Nyheter

22 september 2016

Otydliga gränser mellan militär och utveckling i EU

#eu:s och sveriges bistånd

I juli presenterade EU-kommissionen ett förslag som tillåter användning av biståndsmedel från EU:s program för fred och stabilitet (IcSP), för att finansiera vissa typer av militära kostnader. Detta var tidigare inte ett tillåtet sätt att använda biståndsmedel, men i och med en förändring av den officiella biståndsdefinition som OECD:s biståndskommitté DAC antog under våren, är det möjligt för givare att redovisa vissa typer av militära och säkerhetsrelaterade kostnader som bistånd under specifika premisser.

Det nya EU-förslaget ter sig som en tolkning av den nya biståndsdefinitionen. EU:s nya regeländring tillåter i praktiken biståndsfinansiering av följande:

  • bättre teoretisk och praktisk utbildning för militära organ, i form av exempelvis handledning, rådgivning och träning, dock inte för effektivare stridskapacitet
  • bättre infrastruktur och militär säkerhetsutrustning, dock inte dödlig sådan, som exempelvis vapen eller ammunition, liksom andra serviceinsatser
  • ett mer effektivt militärt styrelsesätt, framförallt i så kallade svaga stater och i nybildade stater.

I ett EU-meddelande från den femte juli 2016 står även att säkerhetsinsatser inom EU:s bistånd kan innefatta utbildningsinsatser för positiva beteendeförändringar bland säkerhetspersonal, -enheter och -institutioner; effektivare lagstiftningar och åtgärder hos nationella säkerhetssektorer; ett bättre anpassat och mer rättvist HR-arbete på personalavdelningar inom nationella säkerhetssektorer; direktutbildning från EU om hållbar säkerhetsutveckling i fall då den aktuella staten har ett mycket bristfälligt säkerhetssystem.

Kriterierna för när militära insatser kommer att kunna finansieras via bistånd är då säkerhetshotet ifråga inte kan undanröjas via assistans av icke-militära, statliga aktörer och/eller då de statliga institutionerna är mycket svaga eller riskerar att fullständigt kollapsa. EU-medlemsstater och det aktuella EU-partnerlandet måste även vara överens om att militären i partnerlandet de facto kan bidra till huvudmålen om fred, stabilitet och säkerhet. Biståndsmedel får heller inte förmedlas för återkommande militära utgifter.

I ett annat EU-meddelande från den 28:e april 2015 nämns även hur EU avser att ytterligare förstärka informationsutbytet mellan involverade aktörer i säkerhetsprojekt, liksom med multilaterala och strategiska partners (exempelvis NATO och FN), även då sistnämnda inte är direktinvolverade i projekten.

Under våren har ett tiotal av EU:s medlemsstater har uppvaktat EU:s institutioner med förslag om ytterligare initiativ kring säkerhet och utveckling. Ett förslag som har diskuterats informellt är upprättandet av ett nytt instrument för säkerhet i EU:s utrikes- och utvecklingspolitik, utanför den ordinarie EU-budgeten. Detta för att kunna överbrygga reglerna för vilka typer av insatser som är tillåtna enligt det ordinarie regelverket.

Dessa nya initiativ om utvecklingssamarbeten inriktade på säkerhet visar på en vilja av ökat säkerhetsfokus inom EU. Hur detta kommer att påverka balansen mellan olika politiska prioriteringar i EU:s utrikespolitik återstår att se.