Sammanfattning

11 juni 2018

Sammanfattning av Världen i politiken

#världen i politiken

Utvecklingspolitiken följer inte blockgränserna. Det finns skillnader i synsätt mellan nuvarande regeringspartier i flera frågor, och det finns inom den borgerliga oppositionen ett antal skiljelinjer i synen på vad som är den mest effektiva biståndspolitiken.

Syftet med denna kartläggning är att tydliggöra vad de politiska partierna vill i frågor som är viktiga för en rättvis och hållbar global utveckling. Den synliggör också skillnader och visar var det finns behov av skarpare politiska förslag. Kartläggningen bygger på teman i valmanifestet #hjärtavärlden, som 51 organisationer står bakom.

En slutsats av kartläggningen är att många folkvalda visar brist på engagemang när det handlar om en hållbar och rättvis global utveckling. Utvecklingsfrågorna betraktas som en ensak för politikerna i Utrikesutskottet och samarbetet mellan riksdagens utskott brister, till och med då andra utskott har ansvar för frågor med tydliga kopplingar till global hållbar utveckling.

Samarbetet mellan regeringen och riksdagen kritiseras också av flera partier, i synnerhet när det gäller att enas om tydliga och väl förankrade förslag för hur Sverige ska bidra till de Globala målen i Agenda 2030.

I biståndspolitiken syns en ökande tendens från vissa partier att låta migrationspolitiken påverka biståndet.

Några exempel på resultat av kartläggningen jämfört med kraven i valmanifestet #hjärtavärlden är:

Rätten att organisera sig i en tid då hoten ökar mot försvarare av mänskliga rättigheter, demokrati och miljö.

7 av 8 partier prioriterar bistånd till demokrati och mänskliga rättigheter. Bara Sverigedemokraterna vill nedprioritera demokratibiståndet i dess nuvarande form. Flera partier ser behov av snabbare, mer flexibelt bistånd till utsatta människorättsförsvarare. Hoten mot civilsamhällets utrymme i många länder är ett nytt politikområde som håller på att växa fram. Kristdemokraterna har den mest utvecklade politiken på detta område enligt de underlag som granskats.

Skapa en hållbar och rättvis utveckling till år 2030

Snart tre år efter att de Globala målen beslutades i FN saknas idéer om hur partierna ska göra konkret handling av Agenda 2030. Regeringens handlingsplan har dröjt, och ska komma innan sommaren 2018. Flera partier efterlyser en parlamentarisk förankring av genomförandet av Agenda 2030 för att politiken ska bli långsiktig. Centerpartiet har motionerat i frågan.

Minska våra klimatpåverkande utsläpp och öka stödet till utsatta länder

Alla partier utom Liberalerna och Sverigedemokraterna nämner klimat som en prioritet i biståndet. Inget parti avsätter dock extra resurser till internationellt klimatarbete utöver biståndet.

För en verkligt feministisk utrikespolitik

Samtliga partier nämner jämställdhet som en stark prioritering inom biståndet. Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter är viktigt för nästan alla partier. Regeringen arbetar med en feministisk utrikespolitik, vilket har inspirerat andra länder att ta efter. Den borgerliga oppositionen vill fortsätta i samma spår, men inte an¬vända det begreppet.

Avsätt 1 procent av BNI till internationellt bistånd och värna biståndets unika roll

Moderaterna och Sverigedemokraterna är de enda partier som inte lever upp till riksdagens mål om att en procent av bruttonationalinkomsten ska gå till bistånd. Nyligen föreslog Socialdemokraterna att bistånd ska villkoras mot att länder tar emot sina medborgare som flytt. Detta är en tydlig avvikelse från den samsyn som tidigare har rått mellan partierna i riksdagen om att människor som lever i fattigdom inte ska drabbas av indraget stöd som påtryckning för att agera i Sveriges migrationspolitiska intressen.

För en human migrations-och flyktingpolitik som försvarar asylrätten

Socialdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna är eniga i nästan samtliga migrationspolitiska frågor: att avskaffa permanenta uppehållstillstånd, kraftigt försämra möjligheterna till familjeåterförening och försvåra för statslösa, hbtq-personer med flera, genom att ta bort övriga skyddsbehövande som asylskäl i lagen. En majoritet av partierna vill att permanenta uppehålls¬tillstånd ska gälla. Dessa partier finns på båda sidor om vänster-höger-skalan (Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna). Partierna har inte samsyn kring hur det ska gälla olika skyddskategorier och i förhållande till försörjningskrav. Exempelvis vill Kristdemokraterna att permanenta uppehållstillstånd enbart ska gälla kvotflyktingar.

Slutsatserna i kartläggningen visar att alla partier har områden i sin globala utvecklingspolitik som kan och bör stärkas under kommande mandatperiod. Det behövs för att Sveriges utrikes- och utvecklingspolitik fortsätter utvecklas som ett samstämmigt och effektivt stöd till demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet, jämlikhet och hållbar utveckling.