EU:s långtidsbudget styr EU:s arbete inom och utanför unionen över sju år. Nästa budget ska gälla 2028-2034. På engelska heter den Multiannual Financial Framework, förkortat MFF.
EU och dess medlemsstater är en av världens största biståndsgivare. Med USA:s tillbakadragande från internationella avtal och biståndsstopp blir EU:s röst och insatser ännu viktigare. Nu har EU möjlighet att ta en ledande roll för att förvalta den regelbaserade världsordningen och det internationella samarbetet, och på så vis bidra till en rättvis och hållbar värld.
Den nuvarande budgeten som gäller 2021-2027 är på totalt 1211 miljarder euro (1.211trillion). Den är indelad i åtta delar, där ”Neighbourhood and the world” är ett avsnitt, som i sin tur ligger på 110 miljarder euro.
Tre institutioner är inblandade i förhandlingarna om budgeten: EU-kommissionen, EU-parlamentet och ministerrådet, som samlar EU:s medlemsstater. EU-kommissionen lägger ett förslag som sedan förhandlas av medlemsländerna och godkänns av parlamentet.
I februari presenterade EU-kommissionen en första kommunikation om långtidsbudgeten.
Civilsamhällesnätverket The MFF Hub har kommenterat den kommunikationen här: Key Takeaways from the European Commission Communication on the MFF.
Den 21-23 mars diskuterar EU:s medlemsländer nästa långtidsbudget på sitt topp-möte. I maj antar Europaparlamentet en rapport om långtidsbudgeten.
Någon gång mellan juli och september presenterar EU-kommissionen sitt övergripande förslag på långtidsbudget vilket förhandlas med rådet och godkänns av parlamentet. Därefter presenterar kommissionen förslag på olika delar inom budgeten. Dessa förhandlas av parlamentet, ministerrådet och kommissionen som jämlika parter i en så kallade trialog.
EU:s medlemsstater förhandlar om EU-kommissionens budgetförslag i olika arbetsgrupper under ministerrådet. Arbetsgrupperna består av representanter från medlemsstaterna. Det land som har ordförandeskapet i EU:s ministerråd leder arbetet och har därmed en avgörande roll för hur förhandlingsprocessen ser ut i arbetsgrupperna.
I en av arbetsgrupperna förhandlar medlemsstaterna fram sin version av budgetdelen som rör EU:s grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationella samarbete (NDICI). Slutversionen måste till slut godkännas av rådet för utrikesfrågor.
Det Europeiska rådet, som består av medlemsstaternas stats- och regeringschefer samt EU-kommissionens ordförande, beslutar om hur mycket pengar varje del av budgeten ska få. I Sverige är det finansdepartementet som bereder hur svenska regeringen vill se fördelningen av pengarna.
EU-kommissionen:
I februari presenterade EU-kommissionen en första kommunikation om långtidsbudgeten.
Civilsamhällesnätverket The MFF Hub har kommenterat den kommunikationen här: Key Takeaways from the European Commission Communication on the MFF.
Rådet och medlemsstaterna:
Sveriges position inför de inledande budgetdiskussionerna: Kommenterad dagordning GAC den 18 mars
”Förhandlingen om EU:s fleråriga budgetram för perioden efter 2027 sker i det mest utmanande geopolitiska omvärldsläget sedan andra världskrigets slut. Rysslands aggression understryker vikten av fortsatt stöd till Ukraina, både för deras säkerhet och för vår egen. Sveriges budgetrestriktiva linje ligger fast. Svensk avgift bör hållas nere och regeringen ser inget behov av, och är kritisk till att introducera nya egna medel. Regeringen anser att nästa MFF måste vara redo att ge fortsatt stöd till Ukraina. Regeringen vill se en politik som bättre avspeglar EU:s aktuella utmaningar: kriget, konkurrenskraft, klimatet, kriminaliteten.”
Civilsamhället:
Här finns CONCORD Sveriges och andra aktörer i civilsamhällets positioner:
EU-budgeten: Det bör Sverige driva
Läs mer
Tankesmedjan ECDPM: Inside the EU’s long-term budget: The multiannual financial framework (MFF) explained