Senaste nytt om regeringens nedskärningar i biståndet

Efter stora påtryckningar kom till slut beslutet om att återföra ytterligare 2,9 miljarder kronor till biståndsbudgeten. I den här artikeln får du en genomgång av det aktuella läget vad gäller den svenska regeringens nedskärningar i biståndet i år.

Så mycket har det internationella biståndet minskats

April: Regeringen beslutade att 9,2 miljarder från det internationella biståndet skulle användas till flyktingkostnader i Sverige.

Juni: Beslut från regeringen om att 1,3 miljarder kronor skulle återföras till internationellt bistånd.

Augusti: ytterligare 2,9 miljarder återbördades.

Även med hänsyn tagen till de nu återförda medlen ligger nedskärningarna i årets budget på 4,9 miljarder kronor. Sverige är alltså fortsatt det största mottagarlandet av svenskt bistånd.

Så fördelas nedskärningarna nu

Sidas tillgängliga budget är nu totalt sett 15 procent mindre än i början av året, och inom vissa anslag är fortfarande så mycket som en tredjedel av budgeten drabbad av nedskärningar. Även med det senaste beslutet från regeringen är vissa budgetposter fortfarande hårt begränsade och behåller samma nivå på nedskärningarna som tidigare. Dessa poster är nu de hårdast drabbade (andelen frysta medel inom parentes):

Informations- och kommunikationsverksamhet (35%)
Forskningssamarbete (35%)
Kapacitetsutveckling och Agenda 2030 (33%)
Latinamerika (32%)

Även de flesta övriga geografiska och tematiska budgetposter är fortsatt kraftigt begränsade jämfört med den budget som beslutats av riksdagen. Två av de anslag som drabbades allra hårdast när de första nedskärningarna gjordes i april, Mänskliga rättigheter och Stöd till civilsamhället, återställdes genom ett regeringsbeslut i juni till 90 procent av sina ursprungliga budgetar. Den tredje, budgetposten för hållbar utveckling, fick viss återföring av pengar i juni, men en stor del av den var fortfarande spärrad för utbetalning. I augusti blev ytterligare pengar tillgängliga i den budgetposten.

De globala klimatfonderna har fått hela sina anslag återställda i och med det senaste regeringsbeslutet. Läs mer om hur klimatbiståndet påverkats här.

Nedskärningarna fördelas fortfarande så att Sidas budget påverkas i betydligt högre grad än regeringens bistånd via multilaterala organisationer. I dagsläget har 85 procent av neddragningen skett på budgetposter som Sida ansvarar för, så kallat bilateralt bistånd.

Sverige gör störst nedskärningar i EU

Vår genomgång av hur olika biståndsgivarländer har agerat i de kriser som Rysslands krig mot Ukraina har fört med sig visade att Sverige har gjort störst nedskärningar jämfört med alla andra EU-länder. Detta gäller även efter att delar av budgeten återställdes i augusti. Dessutom har regeringens hantering av nedskärningarna skett på ett sätt som allvarligt skadat Sveriges anseende som internationell samarbetspartner, genom att bryta ingångna avtal och bidra till ryckighet. Även på det området får Sverige en bottennotering i internationell jämförelse.

Svensk och EU-media samt internationella organisationer och nätverk i det globala civilsamhället har uppmärksammat och beklagat de svenska nedskärningarna av biståndet.

Sweden pulls $1B in foreign aid for Ukrainian refugees at home | Devex

Sweden defends spending foreign aid at home: ’We are the good guys’ | Devex

Nordic nations partially walk back foreign aid cuts | Devex

Sweden restores more global aid after lower Ukrainian refugee forecast | Devex

Mer pengar tillbaka till biståndet?

Det är sannolikt att regeringen måste återföra pengar till biståndet åtminstone en gång till för detta år. Migrationsverkets prognos ligger fortfarande högt jämfört med det faktiska antalet personer från Ukraina som söker skydd i Sverige vecka för vecka. Eftersom det finns internationella regler som styr vad som får redovisas som bistånd, måste pengar som inte används godkända kostnader för mottagande av flyktingar ges tillbaka till biståndet. Troligen kommer det att handla om några hundra miljoner kronor snarare än miljarder.

Årets flyktingavräkningar – en snabb summering

Det är sammanlagt ca 6,1 miljarder kronor i flyktingkostnader i Sverige som regeringen nu vill redovisa som bistånd i år. Redan innan kriget bröt ut i Ukraina fanns det en planerad kostnad för detta i statens budget på 1,1 miljarder.

De plötsliga nedskärningarna i det internationella biståndet är möjliga på grund av att de rika länderna i OECD:s biståndskommitté har beslutat att de bör få räkna flyktingkostnader i sina egna länder som en form av bistånd. Sveriges regering vill utnyttja denna möjlighet maximalt för att täcka kostnaden för flyktingmottagandet från Ukraina, och inte tillföra några andra resurser. Det finns inget i reglerna som säger att ett land måste ta från annat bistånd för att redovisa inhemska flyktingkostnader som bistånd. Läs mer om avräkningar här.

Så stora är avräkningarna i en historisk jämförelse

Om nuvarande 6,1 miljarder kronor i nedskärningar från biståndet ligger kvar så innebär det att 11 procent av det svenska biståndet i år används till flyktingkostnader i Sverige.

Så höga avräkningar har bara gjorts en gång tidigare, under åren 2013-2017, då många personer flydde från framförallt kriget i Syrien och från Afghanistan, och andelen biståndspengar till kostnader i Sverige var som störst. Sedan 2018 har nivån på asylavräkningarna i biståndet varit betydligt lägre. För en överblick efter 2015, se här.

Flyktingavräkningar är ett område där transparensen tidigare var obefintlig, därför är det svårt att avgöra vad som under 00-talet och 10-talet fick avräkningarna att successivt öka. Dock är flyktingavräkningarna under 2022 mycket stora både i absoluta tal, procent och i kostnad per person som söker skydd i Sverige. Här finns en genomgång av avräkningarna före 2015.

En bättre svensk politik behövs i fråga om avräkningarna

Partierna i Sveriges riksdag tycker olika om avräkningar av flyktingkostnader i Sverige. Läs gärna mer i CONCORD Sveriges partikartläggning.

Sveriges regering bör, oavsett valresultat, lyssna på uppmaningar från civilsamhället om att granska och diskutera vad som kan läras av hur biståndet och flyktingavräkningarna hanterades i år. Förhoppningsvis kan det leda till en mer förtroendeingivande och effektiv hantering av Sveriges internationella utvecklingssamarbete i framtiden. Beslut i framtida internationella kriser måste ta större intryck av de många röster som är positiva till biståndet och vill att Sveriges bistånd ska vara verkligt bistånd! Läs några av dem här: