Debattartikeln publicerades i Svenska Dagbladet den 18 februari 2026.
Ett fritt och levande civilsamhälle är en förutsättning för ett demokratiskt samhälle. I civilsamhället finner människor gemenskap, organiserar sig och kanaliserar sina röster. Utöver det finns väl etablerade samarbeten mellan myndigheter och civilsamhället inom en mängd områden. Till exempel går omkring 40 procent av Sidas bistånd via olika civilsamhällesorganisationer. Genom långvariga partnerskap med lokala aktörer utgör de en garant för ett effektivt bistånd utifrån lokala prioriteringar.
Islamic Relief Sverige, som är medlem i våra plattformar, är en sådan betrodd samarbetsorganisation till Sida sedan mer än ett decennium. Men nyligen fattade Sida beslut att avslå deras ansökan inom det humanitära anslaget. Det skedde efter en fördjupad granskning av organisationen, som Sida har bett myndigheten Center mot våldsbejakande extremism att genomföra.
Avslaget ges trots att Sida själv konstaterar att Islamic Relief Sverige är en av de organisationer som levererar högst kvalitet och effektivitet i biståndet. Varken Sida eller Center mot våldsbejakande extremism ser tecken på att verksamheten är antidemokratisk eller våldsbejakande, eller att det finns kopplingar i nuvarande styrelse och ledning till sådana miljöer.
Som grund till beslutet uppger Sida istället att det ”inte är möjligt för Sida att säkerställa” att det inte finns några sådana kopplingar, med hänvisning till historiska och indirekta personkopplingar, i vissa fall via släktskap, i Islamic Relief Sveriges nätverk. Sida har använt en strikt tillämpning av en så kallad försiktighetsprincip i sitt beslut – att ”ta det säkra före det osäkra” – bland annat med hänvisning till att myndighetens beslut ”ofta får mycket uppmärksamhet och kan framstå som svårbegripliga för allmänheten”, enligt styrelseprotokoll.
Samverkan mellan civilsamhällets organisationer och de svenska myndigheterna har utvecklats över lång tid, och avtal och urvalsprocesser bygger på ansökningsförfaranden med tydliga kriterier där kvalitet och effektivitet i insatserna är det centrala. Våra medlemmar är vana att bedömas utifrån sin kapacitet att hantera risker, identifierade brister och uppkomna situationer snabbt, resolut och transparent. Det är både rätt och nödvändigt. Men när beslutskriterier formuleras i termer av att till 100 procent säkerställa att ingen riskfylld situation någonsin ska ske, uppstår en i praktiken omöjlig bevisbörda. Vi har därför bett Justitieombudsmannen att pröva om Sida och dess styrelse i fallet med Islamic Relief Sverige har åsidosatt grundläggande krav på proportionalitet, rättssäkerhet, objektivitet och förutsebarhet.
Våra medlemsorganisationer, som tillsammans utgör stora delar av det svenska civilsamhället, sluter helhjärtat upp bakom det självklara i att inga skattepengar ska gå till våldsbejakande extremism eller antidemokratisk verksamhet. Vi är stolta över att verka i en svensk förvaltningstradition som bygger på transparens, rättssäkerhet och demokratiska principer. Kontroll, granskning och ansvarsutkrävande är centrala delar av det arbetet. Men den aktuella strikta tillämpningen av försiktighetsprincipen kan få långtgående konsekvenser för det svenska civilsamhällets möjligheter att verka. Det öppnar för rättsosäkerhet och godtycklighet, ovärdigt en rättsstat. Med vår JO-anmälan vill vi uppmärksamma dessa risker och få förtydligande ur ett förvaltningsrättsligt perspektiv.
Underskrifter
- Henrik Fröjmark, ordförande CONCORD Sverige
- Victor Åström, tillförordnad generalsekreterare Forum – idéburna organisationer med social inriktning
- Göran Holmqvist, generalsekreterare ForumCiv
- Patrik Schröder, intressepolitisk chef Fremia