Nyheter

26 september 2022

Vilka frågor är viktiga för CONCORD Sverige under EU-ordförandeskapet

#agenda 2030 och samstämmighet #civilsamhällets demokratiska utrymme #eu:s och sveriges bistånd #företagande och mänskliga rättigheter #jämställdhet #miljö- och klimaträttvisa

CONCORD Sverige samlar 81 organisationer, med målet att påverka Sveriges och EU:s utvecklingspolitik för en hållbar och fredlig värld utan fattigdom och orättvisor. Här kan du läsa om vilka frågor CONCORD Sverige driver gentemot den svenska regeringen under EU-ordförandeskapet.

CONCORD Sveriges arbete med dessa frågor samordnas genom arbetsgrupperna för Agenda 2030 och samstämmighet, Aidwatch (bistånd och annan finansiering), jämställdhet, civilsamhällets demokratiska utrymme, klimaträttvisa och företag och mänskliga rättigheter, i nära samarbete med CONCORD Europa i Bryssel.

Jämställdhet:

Jämställdhetsarbetsgruppen vill att Sverige – med sin feministiska utrikespolitik och långa erfarenhet av att arbeta med motvindsfrågor –tillsammans med Spanien gör 2023 till ett ”EU Gender equality year” med syfte att säkra jämställdhet i EU:s utrikes- och biståndspolitik. Sverige och Spanien kan under denna paroll till exempel verka för att:

  1. Jämställdhet och SRHR slutar ses som förhandlingsbara områden. Samtidigt har det hittills inte varit fruktsamt att sätta hårt mot hårt i förhandlingar med stater som Polen och Ungern. Sverige kan aktivt verka för samförstånd mellan parter och stötta fler stater att driva frågorna.
  2. Ge ökad synlighet och engagemang för jämställdhet i EU:s utrikespolitik. I samarbete med andra EU-medlemsstater verka för en lättillgänglig kommunikation kring vad en feministisk utrikes- och biståndspolitik innebär – och viktiga resultat av en sådan.
  3. Integrera jämställdhetsperspektiv, inklusive kvinnors och flickors rättigheter, HBTQI-rättigheter och SRHR, i alla Rådslutsatser och diskussioner kring internationellt samarbete och bistånd.
  4. Särskilt övervaka genomförandet och resurssättningen av EU:s handlingsplan för jämställdhet (Gender Action Plan III) och jämställdhets- och SRHR-målen i EU:s finansieringsinstrument för internationellt utvecklingssamarbete (NDICI), inklusive i covid-återhämtningsfasen. Sverige kan exempelvis under ordförandeskapet organisera en offentlig diskussion med EU-kommissionen i samband med halvtidsöversynen av handlingsplanen.
  5. Övervaka genomförandet och resurssättningen av EU:s Action Plan on Women, Peace and Security 2019–2024 och verka för att arbetet med en ny och mer ambitiös handlingsplan påbörjas. I detta sammanhang också stärka länken mellan miljö, klimat och mänsklig säkerhet utifrån ett jämställdhetsperspektiv.

Finansiering av en global hållbar utveckling

CONCORD Sveriges AidWatch-arbetsgrupp driver frågor om finansiering av hållbar global utveckling med EU-fokus och förväntar sig att Sverige ska:

  1. Verka för att alla EU-medlemsstater ställer sig bakom rådslutsatser med tydligt stöd och konkreta steg för att nå sitt åtagande om att ge minst 0,7 procent av EU:s sammanlagda bruttonationalprodukt i bistånd innan 2030. Under samma period ska EU öka stödet till de enligt FN minst utvecklade länderna till minst 0,2 procent av BNI.
  2. Bidra till ett ökat fokus på principerna för effektivt utvecklingssamarbete i EU:s biståndspolitik. Sverige tar över ordförandeskapet i det Globala Partnerskapet för effektivt utvecklingssamarbete i december i år, och bör verka för att EU gör ett åtagande om att regelbundet sammanställa och analysera EU-institutionernas och medlemsstaternas efterlevnad av principerna, inklusive Kampalaprinciperna om effektivt utvecklingssamarbete med aktörer i näringslivet.   
  3. Sätta politiskt fokus på vikten av bistånd och ökad offentlig finansiering av en rättvis och hållbar utveckling i samordningen av EU:s multilaterala processer. Till exempel bör EU:s delegation till toppmötet för de minst utvecklade länderna i mars 2023 ge utfästelser om kraftigt ökade volymer av bistånd till dessa länder. EU bör också i FN:s Forum för finansiering av hållbar utveckling verka för att skattefrågor, sociala trygghetssystem och skuldavskrivningar till länder i svår skuldkris får en framträdande roll på dagordningen.

