Ingen är säker förrän alla är säkra – vaccin-debatt
Frågan om hur vi ska tillgodose alla människors tillgång till vaccin fortsatte att prägla debatten när april månad inleddes. Biståndsminister Per Olsson Fridh sa till Dagens Industri: ”Det är viktigare att vi vaccinerar i hela världen, än att vi vaccinerar klart hela befolkningar i några delar av världen”. I Svenska Dagbladet får han medhåll av Carl Bildt. Även ledarskribenter i exempelvis Eskilstuna-Kuriren och Dagens Nyheter argumenterar för att alla behöver skyddas om vi ska känna oss säkra.
Flera miljöpartister går ut i debattartiklar i lokal- och regionalpress och förstärker biståndsministerns budskap. En av dem är den nytillträdda biståndspolitiska talespersonen Camilla Hansén som presenterar sig i Altinget med följande ord: ”Bistånd är inte bara en kostnad utan även en investering. När vi hjälper fattiga länder att vaccinera sig gör det också att risken för oss själva att drabbas minskar och när vi satsar på klimatbistånd i andra länder, räddar det även vårt klimat.”
Henrik von Sydow, tidigare moderat riksdagsledamot, opponerar sig i Göteborgs-Posten mot biståndsministerns beskrivning av Sverige som ”ledande finansiär av vaccinationsprogrammet Covax. Per Olsson Fridh svarar att räknat per capita är Sverige visst största givaren till Covax.
Bred tillgång till vaccin handlar inte bara om att rika länder ska skänka överskottsdoser. Patentregler är ett stort hinder mot universell tillgång. Oxfam, tillsammans med Läkare utan gränser, skriver om patentregler i ETC: ”Det kan dröja ända till 2023 eller senare innan människor i mindre resursstarka länder får tillgång till bred vaccinering. Samtidigt ökar vinsterna för läkemedelsbolagen. Slopa patenten, visa att liv betyder mer.”
Analys av vårbudgeten
Den 15 april presenterade regeringen sin vårändringsbudget där biståndsbudgeten låg oförändrad vid en procent av BNI. I CONCORD Sveriges analys efterlystes en diskussion om hur ojämlikt pandemin slår globalt och hur låginkomstländer kan få stöttning i sin återhämtning. Rädda Barnen kommenterade vårbudgeten ur ett barnperspektiv. Sverigedemokraternas ekonomisk-politiska talesperson Oscar Sjöstedt menar i Svenska Dagbladet ”att det är ”en makaber prioritering” att budgetposten för hela rättsväsendet (56 miljarder) inte är mycket större än summan som öronmärkts för internationellt bistånd (46 miljarder)”. I partiets skuggbudget föreslås en halvering av biståndet under den kommande treårsperioden.
Röster höjs för global solidaritet
Under den här perioden verkar det ske en skiftning i hur tidigare biståndskritiska ledarsidor skriver om behoven globalt och biståndets roll i att möta dem. Sida flaggar för att behoven av humanitärt stöd och skydd ökat med 40 procent under pandemin, en varning som plockades upp och spreds vidare av TT. Biståndsministern intervjuades i Rapport. I artikeln till inslaget refereras till CONCORDs granskning av EU:s bistånd och att EU-länderna inte lever upp till sina åtaganden.
I ljuset av uppgifterna om hur pandemin drabbar globalt är det flera ledarsidor som reagerar på Moderaternas och Sverigedemokraternas förslag om att minska biståndsbudgeten med 30 respektive 50 procent. Martin Liby Troein kallar i DN Moderaternas förslag för en ”rutten idé” och skriver att ”det är svårt att tänka sig en sämre tajmad besparing.” Helsingborgs Dagblad/Sydsvenska Dagbladet ryter till mot M och SD och skriver ”minska inte biståndet när behoven är som störst”. Lina Stenberg på Aftonbladets ledarsida tycker det är ett ”skrämmande” förslag: ”Och särskilt tydligt märks det nu, när Moderaterna vill ”sätta Sverige först” för att både sänka och villkora biståndet. Att använda det som påtryckningsmedel i migrationspolitiken för återvandring och gränspoliser. Ännu längre går SD som vill halvera biståndet och KD som vill använda det för att bygga svenska fängelser i fattiga länder. Hur högerns människosyn yttrar sig såhär mitt i en global pandemi är skrämmande. För det är nu som solidariteten behövs som mest.” Ledarskribenten Anette Rydell på Sydöstran är också upprörd över vad som skulle hända med biståndet i en eventuell SD, KD och M-regering, Ytterligare en ledartext i DN kritiserar Moderaternas förslag: ”Enligt Internationella valutafonden IMF:s beräkningar kommer pandemin i Europa och USA att ha resulterat i ett bnp-bortfall på 2 respektive 1,5 procent 2022, medan det för Afrika, Latinamerika och Asien (minus Kina och Japan) handlar om 6 procent. Moderaternas kampanj ”Minska biståndet. Vi har stora problem på hemmaplan” framstår med det som bakgrund som synnerligen dåligt tajmad.”
