Rapporten, som är en del av CONCORD Europas Spotlightserie, visar att alltfler länder i EU nu reflekterar åtagandet om samstämmighetspolitik i nationella policys eller juridiska ramverk. Samtidigt visar studien att fina policyformuleringar sällan resulterar i konkreta resultat då global utveckling och fattigdomsbekämpning inte beaktas i de flesta av EU:s medlemsstater när nationella beslut utformas.
Enligt jämförelsen av EU-medlemsländernas samstämmighetspolitik är Sverige ett av de länder som både har gjort ett tydligt åtagande och etablerat institutionella verktyg och mekanismer för en samstämmighetspolitik genom sitt arbete med Politik för global utveckling (PGU). Samtidigt pekar rapporten på brister i Sveriges politik då ägarskapet för PGU är smalt och främst ligger hos Utrikesdepartementet, tydliga riktlinjer för hur PGU-arbetet ska genomföras saknas och det finns behov av klargörande kring hur målkonflikter i Sveriges politik ska hanteras av berörda departement.
Global utveckling har fått en ny dimension genom den nyligen antagna Agenda 2030 med 17 universella mål för en hållbar global utveckling som ska uppnås i samtliga världens länder, både rika och fattiga. Arbetet med Agenda 2030 innebär en möjlighet för EU:s medlemsländer att se över och effektivisera sina nationella ramverk och policies för samstämmighetspolitiken. CONCORDs rapport presenterar flera rekommendationer för hur regeringar, parlament och civilsamhällesorganisationer kan arbeta för att ett lands politik blir mer samstämmig med en hållbar utveckling.
I Sverige har regeringen aviserat en nystart för PGU. Under hösten arbetar samtliga departement med att ta fram handlingsplaner för en samstämmig politik som samtidigt reflekterar Agenda 2030 och dess målsättningar. CONCORD Sverige har initierat en dialog med samtliga departement för att bistå med civila samhällets input kring olika utmaningar som varje departement måste hantera, samt för att stärka rättighetsperspektivet i handlingsplanerna.
Läs Spotlight-rapporten