Vad tycker du att EU kan göra för att bidra mer till fred i resten av världen?
Evin Incir (S):
– Hemma är världen och världen är hemma. Vår fred är sammankopplad med utvecklingen globalt och kräver hela världens frihet och jämlikhet. Därför är jag stolt över att Sverige tar ledarskap inom EU för en starkare röst globalt. Det krävs en tydlig EU-gemensam röst vad gäller både utrikespolitiken och biståndspolitiken, speciellt med fokus på respekt för internationell rätt, mänskliga rättigheter och hållbarhetsmålen i FN:s Agenda 2030.
Tomas Tobé (M):
– Genom en tydligt inriktad utrikes- och biståndspolitik kan EU stötta demokratiutveckling och institutionsbyggande samt mana till diplomatiska lösningar. För att bidra till mer stabilitet globalt är tillgång till utbildning, ökat jobbskapande, tryggad livsmedelsförsörjning och miljö- och klimatinsatser också avgörande, vilket EU:s biståndspolitik kan bidra till. Humanitärt bistånd, utvecklingssamarbete och fredsbyggande bör också genomföras mer koordinerat.
Alice Bah Kuhnke (MP):
– Europa är världens rikaste region. EU har kapacitet att gå före i såväl klimatomställningen som kampen för en mer jämställd, jämlik och rättvis värld. Det är vår skyldighet att göra det. Att begränsa våra utsläpp och vår konsumtion för att inte späda på klimatförändringarna, som leder till eskalerade konflikter och tvingar människor på flykt. Att ställa krav på våra handelspartners att respektera mänskliga rättigheter och internationell rätt, att använda våra biståndsresurser för att minska risken för konflikt genom fattigdomsbekämpning och genom att stärka motståndskraften och autonomin i samhällen runt om i världen. Vi gröna vill också att EU antar en feministisk utrikespolitik för att säkerställa att kampen för jämställdhet genomsyrar hela EU:s utåtriktade arbete. Så bidrar vi till en fredlig värld.
David Lega (KD):
– EU:s främsta styrka är handelspolitiken och våra ekonomiska muskler. Med handels- och utvecklingspolitik kan vi bidra till både fred och välstånd ute i världen. För att EU:s politik ska fungera mer effektivt måste dock villkor ställas och följas upp bättre. Vi måste kräva transparens och säkerställa att EU-medel inte hamnar i fel händer. EU får inte tveka att frysa eller avbryta avtal som inte respekteras. EU behöver ta mer plats och bli en mer aktiv utrikespolitisk aktör.
Pär Holmgren (MP):
– Klimatkrisen är ett enormt säkerhetshot. World Economic Forum har värderat ett misslyckande att förhindra klimatförändringarna som en större säkerhetsrisk än massförstörelsevapen. Det handlar om extrema väderkatastrofer och om att torka som leder till mat- och vattenbrist tvingar människor på flykt och spär på konflikter. EU står fortsatt för en oproportionerligt stor andel av de globala utsläppen. Bland det viktigaste EU kan göra för fred i världen är att genomföra en klimatomställning i linje med vetenskapen, och jobba för att resten av världen ska minska utsläppen. Hand i hand med klimatomställningen går omställningen till förnybar energi, som har en mycket tydlig säkerhetspolitisk aspekt. Genom att ställa om till förnybart kan vi göra EU oberoende av olika skurkstaters olja, gas och uran.
Malin Björk (V):
– EU kallas ofta för ett fredsprojekt, men det stämmer inte i dag. EU utvecklas mer och mer till en militärallians. EU bör istället fokusera på att verka för klimaträttvisa och starkare internationella regelverk för mänskliga rättigheter. Handelsavtal bör vara ömsesidigt gynnsamma så att fattigdom och desperation inte driver människor till farliga resor på Medelhavet. En större ekonomisk jämlikhet inom länder och mellan länder kommer ger bättre förutsättningar till en fredligare värld för oss alla.
Vad tycker du är viktigt att Sverige lyfter under sitt ordförandeskap nästa år?
Karin Karlsbro (L)
– Sverige ska driva på för att säkra demokratin och rättstatens prinicper inom EU. Att samtliga medlemsländer respekterar grundläggande värden är EU:s viktigaste fråga. Detta är dels avgörande för att EU ska fungera och kunna bemöta andra viktiga frågor så som klimat, handel och övriga samarbetsområden, men även för att EU ska vara den starka röst för demokrati och mänskliga rättigheter i världen som så väl behövs just nu.
