EU-budgeten: Det bör Sverige driva

Som en av 27 medlemsstater deltar Sverige i förhandlingarna om EU:s långtidsbudget. Här läser du mer om våra budskap till regeringen.

EU är tillsammans med medlemsstaterna en av världens största biståndsgivare, som under år 2023 stod för 42 procent av världens bistånd. Med USA:s utträde ur centrala internationella avtal, och dess stopp av internationellt bistånd, blir EU:s globala röst ännu viktigare – och har potential att väga ännu tyngre. Nu kan EU ta en tydligare ledarroll för att förvalta den regelbaserade världsordningen och det internationella samarbetet.

Men EU:s genomslagskraft och trovärdighet bygger på att unionen lever upp till internationella åtaganden, såsom Parisavtalet, de Globala målen och OECD-DAC:s kriterier för internationellt bistånd. Unionen måste också hålla fast vid sin värdegrund baserad på demokrati, mänskliga fri- och rättigheter, rättsstatens principer, jämställdhet och demokrati.

Här är åtta saker som Sverige behöver trycka på i diskussioner om EU:s framtida bistånd:

  1. Utforma EU-biståndet så att det effektivt bidrar till minskad fattigdom, hållbar utveckling, mänskliga rättigheter och att motverka samt hantera effekterna av klimatförändringarna.
  2. Grunda biståndet på de internationella principerna om effektivt bistånd, exempelvis att biståndet ska styras utifrån behov och inte inrikespolitiska intressen.
  3. EU:s biståndsbudget bör uppgå till 200 miljarder euro under en sjuårsperiod vilket möjliggör för EU och dess medlemsstater att nå det gemensamt uppsatta biståndsmålet om 0,7 procent av ländernas BNI till 2030. (Se beräkningsmodell här: EU ODA targets | EU OD.)
  4. Finansieringen för utvecklingssamarbete bör hållas separat från det humanitära biståndet samt från stödet till EU:s kandidatländer då dessa områden helt eller delvis utgår från olika mandat och syften.
  5. EU:s bistånd måste utgå ifrån ett tydligt rättighetsperspektiv som inkluderar ett barnrätts- och jämställdhetsperspektiv. Unionen har redan antagit flera styrdokument för detta.
  6. EU-budgeten ska kunna erbjuda både förutsägbarhet och tillräckligt med flexibilitet för att EU ska kunna svara på oförutsedda behov och akuta kriser utan att det långsiktiga förändringsarbetet påverkas.
  7. Privatsektorinstrument inom ramen för EU:s infrastruktursatsning Global Gateway kan användas i kontexter och områden där det finns ett tydligt mervärde. Det lämpar sig däremot inte i de minst utvecklade länderna inklusive sköra och konfliktdrabbade kontexter.
  8. EU bör säkerställa partnerskap med en mångfald av aktörer, i synnerhet inom civilsamhället. Oavsett utförare bör berörda grupper och organisationer alltid delta i dialog, prioriteringar och utvärderingar i utformningen av EU:s bistånd.

Läs mer om civilsamhällets positioner och inspel