Nyheter

24 november 2021

Risk att efterlängtad lag blir en besvikelse

#företagande och mänskliga rättigheter

EU-kommissionen förväntas lägga fram ett lagförslag i mars nästa år som ska tvinga företag att ta ansvar för mänskliga rättigheter och miljö i sina inköp. Det är resultatet av många aktörers mångåriga påverkansarbete. Men risken finns att lagförslaget blir tandlöst. 

Det finns idag ingen lag som kräver att företag försäkrar sig om att människorna som tillverkar deras produkter har schyssta arbetsvillkor, att underleverantörer inte förorenar mark och vatten eller fördriver lokalbefolkningen från sin mark. Det kan alltså vara fullt lagligt att blunda för detta. De köpande företagen tar den stora delen av vinsten från försäljningen av produkterna, men kan inte ställas till svars när människor och miljö kommer till skada på grund av förhållanden som företagen haft möjlighet att rätta till.  

– Som det är idag har de köpande företagen stor makt över produktionen, men inget juridiskt ansvar att bidra till att fabrikerna kan ta hänsyn till anställdas rättigheter och miljön. Hela ansvaret ligger idag på fabriksägaren, trots att det är det köpande företaget som tar den stora delen av vinsten från försäljningen, säger Maria Sjödin på Fair Action. 

Men detta kan snart komma att ändras. EU-kommissionen arbetar just nu på ett lagförslag som ska tvinga företagen att kartlägga, hantera och redovisa sina risker kopplade till mänskliga rättigheter och miljö. Förslaget förväntas komma i mars 2022 och välkomnas av civilsamhällesorganisationer men också av företag som redan idag arbetar med hållbarhet och rättighetsfrågor. 

Hela ansvaret ligger idag på fabriksägaren, trots att det är det köpande företaget som tar den stora delen av vinsten från försäljningen.

Maria Sjödin, Fair Action

– Många organisationer som vi har kontakt med som jobbar för mänskliga rättigheter och med arbetsrättsliga frågor i till exempel Bangladesh och Indien är förhoppningsfulla om att den här lagstiftningen kan komma att göra skillnad för anställda i textilindustrin, säger Maria Sjödin.
 

Risk för utvattnat förslag 

Det finns i nuläget en stor risk för att lagstiftningen blir utvattnad på avgörande områden. Till exempel finns det starka ekonomiska intressen som driver på för att undanta små och medelstora företag från reglerna, och som vill begränsa företagens ansvar till att endast gälla den direkta leverantören, istället för att omfatta också alla underleverantörer. 

– Det är oacceptabelt och inte alls i linje med förväntningar från civilsamhället I Sverige, Bryssel och Globala Syd. Ett ambitiöst förslag måste inkludera alla företag – inklusive små och medelstora och finansiärer – och hela deras värdekedja, säger Mathieu Vervynckt på Swedwatch. 

Därför arbetar det svenska och europeiska civilsamhället med att få medlemsstaternas regeringar och kommissionärer att ligga på för en kraftfull lag. 

Ett ambitiöst förslag måste inkludera alla företag – inklusive små och medelstora och finansiärer – och hela deras värdekedja.

Mathieu Vervynckt, Swedwatch

Inom CONCORD Sverige har arbetsgruppen för företagande och mänskliga rättigheter kommunicerat sina positioner med svenska regeringen vid flera tillfällen och på olika sätt. Ett exempel är kampanjen Visa handlingskraft som samlade stöd från 41 företag, 61 organisationer och 21 070 privatpersoner. I dagarna har tio av arbetsgruppens medlemmar också skickat ett brev till den svenska kommissionären Ylva Johansson. 

– Nu tittar vi på att få den svenska regeringen att få upp våra rekommendationer på dagordningen i Europeiska rådet nästa år. Vi får heller inte glömma att Sverige har ordförandeskapet i EU första halvåret 2023. Om det inte har blivit någon överenskommelse innan dess kanske det blir Sverige som får hålla i trialogförhandlingarna då, säger Mathieu Vervynckt.  

Nu ligger fokus på EU-nivån, men det finns mycket Sveriges regering kan göra för att förbereda inför en ny lag. Ett av kraven från arbetsgruppen är att tillsätta en utredning om hur en HREDD- lagstiftning kan integreras i svensk lag, något som också Statskontoret och Agenda 2030-delegationen rekommenderat sedan tidigare.