Nyheter

6 maj 2014

Majoritet av svenska EU-ledamöter vill se lag på land-för-land-rapportering

EU bör lagstifta om att företag gör land-för-land-rapportering för att stoppa skatteflykt från utvecklingsländer, anser en majoritet av de svenska EU-parlamentarikerna. Det visar en enkät som sammanställts av CONCORD Sverige. Ännu fler vill se EU-lagar på hållbarhetsredovisning för europeiska företag.  

Under våren skickade CONCORD Sverige ut en enkät med utvecklingsfrågor till Sveriges 20 parlamentsledamöter i EU. Av dessa besvarade 18 hela enkäten. Marit Paulsen (FP) svarade endast på enstaka frågor medan Anna Maria Corazza Bildt (M) valde att inte svara alls.

I enkäten fick frågan om huruvida EU bör införa obligatorisk hållbarhetsrapportering för europeiska företag stor uppslutning från ledamöterna. Fjorton svarar ja, tre är tveksamma och en har inte tagit ställning. När det gäller så kallad land-för-land-rapportering, ett sätt att förhindra skatteflykt från bland annat utvecklingsländer, svarar 13 ledamöter ja på frågan om att göra även detta till lag inom EU. Kristdemokraternas Alf Svensson svarade varken ja eller nej medan de tre moderata ledamöterna svarade nej.

– Land-för-land-rapportering kan vara ett verktyg att upptäcka internationell skatteflykt, till exempel genom att synliggöra att företag med stor försäljningsverksamhet i landet inte har betalat någon skatt där. Vi ser positivt på processen för land-för-land-rapportering inom OECD. Vi är dock i dagsläget inte klara över att EU ska besluta i frågan, kommenterade Christofer Fjellner.

De 20 svenska EU-parlamentarikerna
De 20 svenska EU-parlamentarikerna

Moderaterna var även ensamma om att svara nej på frågan om huruvida parlamentet borde ha mer inflytande över frågor som rör EU:s utvecklingspolitik. Här var Socialdemokraterna enigt positiva, och kommenterade bland annat att ”Till exempel bör Europeiska Utvecklingsfonden integreras i EU:s budget. I dag är EDF i stort sett den enda utgiften som inte är föremål för godkännande av parlamentet. Att integrera EDF i budgeten skulle stärka den demokratiska kontrollen av EU:s bistånd.”

Flest nej fick enkätfrågorna som handlade om att öka EU:s samordnande roll för biståndet. En majoritet av ledamöterna vill inte att EU-kommissionen får en mer samordnande roll för EU:s bilaterala och gemensamma biståndspolitik eller ska hantera en större andel av biståndet. På den sistnämnda frågan kom det enda raka ja-svaret från Cecilia Wikström (FP).

– Det är viktigt att medlemsländernas bidrag till EU:s bistånd används effektivt. Angeläget dessutom att varje enskilt medlemsland uppfyller redan gjorda löften om att ge minst 0,7 procent av BNI i internationellt bistånd, skriver hon.

Allra flest ”ja” fick frågan om säkra aborter. Samtliga 18 ledamöter svarade ja på frågan ”Anser du att EU:s bistånd ska kunna bidra till arbetet för kvinnor att göra säkra aborter i låg- och medelinkomstländer.” Ledamöterna var också överens om att EU:s jordbrukspolitik på flera sätt motverkar fattigdomsbekämpning, och måste reformeras.