Nyheter

29 augusti 2024

Samtal om biologisk mångfald: knäckfrågor för att genomföra det globala ramverket

#miljö- och klimaträttvisa

Regeringar och företag måste båda bidra med finansiering för att bevara och återställa biologisk mångfald – och ursprungsbefolkningars rättigheter måste respekteras genomgående. Det diskuterades av representanter från nordisk politik, civilsamhälle och forskning i en paneldebatt om det globala ramverket för biologisk mångfald.

I oktober äger FN-toppmötet COP16 om biologisk mångfald rum. Då ska länderna diskutera genomförandet av det globala ramverket för biologisk mångfald som antogs år 2022. Civilsamhällesorganisationer ser risker med att genomförandet inte blir så ambitiöst som det skulle behöva bli för att bromsa och vända utrotningen av arter, som påverkar människors liv och rättigheter världen över.

– Vi som parlamentariker har fokuserat mycket på klimatet – men inte lika mycket på naturen. Vi har misslyckats med att se kopplingen. Men vi kan inte ha det ena utan det andra.

Det sa Lene Westgaard-Halle från norska partiet Høyre (motsvarande Moderaterna) i en paneldiskussion i Oslo arrangerad av CONCORD Sverige och våra systerplattformar, norska ForUM och danska 92-gruppen. Emma Nohrén, riksdagsledamot för MP, varnade också för att prioritera bekämpning av klimatförändringar på bekostnad av naturen.

Det finns konflikter mellan klimat och miljö, exempelvis när man bygger saker för att få grön energi, utan att ta hänsyn till förlusten av biologisk mångfald.

Emma Nohrén, MP

– Det finns konflikter mellan klimat och miljö, exempelvis när man bygger saker för att få grön energi, utan att ta hänsyn till förlusten av biologisk mångfald.

Aili Keskitalo, tidigare ordförande för norska Sametinget, Oliwer Schultz, samordnare för, Nordic Youth Biodiversity Network, Lene Westgaard-Halle, Høyre, Emma Nohrén, MP, Vigdis Vandvik, professor i ekologi vid Bergens Universitet.

Oro kring ursprungsbefolkningars roll

Ursprungsbefolkningar är erkänt väl lämpade att skydda natur och biologisk mångfald, och en viktig del av det globala ramverket är ursprungsbefolkningars rättigheter. Men det finns också en oro att ramverket ska inkräkta på dessa.

– Alla internationella ramverk måste respektera mänskliga rättigheter, och säkerställa att fritt informerat samtycke inhämtas från de som påverkas. Det finns ursprungsbefolkningar och samiska representanter som är skeptiska till insatser för att bevara natur. De finns historiska erfarenheter av hur bevarandeinsatser har stängt ute ursprungsbefolkningar, sa Aili Keskitalo, från Amnesty Norge och tidigare ordförande för Sametinget i Norge.

Hon underströk också vikten av att ta hänsyn till ursprungsbefolkningars kunskaper när natur ska skyddas.

 – Det verkar finnas ett motstånd mot att göra det.

FN:s panel för biologisk mångfald (Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services, IPBES) är däremot bra på att ta in en mångfald av röster och kunskaper. Det sa Vigdis Vandvik, professor i ekologi, som sitter i panelen.

– Det finns särskilda mekanismer för att ta in ursprungsbefolkningars och lokalsamhällens kunskaper. I våra rapporter finns det inga separata rutor med ”ursprungsbefolkningars kunskap” utan den kunskapen genomsyrar hela rapporterna.

Emma Nohrén, riksdagsledamot för MP, tycker inte att samer inkluderas tillräckligt väl i beslut som berör dem.

– Sametinget har åtta partier med olika perspektiv. Det är svårt att säga ”det samiska folkets” åsikt, för alla har en unik röst.

Finansiering en stötesten

Oliwer Schultz, samordnare för Nordic Youth Biodiversity Network, påminde om att även ungas röst måste tas på allvar i genomförandet av ramverket, och att det finns stort engagemang för biologisk mångfald bland de generationer som kommer drabbas mest.

I dagsläget kan privata företag välja att bidra, men jag tror att vi måste ställa politiska krav på dem och reglera förväntningarna. Vi behöver börja med statliga bolag. Jag tror att det kommer att hända de närmaste åren.

Lene Westgaard-Halle från norska partiet Høyre

En annan knäckfråga inför toppmötet är finansieringen. Liksom i klimatförhandlingarna är pengar en stor del av diskussionen, inte minst hur genomförandet av ramverket ska finansieras i låg- och medelinkomstländer samt hur miljöskadliga subventioner ska fasas ut. Lene Westgaard-Halle medgav att parlamentariker ibland backar när de inser kostnaderna för att skydda och bevara natur.

– Norge har genom oljan bidragit till att förstöra världen. Därför måste vi bidra ekonomiskt. Men även den privata sektorn måste bidra. I dagsläget kan privata företag välja att bidra, men jag tror att vi måste ställa politiska krav på dem och reglera förväntningarna. Vi behöver börja med statliga bolag. Jag tror att det kommer att hända de närmaste åren, sa hon.