I liberala Strengnäs Tidning behandlar en ledare migrationspolitiken och anledningarna till varför människor flyr sina hemländer: ”De som vill skära i bistånd har ett och annat att fundera över. Politiker borde också prata mer om hur de skapar system som kan ta emot människor som flyr hit på ett humant, rättssäkert och effektivt sätt.”
Skiljelinjer mellan partierna
Dagens Nyheter gör en kartläggning av var partierna står i biståndspolitiken, både vad gäller nivån för biståndet och särskilda medel för klimatbistånd.
Med anledning av Liberalernas avhopp från Januariöverenskommelsen och en helt färsk regeringskris frågar RFSU, Kvinna till Kvinna, Diakonia och Svenska Afghanistankommittén Nyamko Sabuni var L står i biståndet: ”Liberalerna var med och röstade fram riksdagens löfte om att avsätta en hundradel av den svenska befolkningens inkomster till människor som kämpar mot fattigdom och förtryck. Vi undrar om Nyamko Sabuni är redo att kasta ut de liberala värderingarna för att komma till makten?”
Bistånd som påtryckningsmedel vid utvisningar
Den 22 april debatterade biståndsministern och Hans Wallmark, Moderaternas utrikespolitiska talesperson, det svenska biståndet i P1-morgon. I debatten upprepade Wallmark Moderaternas förslag om att länder som inte tar emot sina medborgare efter att de blivit utvisade från Sverige, inte bör få svenskt bistånd. Några dagar senare publicerar Nya Wermlands-Tidningen en ledartext med anledning av debatten i P1-morgon: ”M vill även att biståndet villkoras. I dag har vi ett stort problem med länder som vägrar ta emot sina medborgare när de skall utvisas från Sverige. Många av dessa länder är också stora mottagare av bistånd. Om de inte vill samarbeta, skall de inte få några pengar av oss.”
CONCORD Sverige publicerar strax därefter en granskning av påståendena om att det är ”ett stort problem” med länder som vägrar ta emot sina medborgare och att ”många” av dessa länder också är ”stora” mottagare av bistånd. Uppgifter från Migrationsverket, Polisen och Sida visar att det inte finns någon grund för påståendet. Granskningen visar att det är ett politiskt förslag som med största sannolikhet inte skulle fungera alls.
Bistånd till Palestina och till Belarus
Med anledning av den upptrappade konflikten mellan Israel och Palestina i maj säger Hans Wallmark (M) i en Ekot-intervju att biståndet till Palestina borde skäras ner. Han menar att utvecklingen vad gäller demokrati och mänskliga rättigheter inte går åt rätt håll. En nedskärning av biståndet ill Palestina är även något som Kristdemokraterna vill se. Detta debatterades av Kristdemokraternas Lars Adaktusson mot Miljöpartiets Märta Stenevi i Agenda. När utrikesminister Ann Linde får frågan om att dra in bistånd till Palestina svarar hon såhär: ”– Jag tror inte att det skulle någon roll. Det går ju inte några pengar till Hamas. De pengar som går till Gaza går till framför allt till hälsocentraler och utbildning, och genom olika hjälporganisationer och FN-organ. Skulle man dra in biståndet till hjälporganisationerna och FN-organen i Gaza skulle det ju inte straffa Hamas, utan det skulle drabba framför allt barn och ungdomar som deltar i utbildningar och får sjukvård, säger Linde till SvD.” I Piteå-Tidningen skriver Olof Palmes internationella Centers generalsekreterare Anna Sundström: ”Det svenska biståndet till Palestina stödjer de krafter som arbetar för demokrati, yttrandefrihet, kvinnors rättigheter, ansvarsutkrävande och mot extremism. Moderaterna har rätt i att demokratin är hotad. Desto större anledning att stödja det palestinska civilsamhället.”
