Den 16 juli enades till slut FN:s medlemsländer i Addis Abeba om en deklaration för utvecklingsfinansiering, Addis Abeba Action Agenda. Mötet har sitt ursprung i Financing for Development-konferensen i Monterrey 2002. Agendan kommer att ge vägledning för hur fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling i dess tre dimensioner, social, ekonomiska och miljömässiga ska finansieras. Kort kan sägas att inte rör sig om några nya åtaganden om pengar görs, utan framför allt om beslut om policyer och initiativ som länder hoppas kunna resultera i ökade finansiella resurser för att skapa en hållbar utveckling. I ramverket ingår åtaganden om skattesamarbete, formerna och fokus för bistånd, hållbar lånegivning, företags bidrag och ansvar, och hur investeringar och övrig finansiering ska vara hållbara i ett miljö- och klimatperspektiv. Addis Ababa Action Agenda (AAAA) ska också ge vägledning till hur Agenda 2030, tidigare post-2015, den nya agendan för hållbar utveckling ska finanserias de närmaste 15 åren. FN:s organ UNCTAD har räknat ut att det kommer att behövas ca 30 000 miljarder kronor för att de mål som länderna kommer att åta sig i Agenda 2030.
Den andra augusti enades FN:s 193 medlemsländer om den slutgiltiga texten för Agenda 2030: Förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling, tidigare benämnd som post-2015 agendan. Detta skedde efter år av diskussioner, inkluderande konsultationer med aktivt deltagande av det civila samhället och andra aktörer och mellanstatliga förhandlingar. Agendan kommer officiellt att antas av världens stats- och regeringschefer vid FN toppmötet för hållbar utveckling i New York 25-27 september i år och innehåller 17 mål och 169 delmål för hållbar utveckling. Den slutgiltiga texten är avgörande för hållbar utveckling och fattigdomsbekämpning de kommande 15 åren och anses vara både ambitiös och transformativ.
Agenda 2030 innehåller löften om att uppfylla de åtaganden man inte förverkligat i millenniemålen, men går även bortom millenniemålen och omfattar viktiga nya åtaganden och principer. Agendan lyfter fattigdomsbekämpning som det övergripande målet och huvudsakligt fokus ligger på att integrera de ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekterna av hållbar utveckling. De nya hållbarhets- och utvecklingsmålen skiljer sig från bland annat millenniemålen då de är universella, och därmed innebär åtaganden för alla länder, såväl rika som fattiga. Detta är något som understrukits under förhandlingens gång och som innebär att även Sverige och EU har åtagit sig att uppnå målen och delmålen och måste se över vilka åtaganden som bör göras på hemmaplan.
De nya agendorna för hållbar utveckling och dess finansiering understryker också vikten av ett nytt globalt partnerkap där alla aktörer, medlemsländer, det civila samhället, näringslivet, forskarsamhället och FN-systemet arbetar tillsammans för att uppnå de åtaganden som gjorts. Hur detta partnerskap kommer att se ut på global, regional och nationell nivå återstår att klargöras och här finns det en viktig roll att spela för civilsamhället. Civilsamhället understryker här särskilt vikten av att inkludera civilsamhällesaktörer som en partner även i regelbunden uppföljning och utvärdering samt insamling av data på alla nivåer och att skapa en agenda som alla aktörer känner ett ägandeskap för.