Miljö- och klimaträttvisa – Mer om frågan
Effekterna av klimatkriser slår ojämnt. Marginaliserade och utsatta grupper drabbas ofta hårdast, trots att de bidragit minst till problemen. Överanvändning av naturresurser och förändrade väderförhållanden påverkar dessutom utsatta människors hälsa liksom tillgång till mat och vatten, försörjning och säkerhet. Även åtgärder för att möta klimatkrisen effekter påverkar denna grupp på olika sätt.
I förlängningen är det kommande generationer och våra barn och unga som får bära den tyngsta bördan av klimatkrisens effekter. Miljö- och klimatkriserna är således i allra högsta grad rättvisefrågor.
Globala åtaganden
Genom en rad globala ramverk har Sverige och omvärlden åtagit sig att ställa om till en hållbar global utveckling på ett rättvist och inkluderande sätt. I Agenda 2030 utlovas att ingen ska lämnas utanför, i FN:s klimatkonvention och Parisavtalet förbinder sig de anslutna länderna att ta ett gemensamt ansvar för frågorna, detta i proportion till ländernas resurser och historisk påverkan på klimatet. Höginkomstländer ska både sänka sina utsläpp mest och bidra till låg- och medelinkomstländers omställning och klimatanpassning. Genom konventionen om biologisk mångfald har länder åtagit sig att arbete gemensamt för att bevara arter, nyttja tillgångar på ett hållbart sätt och rättvist fördela vinster från genetiska resurser.
Trots dessa globala avtal går omställningen till en miljömässigt hållbara samhällen alldeles för långsamt. Rika länder tar inte tillräckligt stort ansvar för att minska sina egna utsläpp. Länderna behöver också bidra mer till att finansiera klimatanpassning och omställning för utsatta grupper och länder. Den pågående massutrotningen av arter hanteras inte heller som den globala kris den är.
Sveriges politik
I internationell jämförelse har Sverige ett relativt ambitiöst klimatpolitiskt ramverk. 2019 presenterade regeringen Sveriges första klimathandlingsplan som utlovar att landet ska ta en ledande roll i det globala genomförandet av Parisavtalet och Agenda 2030. I handlingsplanen åtar sig också Sverige att bidra till att integrerar ett jämställdhetsperspektiv i arbetet. Från Regeringens sida finns också en ambition att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsnation.
Sveriges politiska åtaganden har synliggjort behovet av en rättvis klimatomställning. Sverige ger också stora bidrag till globala klimatfonder som stöder låginkomstländers utsläppsminskning och anpassningsåtgärder för att möta miljökrisen. I det bilaterala biståndet är också fokus på miljö, klimat, naturresurser och biologisk mångfald relativt stort.
Omfattningen av klimatkrisen kräver ändå att Sverige höjer sina ambitioner och att de politiska åtagandena omvandlas till handling. Många utmaningar kvarstår både vad gäller Sveriges globala klimat- och miljöpåverkan och att säkerställa långsiktig finansiering för klimatanpassning. Sverige har även en viktig roll i att driva på för en snabbare, rättvisare och mer inkluderande omställning globalt, genom EU, FN och det internationella biståndet.