Jämställdhet – Mer om frågan

Vi arbetar för en jämställd svensk och europeisk utrikespolitik för att utrota förtryck av flickor, kvinnor och icke-binära.

På grund av den rådande könsmaktsordningen drabbas kvinnor, flickor och icke-binära personer av ett utbrett och strukturellt förtryck hela livet i nästan alla delar av världen. Det innebär att deras mänskliga rättigheter kränks mer än pojkars och mäns.

Kvinnor och flickor diskrimineras också i olika hög utsträckning beroende på vilken samhällsgrupp de tillhör. Den rådande könsmaktsordningen och de stereotypa könsnormerna medför också negativa konsekvenser för pojkar och män. Mansrollen kopplas till att vara tuff och våldsam vilket är både destruktivt och begränsande.

Varför är jämställdhet en förutsättning för hållbar utveckling globalt?

Kvinnor utgör halva jordens befolkning. Om de inte deltar i familjens eller politiska beslut, inkluderas i ekonomin eller på arbetsmarknaden inskränker det inte bara deras mänskliga rättigheter utan påverkar hela samhällets utveckling. Kvinnor och flickor har ofta en avgörande roll för deras familjs försörjning och när de diskrimineras på olika sätt, till exempel i fråga om tillgång till resurser, begränsas deras fulla potential att bidra till samhällets utveckling.

I många hem runt om i världen är kvinnor de som har koll på familjens tillgång till exempelvis vatten, mat och energi. De vet därmed bäst om vilka försörjningsutmaningar som familjen står inför och kan också se potentiella lösningar. För att uppnå en hållbar utveckling behöver kvinnor få delta i beslutsfattandet på alla nivåer.

Vi vet också att ett samhälles välstånd ökar när kvinnor och flickor kan bidra till utvecklingen på lika villkor som män och pojkar, med deras resurser och kunskaper. Att ta tillvara på deras perspektiv och initiativ är en viktigt drivkraft för utveckling. Fattigdomsbekämpning och ekonomisk produktivitet ökar när kvinnor får tillgång till och deltar i ekonomin och arbetsmarknaden.

Vad innebär en feministisk utrikespolitik?

När Sverige lanserade sin feministiska utrikespolitik under hösten 2014, blev vi det första landet i världen med en sådan uttalad politisk ambition. Den beskrevs då som ett förhållningssätt som skulle genomsyra utrikesförvaltningens arbete och som kunde sammanfattas i fyra “R”: Rättigheter, Representation, Resurser och Realitet. Sedan dess har utrikesförvaltningen tagit fram handlingsplaner för politiken, med inriktningar och åtgärder som har uppdaterats årligen. Under 2018 tog regeringen även fram en handbok för feministisk utrikespolitik som samlar metoder och erfarenheter från implementeringen av politiken.

I vår publikation ”Civilsamhällets deklaration för en feministisk utrikespolitik” från 2018 ger vi vår definition av vad en feministisk utrikespolitik innebär. Vi beskriver tre delar, politiken måste:

  • Vara transformativ
  • Vara rättighetsbaserad
  • Anta ett intersektionellt perspektiv

Läs mer om vad vi menar med dessa begrepp i publikationen.

Hur hänger jämställdhet och klimat ihop?

Klimatkrisens effekter, som till exempel översvämningar och extrem torka,
får redan idag förödande konsekvenser för människor världen över. De med minst resurser och inflytande drabbas allra hårdast och bland dessa är kvinnor, flickor och marginaliserade grupper särskilt utsatta. Samtidigt har dessa grupper bidragit minst till klimatkrisen och dess konsekvenser.

Gruppernas röster och perspektiv är avgörande för att kunna hantera och minimera effekterna av krisen, men de får inte tillräckligt utrymme i politiska samtal och när åtgärdsplaner tas fram. Vår rapport på området visar exempelvis att när kvinnor är delaktiga och deras egenmakt stärks leder det ofta till utveckling av mer hållbara sätt att hantera naturresurser på. Det finns också ett positivt samband mellan kvinnor i ledande positioner och beslut som rör miljöfrågor. Jämställdhetsperspektivet behöver nu stärkas i internationella såväl som i svenska klimatsatsningar. Läs mer i vår rapport ”Feminist Policies for Climate Justice”.