Nairobimötet, även kallat High-Level Meeting 2 (HLM2), är den andra uppföljningsrundan inom partnerskapet för utvecklingseffektivitet (GPEDC) som bygger vidare på möten om utvecklingseffektivitet i Rom, Paris, Accra, Busan och Mexiko. Utvecklingseffektivitet betraktas som en grundförutsättning för att skapa en globalt hållbar utveckling och att uppnå målen i både Agenda 2030 och den tillhörande finansieringsagendan Addis Ababa Action Agenda (AAAA). Medan Agenda 2030 brukar sägas svara på frågan ”vad” som ska åstadkommas när det gäller global utveckling, svarar effektivitetsagendan på viktiga frågor om ”hur”.
Oroande nog har åtagandena för ett effektivt bistånd halkat ned på den politiska dagordningen på senare år, inte minst hos givarländerna. EU, som upprepat sitt stöd för agendan, både villkorar och låter bistånd betala för utgifter som inte har fattigdomsbekämpning i fokus. Samtidigt når endast en handfull EU-länder målet att avsätta 0,7 procent av BNI till bistånd. Det är båda exempel på en politik som går tvärs emot agendans principer. Givarnas egen uppföljning visar dessutom att framstegen på området har bromsat in när det gäller att stärka och använda mottagarländers egna administrativa system, ett annat centralt åtagande för utvecklingseffektivitet.
Sveriges regering ställer sig bakom en stark agenda och väntas under mötet stå upp för principen om ägarskap, det vill säga att demokratiska processer i utvecklingsländerna och inte givarnas intressen ska styra mål och prioriteringar för biståndet. Sverige driver också frågan om ökad jämställdhet i biståndet samt ett ökat utrymme för civilsamhället att kunna verka. Det senare är viktigt eftersom grundläggande demokratiska friheter begränsas i över hundra länder i världen. Dessa inskränkningar av organisations-, mötes- och yttrandefriheten påverkar förutsättningarna för ett demokratiskt ägarskap och civilsamhällets möjlighet att bidra till utveckling.
Under våren 2016 genomförde CONCORD Sverige en enkät som visade att alla tillfrågade riksdagspartier ansåg att principerna om utvecklingseffektivitet är viktiga. Fem av sju partier ville även minska avräkningarna från biståndet, men inget parti kunde förtydliga hur detta bör göras.
CONCORD Sverige medverkar vid mötet och har gett följande rekommendationer till Sveriges regering och riksdag samt till EU:
- Det är välkommet att EU uttryckt ett fortsatt stöd för effektivitetsagendan och identifierar att den är en avgörande del i strategin för att genomföra Agenda 2030 och AAAA. EU bör nu visa ledarskap genom att anta en konkret och uppföljningsbar färdplan för hur och när effektivitetsagendan ska uppnås.
- EU och Sverige bör i ljuset av det krympande demokratiska utrymmet för civilsamhället i många länder runtom i världen verka för starkare åtaganden och respekt för organisations- mötes- och yttrandefriheten och civilsamhällesorganisationers roll som viktiga och oberoende aktörer för utveckling.
- Vi välkomnar att Sverige står bakom effektivitetsagendan och att ministern för utvecklingssamarbete och klimat Isabella Lövin närvarar vid mötet. Sverige bör stå upp för ett ambitiöst genomförande av agendan i förhandlingarna och visa hur regeringen avser genomföra samtliga åtaganden från tidigare möte i Busan 2011, och övriga högnivåmöten.
Läs CONCORD Sveriges position inför mötet och utkast till outcome document, som kommer att förhandlas och antas vid mötet.
Medverkar vid mötet gör även Penny Davies, policyansvarig för utvecklingsfinansiering på Diakonia, som på fredagen publicerade ett pressmeddelande inför Nairobimötet.