Svenskarna i EU-parlamentet har mycket makt…
Sex av de tjugoen svenska parlamentarikerna fick förtroende att vara vice utskottsordförande (första, andra eller tredje). Det gör Sverige till det land som, jämte Estland, fick den högsta utdelningen bland medlemsländerna. Ingen svensk blev utskottsordförande.
De nya svenska EU-parlamentarikerna har också mycket makt inom sina partigrupper, där tre av dem valts till vice ordförande: Tomas Tobé (M) för EPP, Heléne Fritzon (S) som fick förnyat förtroende som vice ordförande för S&D samt Alice Bah Kuhnke som blev omvald till vice ordförande för de Gröna.
Alla utom fyra av de svenska parlamentarikerna (varav två från SD) har varit verksamma inom Europaparlamentet tidigare.
…men kan de påverka utvecklingsfrågorna?
Fler svenskar än tidigare mandatperioder sitter i utskott som berör utvecklings- och utrikesfrågor. Hur utskotten sedan röstar beror på hela sammansättningen av parlamentariker. Generellt i parlamentet är det högern som har majoritet. Det är enbart utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet (FEMM) där partigrupper mer till vänster har majoritet.
Utrikesutskottet (AFET)
I utrikesutskottet (AFET) sitter ingen svensk parlamentariker som ordinarie ledamot, men tre svenskar är suppleanter: Evin Incir (S), Jonas Sjöstedt (V) och Alice Teodorescu Måwe (KD). Alice Bah Kuhnke hade också uttryckt intresse för att sitta i AFET, men så blev det inte.
Utvecklingsutskottet (DEVE)
I utvecklingsutskottet (DEVE) är både Isabella Lövin (MP) och Abir Al-Sahlani (C) vice ordförande. De kommer att träffa Dick Erixon (SD) och Tomas Tobé (M) som suppleanter där. Tomas Tobé har varit ordförande i DEVE de senaste fem åren. Inför EU-valet gjorde CONCORD Sverige en enkät med samtliga partier. Alla partier som sitter i DEVE, utom SD, svarade att de kommer att verka för att EU ska nå målet om ökat bistånd till de minst utvecklade länderna (minst 0,2 procent av BNI före 2030). Centerpartiet lade till att de tycker att ”det är viktigt att bistånd inte bara prioriterar lågt hängande frukter och snabba resultat, utan att fokus ligger på de mest utsatta och fattigaste länderna”. Moderaterna nämnde att de ”vill få mer valuta för pengarna genom att fokusera på kvalitet, effektivitet och transparens”.
Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter (LIBE)
Alice Bah Kuhnke (MP) fick ett av sina önskemål tillgodosett när hon fick plats i utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter (LIBE). Där sitter hon med Abir Al-Sahlani (C), Evin Incir (S), Alice Teodorescu Måwe (KD), Tomas Tobé (M) och Charlie Weimers (SD), som också är vice ordförande. Det gör detta utskott till det mest populära för svenska parlamentariker och de upptar 10 procent av de ordinarie platserna.
I utskottet hanteras bland annat asyl- och migrationsfrågor. Av svenska partier i utskottet är det bara Centerpartiet som i CONCORD Sveriges enkät innan valet svarade att de är ”emot att EU ska hota med indraget bistånd till samarbetsländer som inte samarbetar med EU i internationella migrationsärenden”. Med andra ord vill S, KD, M och SD att villkorat bistånd kopplat till migration ska bli verklighet inom EU.
Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (ENVI)
I utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (ENVI) sitter sex svenskar som ordinarie ledamöter: Heléne Fritzon (S), Pär Holmgren (MP), Jessica Polfjärd (M), Jonas Sjöstedt (V), Emma Wiesner (C) och Beatrice Timgren (SD). Karin Karlsbro (L) är suppleant. I ENVI hanteras bland annat EU:s positioner inför de internationella klimatförhandlingarna. ENVI är det enda utskott som hittills har publicerat vilka frågor de kommer att jobba med under året. I Samtliga partier som sitter i utskottet, utom SD, svarade i CONCORD Sveriges enkät inför valet att de vill verka för att global rättvisa, mänskliga rättigheter och jämställdhet i högre utsträckning ska vägleda EU:s miljö- och klimatpolitik.
Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhets (FEMM)
I utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet sitter tre svenskar som ordinarie: Heléne Fritzon (S) Arba Kokalari (M) och Abir Al Sahlani (C). Både Heléne Fritzon och Arba Kokalari sitter sin andra mandatperiod i FEMM och är därmed väl insatta i frågorna. Abir Al-Sahlani har tidigare varit suppleant, men blir förutom ordinarie också samordnare för sin partigrupp. Det blir en viktig roll där hon styr hur partigruppen röstar i olika frågor. Två svenskar är suppleanter: Hanna Gedin (V) och Alice Bah Kuhnke (MP). I detta utskott hanteras bland annat EU:s handlingsplan för jämställdhet (GAP III), som även omfattar jämställdhet i utvecklingspolitiken. Det finns ett starkt stöd för att EU ska anta en intersektionell feministisk utrikespolitik bland de svenska partier som sitter i utskottet, inklusive suppleanterna. Såväl S, C, V som MP har svarat i vår enkät att de vill verka för detta.
Se hela listan över vilka utskott de svenska Europaparlamentarikerna sitter i.
Den 16 juli inleddes officiellt den nya mandatperioden och den 16-19 september är EU-parlamentets första session efter sommaruppehållet. Några utskott smygstartar med utskottsmöten redan den 4-5 september för att främst planera terminen.