I slutet av april släpper Östgruppen en rapport som kritiserar delar av svenskt bistånd till Belarus. I Ekot säger ordförande Martin Uggla att regeringen och Sida behöver bli bättre i sina bedömningar av biståndsmottagare i Belarus. Rapporten kommenteras i Smålandsposten och Barometern (betecknas som Moderata):”Förvisso finns det en poäng i påpekandet att de miljarder i skattekronor som delas ut i bistånd skulle kunna göra direkt nytta för svenska medborgare om de i stället spenderades i Sverige. Men utöver de solidariska och medmänskliga skäl som brukar motivera statliga bistånd till utlandet, finns det även en långsiktig nytta för Sverige och andra välutvecklade länder: Utveckling av stabila och fredliga demokratier med levande ekonomi och fria civilsamhällen minskar behoven av dyra internationella insatser, drar ned på kostsamma flykting- och migrantströmmar, och stärker den internationella handeln. Sammantaget en vinst för Sverige.”
Centerpartiets nya biståndspolitik, Moderaternas nya talesperson
Centerpartiet presenterar sin nya biståndspolitik på DN Debatt i april. Diakonia analyserade Centerns förslag.
Samma månad tillträdde Helena Antoni som Moderaternas biståndspolitiska talesperson, efter Margareta Schröder. I en gästkrönika i Hallands Nyheter presenterar hon sin åsikt att biståndet behöver bli mer resultatorienterat. Hon menar också att åtgärder för att främja ekonomisk tillväxt är avgörande för att utrota fattigdom. I en intervju i Omvärlden lyfter hon resultatfokus, en fyra-årig budgetram liksom möjligheten att villkora bistånd kopplat till migrationspolitik.
Sverige gav mest bistånd 2020
När OECD släppte biståndsstatistiken för 2020 visade det sig att Sverige var det land som gav störst stöd, räknat per capita. CONCORD Sveriges pressmeddelande fick stor spridning.
Remissvar till Jämlikhetskommissionen, korruption och medieanalys
CONCORD Sverige är en av remissinstanserna som lämnat in svar på Jämlikhetskommissionens förslag. Redan när förslaget kom i augusti 2020 framförde plattformen kritik av förslaget att finansiera satsningar i Sverige genom att dra ner på det internationella biståndet: ” – Att finansiera satsningar för jämlikhet i Sverige med resurser som är till för världens allra fattigaste människor är ett svårsmält förslag”, sa CONCORD Sveriges ordförande Petra Tötterman Andorff då. I det gemensamma remissvaret är medlemmarna tydliga: ”CONCORD Sverige avvisar med kraft och av flera skäl förslaget att temporärt minska nivån på det internationella biståndet med 30 procent som framförs i kapitel 29 om finansiering.”
I maj framkommer det i Svenska Dagbladet att det förekommit korruption i projekt som finansierats av Globala Fonden i Ghana. Kvinnor har pressats att ha sex i utbyte mot mat. Sverige är en stor givare till Globala Fonden, men biståndsministern säger sig vara nöjd med hur den hanterat skandalen och det är inte aktuellt att dra in stödet.
Act Svenska Kyrkan, Diakonia, We Effect, Individuell Människohjälp, ForumCiv och Plan International Sverige har bett Retriever att analysera bilden av biståndet i medier under 2019 och 2020. Hela rapporten går att läsa här.
Slutligen. Forskare vid Göteborgs Universitet förutspår en minskande biståndsvilja i en kommande bok. ”När forskare vid Göteborgs universitet analyserar opinionsdata kring biståndsviljan i Sverige ser de att en persons stöd till bistånd är tydligt förknippat med ideologisk identitet.
– Eftersom det blåser åt höger i opinionen faller också stödet för biståndet, säger Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.”