Miljö- och klimaträttvisa

Arbetsgruppen för miljö-och klimaträttvisa verkar för ambitiös miljö- och klimatpolitik, med global rättvisa och mänskliga rättigheter som utgångspunkt. Inför och under Sveriges EU-ordförandeskap vill arbetsgruppen bland annat se:

  1. Arbeta för ökat ansvarstagande för EU:s utsläpp och ekologiska fotavtryck globalt. Ordförandeskapet är en chans att verka för att Fit for 55-paketet leder till transformativa förändringar, med målsättningen att komma betydligt längre än 55%-målet och nå minst 75% utsläppsminskning till 2030. Minskning av EU:s globala fotavtryck från bland annat livsmedel och en ambitiös lag mot avskogning är viktiga aspekter för att minimera EU:s bidrag till avskogning och utarmning ekosystem över hela världen.
  2. Fokusera på de länder och grupper som bidragit minst och drabbas mest av klimat- och naturkriserna i diskussioner och rådslutsatser om internationellt samarbete och bistånd.  
  3. Verka för ökad finansiering till insatser för biologisk mångfald, klimatanpassning, samt förluster och skador orsakade av klimatförändringarna.
  4. Uppmärksamma den centrala roll som lokalsamhällen spelar för att motverka förlusten av biologisk mångfald och klimatförändringar, samt att erfarenheter och lärdomar från urfolk, småskaliga jordbrukare och andra marginaliserade grupper tillvaratas. 

Civilsamhällets demokratiska utrymme

Arbetsgruppen för civilsamhällets demokratiska utrymme arbetar med att stärka Sveriges och EU:s politik och utvecklingssamarbete för att stödja människor som står upp för demokrati, mänskliga rättigheter och miljö globalt. CONCORD Sverige vill att Sverige under EU-ordförandeskapet ska:

  1. Verka för uppdaterade och nya riktlinjer för människorättsförsvarare (the EU Guidelines on Human Rights Defenders). Riktlinjerna från 2008 behöver ses över med ett tydligt genusperspektiv och en medvetenhet om den förvärrade situationen, samt kopplas till andra relevanta riktlinjer såsom de för religions- och övertygelsefrihet. Sverige bör också driva på för att EU tar fram riktlinjer om mötes- och föreningsfrihet, vilket inte finns i dag. I båda fallen måste processen för revidering och framtagande av riktlinjer utformas så att civilsamhället kan påverka dess innehåll.
  2. Verka för civilsamhällets utrymme i genomförandet av EU:s utvecklingssamarbete. Sverige bör bevaka att de mekanismer som finns för dialog med civilsamhället bevaras och utvecklas. Detta bör också gälla för finansiering till civilsamhället som oberoende aktör i egen rätt.
  3. Stärka EU-delegationernas arbete för civilsamhällets utrymme, och främja civilsamhällesaktörers deltagande i framtagande, översyner och genomförande av EU:s styrdokument för samverkan med civilsamhället (road maps). Det är också viktigt att det finns tillräcklig finansiering för handlingsplanerna. Sverige bör driva på för kompetenshöjning inom EU-delegationerna om hur det krympande utrymmet tar sig uttryck och kan bemötas.

Företagande och mänskliga rättigheter

Arbetsgruppen för företagande och mänskliga rättigheter engagerar sig för att Sverige ska:

  1. Göra lagförslaget om Sustainable Corporate Due Diligence till en prioriterad fråga för förhandlingar. För att lagstiftningen ska bli effektiv och kunna uppnå sin potential för miljontals människor, klimatet och miljön globalt bör Sverige verka för att den innehåller följande:
  2. Göra ett offentligt åtagande kring att verka för en ambitiös lagstiftning. För att lagstiftningen ska bli effektiv och kunna uppnå sin potential för miljontals människor, klimatet och miljön globalt bör Sverige verka för att den innehåller följande:
  • Lagstiftningen ska omfatta alla företag, oavsett storlek, och hela värdekedjan
  • Lagen ska innehålla ett tydligt civil- och straffrättsligt ansvar för företag samt sanktioner för de företag som bryter mot lagstiftningen.
  • Människor som lider skada av företagsverksamhet ska kunna få gottgörelse, inklusive möjlighet att föra talan i europeisk domstol.

Agenda 2030 och samstämmighet

Arbetsgruppen för Agenda 2030 och samstämmighet vill att Sverige verkar för att EU stärker genomförandet av de Globala målen och åtagandet om en samstämmig politik för hållbar utveckling genom att:

  1. Verka för att EU:s rapportering om genomförandet av Agenda 2030 till FN:s högnivåmöte (HLPF) i juli 2023 blir ambitiös och tar sig an målkonflikter, det vill säga när olika politikområden står emot varandra.
  2. Bidra till att EU:s plan för genomförandet, och styrning och samordning av arbetet, blir mer ambitiöst och uppfyller åtaganden som i dagsläget inte efterlevs. 
  3. Se till att EU efterlever åtagandet om PCSD (Policy Coherence for Sustainable Development) genom att systematiskt följa upp konsekvenser av hur EU:s politik påverkar låg- och medelinkomstländer (sk Impact Assessments).