För första gången på många år ser OECD DAC (OECD:s biståndskommitté) över definitionen av biståndet. Översynen sker med anledning av att ett antal länder har sett ett behov av att uppdatera definitionen så att den reflekterar en bredare syn på vad bistånd kan vara, och kan inkludera insatser som inte räknats som bistånd tidigare. Andra ser dock en risk att dessa länder främst propagerar för en bredare definition för att de inte har uppnått åtagandet om att avsätta 0,7 procent av BNI till bistånd, och att de genom en ny definition lättare kan uppnå detta mål. Konsekvensen blir dock, menar kritiker, att de därmed tillåts inkludera insatser som inte har tydligt fattigdomsfokus eller som i första hand främjar landets egna intressen.
Oenighet kan försena beslut
Översynen av biståndsdefinitionen ska ske på ett möte den 15 och 16 december, när OECD DAC:s medlemsländer träffas i Paris för att diskutera denna och andra aktuella utvecklingsfrågor. Oenigheten länder emellan kan dock medföra att biståndsdefinitionen trots allt inte förändras i denna vända, utan att ett beslut skjuts på framtiden. Biståndsminister Isabella Lövin representerar Sverige på mötet. På agendan återfinns bland annat följande punkter:
- Lån och dess förmånlighet och hur de ska rapporteras som bistånd
- Riktlinjer för hur biståndet kan breddas i förhållande till freds- och säkerhetsrelaterade insatser
- Handlingsplan för att vända den negativa trenden att en allt mindre andel av biståndet går till de minst utvecklade länderna
- Färdplan och nyckelbudskap inför konferensen om utvecklingsfinansiering i Addis Abeba i juli 2015
Biståndsministrarna ska även diskutera ett nytt ramverk för hur man kan mäta finansiella flöden utöver biståndet som kan kopplas till utveckling, något som går under namnet TOSD (Total Official Support for Development). Det som skulle kunna inkluderas i ett sådant nytt mått är bland annat garantier, kostnader kopplade till fred och säkerhet, klimatfinansiering och officiellt genererade privata flöden. På mötet nästa vecka väntas ett första beslut fattas om hur TOSD ska definieras och mätas. Ett mer detaljerat beslut kommer därefter troligtvis att tas efter mötena om utvecklingsfinansiering i Addis Abeba och post 2015 i New York nästa år.
CONCORD vill se minskad urholkning och skärpta regler
När det gäller biståndsdefinitionen, tog CONCORD Sverige inför OECD DAC:s förhandlingsmöten i mars och oktober 2014 fram ett antal rekommendationer. Huvudbudskapen i dessa är att biståndet måste utgöras av reella resursöverföringar till utvecklingsländer, ha utveckling som huvudsakligt fokus och utgå från principerna om utvecklingseffektivitet. CONCORD Sverige och civilsamhällesorganisationer runt om i världen har varit mycket kritiska när det har visat sig att den nya definitionen förmodas fortsätta tillåta avräkningar från länders biståndsbudgetar som inte har fattigdomsbekämpning som främsta mål, till exempel migrationskostnader och skuldavskrivningar.
Lån som bistånd omtvistad fråga
CONCORD ser även en risk för att de reella överföringarna av resurser till mottagarländerna kan komma att minska, då en del länder vill ha fortsatt tillåtande regler kring att låta lån räknas som bistånd.
Lånediskussionen kretsar kring definitionen av förmånlighet (concessionality). Enligt nuvarande riktlinjer är ett lån förmånligt när det innehåller en gåvoandel på minst 25 procent och lånets ränta är lägre än marknadsräntan. I dag ligger referensräntan för lån till utvecklingsländer fast på 10 procent, vilket har skapat en skevhet eftersom givarländer i sin tur kan låna upp till lägre procentsatser än så. Vissa länder vill dessutom kunna justera räntesatsen utifrån den risk som de tar med lånen, vilket i praktiken kan skapa incitament för rika länder att låna ut till insatser eller länder där risken är hög vilket riskerar att öka det landets skuldbörda.
En annan fråga som har fått stort utrymme är att vidga biståndsdefinitionen så att den kan inkludera insatser som är säkerhetsrelaterade, och som till exempel utförs av eller har militära aktörer som målgrupp.
När det gäller lån och förmånlighet, har CONCORD Europa inför OECD DAC:s möte formulerat vad man anser är avgörande frågor i de fortsatta förhandlingarna. Framför allt framhåller CONCORD att en ny definition måste säkerställa att lånen är verkligt förmånliga, och ackompanjeras av skydd som kan förhindra att givarländer använder möjligheten att räkna lån som bistånd för att göra vinster och på så sätt lägger grunden för en framtida skuldkris. CONCORD uppmanar särskilt OECD DAC:s medlemsländer att:
- Göra ett tydligt åtagande om att behålla preferensen för att bistånd ska vara gåvor och inte lån till låginkomstländer och de minst utvecklade länderna
- Inkludera kriterier för hållbar lånegivning för allt bistånd med lånedel
- Noggrant överväga konsekvenserna av planen på att inkludera en riskjusterad ränta
- Verka för ett redovisningssystem som endast räknar gåvodelen av ett lån som bistånd
Sverige emot uppluckring
Sverige är ett av de länder som vill bevara eller skärpa regelverket så att endast de delar av ett lån som är rena gåvor får räknas som bistånd. Sverige har lyft vikten av att upprätthålla trovärdigheten för biståndet genom att bevara dess huvudsakliga definition, med tillägget att förtydliganden bör göras där det är nödvändigt. Länder som Frankrike och Tyskland har däremot varit drivande för att behålla en hög räntesats, och på andra sätt ha en generösare syn för vad som kan inkluderas i redovisningen när det kommer till förmånliga lån. Det är ännu oklart om det blir någon form av kompromissförslag som förhandlas fram på mötet.
Sverige har även drivit ståndpunkten att militära aktörer inte kan vara utförare av biståndsinsatser medan andra länder har velat fokusera på syftet med insatser. Här verkar det som att Sveriges ståndpunkt har fått gehör, och att det därmed troligtvis inte sker en breddning av definitionen på detta område.
Läs CONCORD Europas rekommendationer gällande biståndsdefinitionen