Uttalande

14 september 2018

Sverige, stå upp för fattigdomsbekämpning i EU-förhandlingarna

#eu:s och sveriges bistånd

Idag träffas EU:s biståndsministrar för att bland annat förhandla om hur finansieringen för unionens framtida utrikes- och utvecklingssamarbete ska utformas. Förslaget till utrikesbudget som presenterades i maj, en del av EU:s långtidsbudget 2021–2027, är mycket oroväckande.

Det skapar en struktur där fattigdomsbekämpning prioriteras ner till förmån för EU:s inhemska ekonomiska och politiska intressen. Därför har CONCORD Sverige skrivit ett brev till regeringen med rekommendationer inför mötet.

– Vi uppmanar Sverige att i förhandlingarna agera kraftfullt för att förslaget ska få ett tydligare fokus på fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling. Det behövs också garantier för att satsningar kommer att göras på jämställdhet, hälsa, utbildning, civilsamhällets utrymme samt miljö och klimatet. Detta är avgörande för EU:s framtida utvecklingssamarbete, säger Madeleine Winqvist, policysamordnare på CONCORD Sverige.

Läs hela brevet:

Inför informella FAC utveckling den 14 september
Till: Isabella Lövin, minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat
Johannes Oljelund, utrikesråd för internationellt utvecklingssamarbete

Inför det stundande biståndsministermötet i Bryssel den 14 september vill CONCORD Sverige skicka med några viktiga punkter och rekommendationer rörande budgetrubrik sex: Neighbourhood and the World i EU:s nästa långtidsbudget. Mer specifikt berör våra rekommendationer kommissionens förordningsförslag för finansieringsinstrumentet Neighbourhood, Development and International Cooperation (NDICI). Våra rekommendationer är framtagna tillsammans med CONCORD Europa.

Mål och prioriteringar

Vi ser inte att NDICI lever upp till EU:s globala åtaganden för internationellt utvecklingssamarbete eller åtaganden gentemot partnerländerna. Förordningsförslaget saknar tydlig förankring i Agenda 2030, i EU:s eget policyramverk för utvecklingssamarbete European Consensus on Development, och i utvecklingseffektivitetsprinciperna. Förvisso nämns dessa policyramverk i förordningens inledning men är inte formulerade på så sätt att de blir vägledande för genomförandet av utvecklingssamarbetet. Det saknas också bindande riktlinjer för budgetminiminivåer för viktiga teman som jämställdhet och mänsklig utveckling, vilket också är prioriterade områden för den svenska regeringen. Den miniminivå som satts för klimatrelevanta insatser är inte bindande eller tillräckligt ambitiös för att EU ska kunna leva upp till Parisavtalet och för att vi ska klara framtidens stora klimat- och miljöutmaningar.

Efterföljaren till European Fund for Sustainable Development (EFSD), EFSD+, har fått ett väsentligt ökat utrymme i förordningsförslaget. Lagtexten som ska reglera EFSD+ saknar dock tydlighet i hur mycket medel som kommer att kunna kanaliseras via denna investeringsform och det saknas tydliga och bindande krav på efterlevnad av de mänskliga rättigheterna, utvecklingseffektivitetsprinciperna och att det skapas additionella utvecklingseffekter som inte hade uppstått oavsett subventioner. Om biståndsmedel ska kanaliseras via EFSD+ måste dessa krav tillgodoses och det måste gå att se bevisad effekt för fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling.

Resurssättning

Budgetfördelningen mellan olika prioriteringar inom NDICI matchar inte fattigdomsmålet eller de satta prioriteringarna för EU:s utvecklingssamarbete. Vissa geografiska områden har blivit starkt prioriterade framför andra där till exempel Asien och Latinamerika nedprioriteras trots att det här fortfarande finns stora ojämlikheter och fattigdomsfickor. Med en enorm satsning på EFSD+ ser vi också risker att de minst utvecklade länderna blir bortprioriterade på grund av svårigheter för privata sektorn att investera i dessa kontexter. Vi ser även med oro på att de tematiska programmen kraftigt har nedprioriterats till förmån för de geografiska programmen med konsekvensen att viktiga insatser för att tackla våra gemensamma och globala utmaningar får alldeles för lite resurser. Vi skulle därför vilja se en mer balanserad budget mellan de geografiska och tematiska programmen. Civilsamhällets roll i utformningen och genomförandet av både de geografiska och tematiska programmen måste också stärkas.

Mot bakgrund av att Sverige i tidigare förhandlingar rörande EU:s utvecklingssamarbete har varit pådrivande för ett fattigdoms-, hållbarhets- och rättighetsperspektiv och har stått upp för utvecklingseffektivitetsprinciperna, skulle vi vilja se att Sveriges regering den 14 september och i efterföljande förhandlingar om NDICI fortsätter att vara en stark och envis röst för dessa väsentliga byggstenar för en hållbar utveckling, aspekter som annars riskerar att bortprioriteras.

Bifogat till detta brev finns en mer detaljerad analys av förordningsförslaget för NDICI framtaget av CONCORD Europa samt en analys av de tematiska programmens framtid inom NDICI.

Vänliga hälsningar,
Georg Andrén,
Ordförande CONCORD Sverige

Ladda ner brevet

 

Relaterat:

CONCORD Sverige och CONCORD Europa bevakar och påverkar processen med EU:s kommande långtidsbudget, läs tidigare uppmaningar och analyser:

Juni 2018: Brev till EU:s ledare om kommande långtidsbudget (eng)
Juni 2018: Analys – EU, prioritera inte bort utvecklingsfrågorna!
Maj 2018: Brev till EU:s biståndsministrar om kommande budget (eng)
Maj 2018: Uttalande – Sverige, agera för fortsatt fokus på fattigdomsbekämpning!
Maj 2018: EU:s förslag till ny långtidsbudget (eng)