Regeringen tog 2017 fram en rad tematiska strategier för biståndet, till exempel om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer, jämställdhet, hållbar social utveckling, samt hållbar ekologisk utveckling och klimat. Uppdrag från regeringen till biståndsmyndigheten Sida handlade bland annat om att bättre stötta partnerländer att nå sina klimatmål, och att motverka det minskade demokratiska utrymmet för civilsamhället och andra aktörer i många länder. Under året fortsatte Sverige med sitt stöd och påverkansarbete för att kompensera för USA:s nedskärning av finansiering för sexuella och reproduktiva rättigheter.
I förhandlingarna om EU:s nya utvecklingspolitik (EU Consensus on development) ville Sverige se ett tydligt fokus på fattigdomsbekämpning. Några EU-medlemsstater ville se mer integrering av bistånd och militära insatser, vilket Sverige var motståndare till.
Sveriges utvecklingssamarbete 2018 och framåt
I september 2018 höll Sverige riksdagsval vilket gör att riktningen för utvecklingspolitiken under kommande år är svår att förutsäga i nuläget. Sannolikt får Sverige en svag minoritetsregering vilket påverkar möjligheten att fatta beslut. De borgerliga partierna vill byta ut det nuvarande policyramverket för biståndet och även handlingsplanen för genomförandet av Agenda 2030. Oavsett vilka partier som kommer att samarbeta i regeringsställning blir utvecklingspolitiken ett område där förhandlingar krävs mellan partierna.
Budgeten för 2018 var den största svenska biståndsbudgeten hittills. Några poster som fick en relativt stor ökning var fredsbyggande och konfliktförebyggande, globala insatser för hållbar utveckling, och nytt kapital till utvecklingsfinansieringsinstitutionen Swedfund. Ökningen av biståndsbudgeten totalt sett var en halv miljard kronor.
Dessutom innebar ett minskat antal asylsökande till Sverige, på grund av den tillfälliga asyllagstiftningen, att pengarna som tas från biståndsbudgeten till asylkostnader i Sverige minskade. Summan som drogs av från biståndet för inhemska kostnader var mindre än hälften 2018 jämfört med 2017. Regeringens översyn av rapporteringen av denna typ av avräkningar från biståndet pågår fortfarande sedan slutet av 2016, och ingen information om den har offentliggjorts än.
Sveriges finansiering till multilaterala institutioner som FN och Världsbanken har ökat under flera år, och denna trend fortsätter under 2018 och framåt. Under 2018 uppdateras också några av strategierna för multilateralt stöd.
Vi uppmanar Sveriges regering att:
- leva upp till riksdagens mål om att en procent av BNI ska gå till internationellt bistånd.
- sätta människor som lever i fattigdom och förtryck i centrum för prioriteringarna i biståndet. Det innebär bland annat långsiktiga satsningar på jämställdhet, demokrati, mänskliga rättigheter och stöd till människors egen organisering, och ett starkt barnrättsperspektiv i utvecklingssamarbetet.
- säkerställa att alla aktörer som genomför insatser med biståndsmedel – oavsett om det är en myndighet, organisation eller ett privat företag – lever upp till samma krav på mänskliga rättigheter, demokratisk insyn, miljöhänsyn, goda arbetsförhållanden, riskhantering, och principerna för ett effektivt utvecklingssamarbete.
- upprätthålla den internationella definitionen av bistånd fastställd inom OECD och motarbeta försök att urvattna den. Biståndets unika roll för att bekämpa fattigdom och främja en hållbar, demokratisk utveckling får inte förhandlas bort på grund av militära, politiska eller ekonomiska intressen.
- på sikt sluta med avräkningar från biståndet för inhemska kostnader för flyktingmottagande, och fram till dess tolka OECD/DAC:s regler restriktivt så att avräkningarna begränsas. Avräkningar går emot biståndets syften att använda pengar till fattigdomsbekämpning i utvecklingsländer, då de istället används till att täcka kostnader i andra budgetposter. Utsatta gruppers behov och rättigheter ska inte ställas mot varandra.
- kräva att EU:s bistånd sätter mänskliga rättigheter och fattigdomsbekämpning först, och inte tillåta att bistånd används till exempelvis migrationskontroll eller stöd till militära aktörer eller insatser. Biståndet ska inte heller kunna villkoras utifrån givarlandets militära eller ekonomiska intressen. Detta är viktigt inte minst i de pågående förhandlingarna om prioriteringar i EU:s nästa långtidsbudget.
- prioritera och följa upp Sveriges och EU:s åtaganden i den internationella agendan för effektivt utvecklingssamarbete. Det gäller att se till att biståndsinsatser bygger på demokratiskt framtagna planer och prioriteringar i samarbetsländerna och att biståndet ger resultat för människor som lever i fattigdom.