Bästa Isabella Lövin,
Vi, undertecknade organisationer, skriver för att önska dig lycka till i förhandlingarna inför och under högnivåmötet i OECD/DAC den 30-31 oktober, och för att framföra några rekommendationer.
Sverige har agerat internationellt på flera sätt för att försvara biståndet och dess fokus på att leverera positiva effekter för människor som lever i fattigdom. Vi uppskattar Sveriges engagemang för principerna om utvecklingseffektivitet, och det aktiva arbetet inom DAC förra året för att bevara viktiga gränsdragningar mellan bistånd och säkerhetsrelaterade insatser. Det är vår förhoppning att Sverige även i de pågående förhandlingarna om privatsektorinstrument och förtydliganden kring avräkningar för flyktingmottagande ska verka för regler som säkrar biståndets fortsatta fattigdomsfokus.
Inför högnivåmötet
Vi ser att den privata sektorn har en mycket viktig roll att spela i arbetet för att bekämpa fattigdom och bidra till målsättningarna för både biståndet och Agenda 2030. Det finns en potential i olika typer av samarbeten med privata aktörer inom biståndet. Det är dock viktigt att säkerställa att biståndet behåller sin fattigdomsfokus och att principerna för utvecklingseffektivitet styr även denna typ av biståndsinsatser. Det har kommit till vår kännedom att förändringar nyligen gjorts i förslaget som ligger på förhandlingsbordet vad gäller privatsektorinstrumenten i form av högre diskonteringsräntor och svagare incitament att investera i högrisk/låginkomstländer, och att förslaget riskerar mer sammanblandning mellan bistånd och kommersiella transaktioner.
Med anledning av detta rekommenderar vi:
- Att Sverige i förhandlingarna inför högnivåmötet uttalar sig emot det nya förslaget om privatsektorinstrument som innebär en ytterligare vidgad definition av vad som får räknas som bistånd.
Vi har tillsammans med en bred koalition av civilsamhällesorganisationer vid ett flertal tillfällen framfört till DAC-medlemmarna att förslaget om privatsektorinstrument, så som det är utformat, riskerar att snedvrida biståndsgivarnas incitament och skapa en situation där resurserna inte prioriteras till de länder och sektorer där de behövs bäst. Vi ser även att det finns risker med privatsektorinstrumenten i form av bristande transparens, risken för bundet bistånd, minskat lokalt ägarskap, och risken att biståndet inte blir additionellt, d.v.s. att det används till lån eller investeringar som ändå hade blivit av på kommersiella villkor. Det är viktigt att dessa risker hanteras och att de nya privatsektorinstrumenten utvärderas innan beslut fattas om eventuell ytterligare utvidgning.
För ytterligare rekommendationer till Sverige och EU i DAC-förhandlingarna så hänvisar vi till årets AidWatch-rapport.
Efter högnivåmötet
Förhandlingarna om DAC:s framtida roll och regelverk är, trots många tekniska detaljer, en politisk process som innebär den största reformen av det officiella biståndet sedan DAC kom till på 1960- talet. Som organisationer som arbetar för utveckling tillsammans med partner i samarbetsländer är det viktigt för oss att ha möjlighet att vara med och bidra med erfarenheter i utformningen av internationella ramverk för utvecklingssamarbete.
Vi efterlyser en fortsatt dialog med regeringen efter högnivåmötet och föreslår:
- Att UD bjuder in civilsamhällesorganisationer för att delge information om utkomsten av mötet och för att ge möjlighet att framföra synpunkter och diskutera hur besluten kommer att påverka samt implementeras i det svenska biståndet.
Vi ser fram emot en fortsatt konstruktiv dialog.
Vänliga hälsningar,
Georg Andrén, Generalsekreterare Diakonia
Lisa Sjöblom, Generalsekreterare Forum Syd
Ann Svensén, Generalsekreterare IM, Individuell Människohjälp
Erik Lysén, Internationell chef Svenska kyrkan
Anders Malmstigen, Generalsekreterare Svenska missionsrådet
Kristina Henschen, Chef Union to Union
Medlemmar i CONCORD Sveriges arbetsgrupp för AidWatch