierna mellan handel och bistånd ska stärkas. Men här missar man målet, visar civilsamhällets granskning.
– En del av satsningarna kan vara bra för att främja svensk export, men har begränsad effekt på biståndets mål. Synergierna är inte tydliga, sa Åsa Thomasson på CONCORD Sveriges kansli.
En del av satsningarna kan vara bra för att främja svensk export, men har begränsad effekt på biståndets mål. Synergierna är inte tydliga.
Åsa Thomasson på CONCORD Sveriges kansli om försöken att koppla ihop exportfrämjande med bistånd.
Om man vill bekämpa fattigdom genom handel behöver man göra satsningar i de regioner där människor i fattigdom finns.
– Det är inte alltid de övergripande internationella handelsmönstren och leverantörskedjorna som påverkar människor, utan att koppla ihop människor med sina lokala marknader genom exempelvis satsningar på mer lokal och regional infrastruktur. Det finns bra erfarenheter att ta del av kring vad som funkar, sa Åsa Thomasson.
Ökat fokus på jämställdhet
Det (bilaterala) bistånd som har jämställdhet som huvudsakligt mål eller delmål har de senaste åren minskat stadigt, från 87 till 65 procent mellan år 2019 och 2024.
– Denna förändring lirar mycket illa med att jämställdhet uttrycks som kärnvärde av den nuvarande regeringen, och även den tidigare regeringen genom den feministiska utrikespolitiken, sa Sara Österlund på RFSU.
Denna förändring lirar mycket illa med att jämställdhet uttrycks som kärnvärde av den nuvarande regeringen, och även den tidigare regeringen genom den feministiska utrikespolitiken.
Sara Österlund på RFSU om jämställdheten i biståndet minskar.
Trots att den politiska viljan finns så matchas den inte av genomförandet. Man måste också komma ihåg att jämställdhet inte bara har ett värde i sig utan också är en grundförutsättning för all annan utveckling, sa Sara Österlund.
– Har man inte möjlighet att förstå och ha makt över sin kropp – då utestängs man från många delar av samhället. Det är bara att titta på vad som hände med arbetsmarknaden och utbildningsnivåerna när preventivmedlen kom till Sverige på 1960-talet.
Förverkliga barnrättsperspektivet
Regeringens reformagenda för biståndet har starkare åtaganden kring barns rättigheter än vad tidigare policydokument haft.
– Men trots denna starka skrivning så är den övergripande inriktningen i reformagendan inte någon som gynnar barn. De är inte handelspartners och inte säkerhetspolitiska aktörer och glöms därför lätt bort, sa Monica Lorensson på Plan International Sverige.
Hon nämner att barns perspektiv inte fått någon framträdande plats varken i utrikesdeklarationer, regleringsbrev eller genom specifika satsningar.
– Utbildning är ett område som helt klart har blivit nedprioriterat. Och skiftet från låg-till medelinkomstländer innebär att många barn lämnas i sticket, eftersom runt 60 procent av befolkningen i låginkomstländer är barn, sa Monica Lorensson.
På plats i samtalet fanns representanter från Sida, Expertgruppen för biståndsanalys, EBA, Folke Bernadotteakademin, FBA, och Business Sweden, som alla har olika uppdrag i förhållande till biståndets mål. Även nätverket för utvecklingsforskning SweDev var på plats.
– Att vi ses och pratar om dessa saker gör skillnad. Vi står inför mycket svåra utmaningar när dramatiskt minskade biståndsmedel ska möta ökande behov och olika policymål, då hjälper det att vi träffas och diskuterar mellan myndigheter och civilsamhälle, sa Jon Bergeå på Rädda Barnen.