Förhandlingarna om EU:s kommande budget intensifierades under 2019. Både EU-parlamentet och medlemsstaterna (genom ministerrådet) förhandlade fram sina respektive versioner av budgetens biståndsdel. Förhandlingar mellan parlamentet, ministerrådet och kommissionen inleddes och kommer att avslutas under 2020.
Tre viktiga resultat av vårt arbete:
- Den svenska regeringen och EU-parlamentet har tagit hänsyn till flera av våra rekommendationer när de lagt fram förslag till biståndsdelen av EU:s kommande budget.
- Efter vårt uppvaktande drev regeringen som en av sina prioriterade frågor i förhandlingarna att införa en särskild öronmärkning för medel riktade till jämställdhetsinsatser.
- Ledamöter i riksdagen har under sammanträden med regeringen vid två olika tillfällen lyft problematiken med att använda EU:s bistånd till att hindra migration till unionen, en problematik vi lyft vid upprepade tillfällen. En tredje ledamot har motionerat i frågan.
Våra inspel tas med till förhandlingsbordet
Under året var flera av våra rekommendationer om civilsamhällets demokratiska roll och mänskliga rättigheter med när regeringen förhandlade med övriga EU-länder. Det är ett viktigt resultat av vårt fokus 2019 på att skapa närmare relationer med relevanta politiker och tjänstepersoner. Tjänstepersoner på UD har vid flera tillfällen efterfrågat fler analyser och rekommendationer inför de mellanstatliga förhandlingarna. Efter att vi i samtal med UD pekade på behovet av en särskild allokering för jämställdhetsinsatser drev regeringen detta och lyckades få igenom öronmärkningen.
Tyvärr finns det idag en växande majoritet i Sverige och Europa där man vill använda biståndsmedel för att minska migrationsflödet till Europa.
Europaparlamentariker Jakop Dalunde (MP) vid vårt Almedalsseminarium
Migrationsfrågan – ett viktigt arbete i motvind
Även inom EU-budgetförhandlingarna har en brännande fråga 2019 varit användningen av biståndsmedel för att stoppa människor på flykt från att komma till Europa. Flera länder förhandlar för att budgeten ska tillåta att bistånd används som påtryckningsmedel för mottagarländers samarbete kring migrationsfrågor. Stort fokus i våra samtal med bland annat biståndsministern lades därför på att Sverige ska stå upp för ett ovillkorat EU-bistånd som har fattigdomsbekämpning som mål.
Vi lyfte detta även genom en debattartikel i Svenska Dagbladet och artiklar i OmVärlden, samt i uppvaktning av riksdagsledamöter och svenska EUparlamentariker. Två ledamöter tog upp användningen av EU:s bistånd till migrationskontroll med regeringen inför EU-toppmöten, en tredje motionerade i frågan och en svensk EU-parlamentariker uttalade sig i media i linje med våra ståndpunkter. Förhandlingarna slutade dock mycket oroande i att minst 10 procent ska gå till migration, främst till att hindra migration till EU. Det ska också kunna gå att villkora biståndet.
Genomslag i EU-parlamentet
Genom vårt gemensamma arbete i CONCORD Europa har vi kunnat påverka förhandlingarna inom Europaparlamentet. Ansträngningarna har bland annat bidragit till att parlamentet lagt fram flera förslag som stärker fattigdoms- och rättighetsperspektivet i biståndsdelen av budgeten, perspektiv som var svaga i EU-kommissionens ursprungliga förslag.
Civilsamhället måste bli argare
Få aktörer i politiken och civilsamhället förstår EU:s bistånd på djupet och ännu färre känner till konsekvenserna av den nya riktningen som EU tog under förra mandatperioden med intåget av säkerhets- och migrationspolitik i EU:s biståndspolitik. Vårt mål att öka kunskap och engagemang för budgeten, både bland medlemmar och beslutsfattare, fick därför stort fokus under 2019. Vid ett seminarium under Almedalsveckan skapade vi en fördjupad diskussion om denna problematik med EU- och biståndskunniga politiker, analytiker samt representanter för civilsamhället. Jakop Dalunde, EU-parlamentariker från MP, uppmanade bland annat civilsamhället att bråka mer och bli argare så att inte politikerna ska kunna låta denna utveckling gå obemärkt förbi.
Vid vårt seminarium om Sveriges röst i EU:s bistånd i november uppmanade vi riksdagsledamöter från S, C och KD att upprätthålla värderingar och principer i biståndet. Till seminariet kom representanter för våra medlemsorganisationer, tjänstepersoner och andra intresserade. Alla tre politiker var intresserade av fortsatt kontakt kring frågorna och stannade kvar efter seminariet för vidare samtal.