Man kan till exempel skicka mejl eller vykort till EU-parlamentariker. Kommer det 20 vykort till en parlamentarikers kontor, då tar han eller hon reda på vad det handlar om, berättar Carl Schlyter. Han är Europaparlamentariker för Miljöpartiet och deltog på kursen för att berätta hur man kan påverka EU. Han ser gärna att civilsamhället tar större plats i Bryssel:
– Åttiofyra procent av alla lobbyister i Bryssel är företag, det är det som stjälper EU:s utvecklingspolitik. Jag är här idag för att jag vill stärka er i er roll som lobbyister. Kom ihåg att de stora företagens lobbyister vinner när det inte blir debatt i en fråga, men när det blir debatt, då vinner andra intressen. Civilsamhället har större trovärdighet än företagen.
Därför är det viktigt att följa vad som händer i Bryssel och försöka skapa debatt kring sina hjärtefrågor. Att alla svenska partier idag har en progressiv fiskepolitik beror till exempel på att det varit debatt kring den frågan, menar Carl Schlyter.
Han vill se ett register över alla lobbyister i Bryssel och att det etiska regelverk som finns för lobbyister ska följas, vilket inte sker idag. Han tycker också att fler platser ska ges till ”oekonomiska lobbyister”, till exempel organisationer som arbetar med utveckling och bistånd.
Följ arbetet i flera utskott
För att hålla reda på vad som är på gång i EU, kan man titta på EU-kommissionens arbetsprogram för 2014. När kommissionen tagit initiativ till en lag, kommer den att behandlas i EU-parlamentet inom tre månader, och då finns möjlighet till påverkan. För att få koll kan man också höra av sig till Sveriges EU-representation i Bryssel, tipsar Carl Schlyter.
Han påminner också om att det är viktigt att inte enbart följa vad som händer i utvecklingsutskottet i parlamentet:
– Om din organisation till exempel jobbar med livsmedelsfrågor, då ska du gå till ekonomiutskottet och föreslå stopp för spekulation i mat.
Nyckelpersoner i parlamentet
På Europaparlamentets webbplats kan man ta reda på fakta om alla ledamöter i parlamentet. Man kan se vilka frågor de är intresserade av och hur de röstat. Deras CV finns också tillgängliga och Carl Schlyter tipsar om att titta på det innan man kontaktar en viss parlamentariker för att se om hon eller han har erfarenheter som gör henne/honom mottaglig för din organisations budskap.
Ett annat tips är att ta reda på vem som är rapportör respektive skuggrapportör för den fråga du är intresserad av. I alla ärenden i Europaparlamentet utses en föredragande, vanligen kallad rapportör. Rapportörens uppgift är att formulera Europaparlamentets åsikter genom att sy ihop lösningar och kompromisser. Under lagstiftningsarbetet är rapportören en viktig person, men även ”skuggrapportörerna” kan få mycket inflytande. Alla partigrupper utser en skuggrapportör som också arbetar med frågan (utom den partigrupp som fått posten som rapportör).
På frågan om EU-parlamentariker generellt är intresserade av utvecklingsfrågor, säger Carl Schlyter:
– Det är inte ett högstatusområde, men det finns någon i varje parti som är intresserad. Men att intresset är lågt gör egentligen inte så mycket eftersom de flesta ledamöter följer sina partikamraters rekommendationer när det kommer till röstning. Att lyckas påverka nyckelpersoner är därför viktigt.
Vill du veta mer om hur du kan påverka EU:s institutioner? Läs vår Guide för påverkansarbete i EU
En annan bra källa till information hur EU fungerar är EU-upplysningen vid Sveriges riksdag.