Tomas Tobé (M):
– Jag tycker Sverige ska fokusera på ökad tillväxt och mer frihandel, bekämpande av den organiserade brottsligheten och att få på plats en fungerande migrationspolitik. En stark försvars- och säkerhetspolitik kommer naturligtvis också fortsätta vara viktigt.
Pär Holmgren (MP):
– Förhandlingarna kring EU:s klimatpolitik i policypaktet Fit for 55 kommer sannolikt att befinna sig i slutskedet under våren 2023. En av Sveriges viktigaste uppgifter som ordförandeland blir att driva på för att paketet ska bli så ambitiöst som möjligt och komma på plats så snabbt som möjligt. Lyckas Sverige vässa klimatpolitiken, och visa globalt ledarskap i klimatfrågan, kan vi skruva upp ambitionen och överträffa våra klimatmål.
Malin Björk (V):
– Under sitt ordförandeskap nästa år bör Sverige se till att EU:s ramverk för vidarebosättning äntligen antas. Det har legat färdigt sedan 2018 och väntar bara på att bli klubbat av EU:s ordförandeskap. Då skulle vi äntligen få ett rättssäkert och effektivt EU-system för vidarebosättning av flyktingar genom FN.
Evin Incir (S):
– Mäns våld mot kvinnor och barn är ett brott vi inte har lyckats förpassa till historiens soptipp än och måste prioriteras. Vi måste få på plats lagstiftning och åtgärder på EU-nivå för att bekämpa det vidriga fenomenet i vår union och säkerställa att vi samtidigt bekämpar det utanför. Det ska bekämpas överallt där det sker och i alla former det kommer till uttryck – i nära relationer, i hemmet, i krig eller i någon annan form.
Alice Bah Kuhnke (MP):
– Jag hoppas att Sverige tar ett helhetsgrepp kring hotet mot rättsstaten i Europa under ordförandeskapet. Vi måste vända den alarmerande utveckling som pågår i länder som Polen och Ungern. Jag hoppas att den svenska regeringen tar tillfället i akt att pressa såväl resten av rådet som kommissionen att nyttja alla verktyg i lådan för att värna medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter i hela EU.
I det arbetet hoppas jag även att Sverige tar på sig ledartröjan i arbetet mot diskriminering i EU och säkerställer att antidiskrimineringsdirektivet, som varit blockerat i rådet i över ett decennium, kommer på plats. Sverige måste också driva förhandlingarna om EU:s klimatpolitik i hamn och arbeta för att den gröna omställning i Europa ska bli mer än vackra ord på papper.
Hur uppmärksammar du Europadagen 9 maj?
Karin Karlsbro (L):
– Europadagen handlar för mig om europeisk solidaritet. Jag kommer bland annat att medverka vid en Ukraina-manifestation på Norrmalmstorg, delta i paneldiskussion på Kulturhuset om säkerhetsläget i Europa, kampanja och knacka dörr för att sprida vårt liberala, Europavänliga budskap.
Pär Holmgren (MP):
– Genom att digitalt träffa gymnasieelever från olika skolor hemma i Sverige, och med dem samtala om EU:s klimat- och miljöarbete och hur detta påverkas av Rysslands krig i Ukraina.
Evin Incir (S):
– Jag kommer befinna mig på Duvelholmsgymnasiet i Katrineholm för att tala om vikten av EU-samarbetet och min kamp som Europaparlamentariker för demokrati och mänskliga rättigheter, inklusive fria- och oberoende medier, kvinnor- och barns rättigheter, hbtqi-rättigheter och ett inkluderande och jämlikt Europa, där rasismen har rensats bort. Denna kamp tar jag varje dag i EU och utanför EU:s gränser. Jag kommer avsluta dagen med ett digitalt samtal, tillsammans med vår utrikesminister Ann Linde, om EU:s viktiga arbete i försvaret av ukrainska folkets rätt till fred och frihet.
Alice Bah Kuhnke (MP):
– Jag kommer att fokusera på folkbildning genom att öka kunskapen om EU och vårt arbete i EU-parlamentet i mina kanaler.
Malin Björk (V):
– På Europadagen 9 maj tycker jag vi bör fokusera på hur vi ska stoppa urholkandet av demokratin och mänskliga rättigheter i hjärtat av EU. Ungern är redan klassad som en icke-demokrati och Polen är på god väg. Detta kan vi inte låta fortgå. Om vårt samarbete inte klarar av att försvara demokratin, så blir det svårt att åstadkomma något annat.