Förkortningar och förklaringar
- CBD: FN:s konvention för biologisk mångfald, antagen 1982.
- COP: Konventionens partsmöten, hålls vartannat år.
- GBF: Det globala ramverket för biologisk mångfald med mål till 2030 och 2050. Antogs 2022.
- GBFF: Fond för finansiering till genomförande av GBF. Administreras av GEF.
- GEF: Globala miljöfonden, den officiella finansieringsmekanismen för CBD.
Senast uppdaterad: 8 oktober 2026.
FN:s konvention om biologisk mångfald (CBD) slår fast att “utvecklade” länder ska bidra med nya, additionella, tillräckliga och förutsägbara finansiella resurser till utvecklingsländers arbete för biologisk mångfald.
Vid COP15 2022 antogs Kunming-Montreal-ramverket för biologisk mångfald (GBF). Målet för internationell finansiering för biologisk mångfald sattes då till minst 20 miljarder USD per år fram till 2025, och minst 30 miljarder USD per år till 2030. Med internationell finansiering menas här just stödet som rika länder bidrar med till låg- och medelinkomstländer. Det finns också ett bredare mål om att 300 miljarder USD ska mobiliseras till genomförandet av GBF globalt.
Den globala miljöfonden (GEF) är den officiella finansieringsmekanismen för konventionen. 2023 inrättades också Global Biodiversity Framework Fund (GBFF) för att öka den internationella finansieringen till genomförandet av ramverket.
Troligen inte. Enligt det utkast till global uppföljning av GBF som ska diskuteras vid COP17 uppnåddes sannolikt inte målet på 20 miljarder USD för 2025.
Det som gör det svårt att bedöma är dels olika beräkningsmetoder hos GBF och OECD, dels att vi ännu inte har de detaljerade siffrorna för biståndet 2024 och 2025. Länderna rapporterade totalt 17,7 miljarder USD i internationell offentlig finansiering under 2020–2023, medan OECD uppskattar finansieringen 2023 till omkring 16,8 miljarder USD. Oavsett beräkningsmetod ligger finansieringen under målet på 20 miljarder USD per år.
Ja. Sverige är en betydande givare. Sidas finansiering för biologisk mångfald ökade kraftigt mellan 2010 och 2019 och nådde 2,27 miljarder kronor 2024. År 2025 minskade den dock med nästan 24 procent till 1,73 miljarder kronor, den lägsta nivån sedan 2018.
Sverige är också en av de största givarna till GEF och den största givaren per capita. För perioden 2023–2026 bidrog Sverige med 4,1 miljarder kronor. Omkring 71 procent av GEF:s totala budget för perioden har gått till program för biologisk mångfald.
I september 2026 hade Sverige ännu inte meddelat något bidrag till nästa påfyllnad av GEF eller till GBFF.
Den största delen av den offentliga internationella finansieringen har traditionellt gått genom bilateralt utvecklingsbistånd. Under senare år har finansiering via multilaterala institutioner, som globala fonder och utvecklingsbanker, ökat.
GEF:s budget för 2023–2026 uppgår till 5,33 miljarder USD, varav 71 procent hittills gått till verksamhet med mål för biologisk mångfald.
En stor del av den multilaterala finansieringen ges inte som bidrag utan som lån. När dessa ges på marknadsmässiga villkor kan de inte redovisas som officiellt bistånd.
Urfolk och lokalsamhällen (förkortas IPLCs på engelska) spelar en central roll i bevarandet av biologisk mångfald, men får fortfarande en liten del av finansieringen.
OECD uppskattar att omkring sex procent av det utvecklingsbistånd som är kopplat till biologisk mångfald gick till dessa grupper 2022. Det var en ökning från omkring fyra procent i genomsnitt under 2011–2020.
Finansieringen går oftast via mellanhänder, exempelvis organisationer, myndigheter och internationella institutioner. Endast en mindre del går direkt till urfolk och lokalsamhällen.
GEF har satt upp ett mål om att 20 procent av finansieringen 2026–2030 ska stödja urfolk och lokalsamhällen.
Cali-fonden skapades vid COP16 2024 som en mekanism för att dela vinster från användandet av digital genetisk information från biologisk mångfald. Företag väntas betala in frivilligt till fonden. Hälften av fondens medel ska gå direkt till urfolk och lokalsamhällen. Förväntningarna var höga, men hittills har mycket lite pengar mobiliserats. 18 månader efter starten hade endast omkring 6 000 USD betalats in från två företag.
Nej. Det finns stora överlappningar. Exempelvis kan restaurering av ekosystem bidra både till klimatmål och till biologisk mångfald.
År 2025 bidrog 95 procent av Sidas finansiering för biologisk mångfald också till klimatrelaterade mål. Samtidigt bidrog omkring 43 procent av klimatfinansieringen till mål för biologisk mångfald under de senaste två åren.
Både ja och nej. Många insatser ger positiva effekter för både klimatet och den biologiska mångfalden. Sådana synergier är bra så länge det ena målområdet inte överskuggar det andra. Om insatser för biologisk mångfald också förväntas bidra till klimatmål finns en risk att viktiga insatser för biologisk mångfald utan klimatnytta uteblir.
Problem uppstår också när samma pengar räknas mot flera separata internationella åtaganden. Det handlar till exempel om finansieringsmålen för både klimat och biologisk mångfald samt biståndsmålet på 0,7 procent av BNI.
Det viktigaste är därför att alla åtaganden faktiskt uppfylls och att finansieringen ökar, snarare än att enbart förbättra hur pengarna redovisas.
COP17 ska bland annat diskutera hur den internationella finansieringsstrategin för biologisk mångfald ska utvecklas efter 2025.
En central fråga är också den institutionella strukturen för stöd till arbete med det globala ramverket. Utvecklingsländer har föreslagit en ny finansieringsmekanism direkt under CBD.
Inför COP17 diskuteras bland annat förslag om att stärka kriterierna för finansieringen, bl a genom att:
• tydliggöra att finansieringen ska vara ny, additionell, förutsägbar och tillräcklig
• säkerställa fullt och effektivt deltagande av urfolk och lokalsamhällen
• inrätta mekanismer för klagomål och upprättelse
• stärka samordningen mellan finansiering för biologisk mångfald, klimat och andra miljöområden
Ett långsiktigt beslut om finansieringsmekanismen – huruvida nuvarande system med GEF, GBFF och Cali-fonden ska kvarstå eller ersättas av något nytt – väntas först vid COP18.
Civilsamhällets krav kretsar framför allt kring tre frågor:
• Ny, additionell och förutsägbar finansiering som gör det möjligt att nå de internationella målen.
• Direkt tillgång till finansiering för urfolk och lokalsamhällen, på deras egna villkor.
• Starka sociala och miljömässiga skyddsmekanismer för all finansiering av biologisk mångfald.
Biståndet är fortfarande den viktigaste källan till internationell finansiering för biologisk mångfald. Samtidigt har det globala biståndet minskat kraftigt. Därför behövs både ökade biståndsnivåer och nya pengar för biologisk mångfald, snarare än att befintliga biståndsmedel bara räknas om.
Urfolk och lokalsamhällen behöver också få större inflytande över beslut och projekt som påverkar deras områden, rättigheter och intressen. När finansiering går genom mellanhänder behöver det finnas tydliga regler som säkerställer att tillräckliga resurser faktiskt når lokalsamhällena.