Det visar ny statistik från OECD. Samtidigt annonserar regeringen att avräkningarna från biståndet för flyktingmottagande för 2016 väntas uppgå till 12,3 miljarder kronor, motsvarande 28,3 procent av biståndsbudgeten.
År 1970 enades världens rika länder om att avsätta 0,7 procent av BNI till utvecklingsbistånd. Målet har aldrig nåtts och 2005 satte därför EU år 2015 som deadline för att uppfylla löftet. Idag visar dock statistik från OECD att endast fem EU-länder nådde målet.
Sverige, som satt ett eget mål på 1 procent, avsatte 0,96 procent av BNI till bistånd 2015 men redovisade en siffra på hela 1,4 procent till OECD. Skillnaden beror enligt regeringen på att det bistånd som Sverige rapporterat in inkluderar totala kostnader för mottagandet av asylsökande, siffror som även omfattar kostnader som finansierats från andra delar av statsbudgeten än biståndet.
– Det är positivt att Sverige står fast vid målet om att ge 1 procent av BNI i bistånd. Svenskt bistånd gör stor skillnad för världens fattiga. Samtidigt är det mycket bekymrande att EU och dess medlemsstater inte uppnår 0,7 procent. Det hotar EU:s trovärdighet som biståndsgivare och samarbetspartner, och det slår hårt mot människor som lever i fattigdom och i konflikt- eller katastrofdrabbade miljöer, säger Lisa Sjöblom, generalsekreterare på Forum Syd.
Under 2015 gick enligt OECD 22 procent av Sveriges biståndsbudget till kostnader för flyktingmottagande, långt över EU-ländernas genomsnitt på 13,1 procent. Samtidigt har EU-ländernas avräkningar för flyktingmottagande mer än fördubblats jämfört med 2014, något som svenska och europeiska biståndsorganisationer varnat för fortsätter är kritiska till.
När regeringen idag lämnade regeringens ekonomiska vårproposition för 2016 till riksdagen är det tydligt att trenden med att i ökad utsträckning bekosta det svenska flyktingmottagandet med biståndsmedel fortsätter; under 2016 kommer regeringen att använda 12,3 miljarder kronor, motsvarande 28,3 procent av biståndsbudgeten, för att bekosta flyktingmottagandet.
– Sveriges avräkningar leder inte bara till att det svenska biståndet minskar. Det påverkar också politiken i andra länder. Andra länder sneglar på hur Sverige gör, och vi kan idag se bevis på att allt fler länder gör avräkningar för att betala flyktingmottagande. Sverige ska ha en solidarisk och human flyktingpolitik. Människor som lever i fattigdom och utsatthet ska inte betala för Sveriges flyktingmottagande. Att avräkningar är tillåtna enligt reglerna betyder inte att det är moraliskt riktigt, säger Gunilla Hallonsten, tillförordnad internationell chef för Svenska kyrkans internationella arbete.
Läs OECD:s biståndsstatistik