Nyheter

28 mars 2023

Sex medskick när OECD följer upp det svenska biståndet

#eu:s och sveriges bistånd

Regeringen lägger om biståndspolitiken utan riskanalys och tillåter andra politikområden att styra prioriteringar inom utvecklingspolitiken. Läs CONCORD Sveriges kommentarer till OECD-DAC:s uppföljning av det svenska biståndet.

Ungefär vart sjätte år genomför OECD:s biståndskommitté DAC granskningar av svenskt bistånd, och kommer med rekommendationer kring hur det kan förbättras. Nu är det dags för halvtidsuppföljning efter den senaste granskningen, och CONCORD Sverige har bidragit med kommentarer till denna uppföljning. Läs våra sex viktigaste medskick.

1. Biståndspolitiken ändras just nu drastiskt utan riskanalys

Regeringen upprepar ofta vikten av effektivitet, transparens och uppföljning, men genomdriver nu reformer och nedskärningar i biståndet utan att ha gjort grundläggande riskanalyser. Civilsamhällets möjligheter att dela med sig av sina erfarenheter har varit kraftigt begränsade. Vidare har regeringens uttalade prioriteringar och löften i flera fall inte följts upp med handling, som i fallet med minskat ekonomiskt stöd till civilsamhället i biståndsbudgeten, liksom till klimat, jämställdhet och demokrati- och MR-försvarare.

2. Sverige backar från ledarskapet för global utveckling

I en OECD-granskning från 2019 lyftes Sverige fram som en global ledare för hållbar utveckling. Nu ser vi ett Sverige som överger det globala perspektivet genom att bland annat avveckla den feministiska utrikespolitiken, skära i klimatbiståndet och avisera nedskärningar i kärnstödet till FN-organ. Istället ligger det utrikespolitiska fokuset på militära säkerhetshot och Nato-medlemskap, delvis på grund av kriget i Ukraina.

3. Svensk säkerhetspolitik, exportfrämjande och migrationspolitik är inte bistånd

Nationell säkerhet, svensk export och inhemska migrationsfrågor prioriteras på bekostnad av globala utvecklingsmål och fattigdomsbekämpning. Den privata sektorns roll nämns oftare i relation till svenska företag och investerare, snarare än i samband med ekonomisk egenmakt för människor i fattigdom. I Tidöavtalet nämns bistånd bara som ett verktyg för olika migrationspolitiska åtgärder.

4. Tydligare prioritering av trippelnexus och stöd till lokala humanitära aktörer behövs

Lokaliseringen av det humanitära biståndet får fortfarande för lite uppmärksamhet och finansiering. Lokala civilsamhällesorganisationer är en kraft att räkna med i humanitära insatser och behöver mer stöd i sin egen rätt. Dessvärre har den största utfasningen av partnerskap med civilsamhällesaktörer skett inom den humanitära budgeten, och drabbat aktörer med lokal förankring.

5. Inhemskt flyktingmottagande som bistånd – ett fortsatt problem

2022 års plötsliga och stora nedskärningar i biståndsbudgeten för att bekosta mottagandet av flyktingar från Ukraina fick stora effekter både för civilsamhället, akademin och FN. Sveriges internationella anseende som partner skadades och hanteringen bör utvärderas av OECD. För att minska liknande abrupta nedskärningar har den nuvarande regeringen har beslutat om begränsningar för hur kostnader ska kunna avräknas i framtiden: max 8 procent av biståndsbudgeten ska kunna avräknas, och nedskärningar ska aldrig komma mitt i ett budgetår. CONCORD Sverige vidhåller att reglerna som tillåter att ta bistånd till inhemska flyktingkostnader bör avskaffas.

6. Flexibilitet, meningsfullt deltagande och systematisk dialog kan stärkas ytterligare

Under både pandemin och nedskärningarna i biståndet under år 2022 har många delar av Sidas och ambassadernas samverkan med partnerorganisationer i det civila samhället fungerat flexibelt och med lyhördhet för att verksamheter ska förändras och anpassas i kriser, enligt behov och prioriteringar hos lokala krafter. Sidas civilsamhällesenhet har mest utvecklad samverkan med sina partnerorganisationer. Förmågan till effektivt stöd och systematisk dialog med det svenska och lokala civilsamhället kan variera mer mellan ambassader och andra enheter på Sida. Vissa delar, exempelvis informationsdelning och ekonomisk riskdelning kan stärkas ytterligare i civilsamhällesstödet. Hit hör också det faktum att mellanstora organisationer, som varken är större, strategiska partners direkt till Sida eller så små att de bedriver få, enskilda projekt, inte har tillgång till lika långsiktig och flexibel finansiering.

På mötet med granskningsteamet från OECD deltog representanter från ForumCiv, IKFF, Läkarmissionen, Plan International och We Effect.