I november äger toppmötet COP16 för biologisk mångfald rum, där världens länder ska diskutera genomförandet av det globala ramverket för biologisk mångfald. På den pågående konferensen Joint Nordic Effort for Biodiversity möts ett 40-tal personer från civilsamhällesorganisationer i hela Norden för att diskutera hur civilsamhället gemensamt kan förmå världens regeringar att genomföra ramverket på ambitiösast möjliga vis.
FAKTA: Dessa frågor kommer att behandlas på COP16:
- Genomförandet
- Alla länder ska ha nationella genomförandeplaner på plats inför COP16.
- Finansieringen
- Utvecklingsländer behöver få kapacitet att genomföra ramverket. 30 miljarder dollar ska ges årligen från rika länder till utvecklingsländer från 2030, och 20 miljarder redan från 2025.
- Rättvis fördelning av nytta
- Detta handlar om ”genetiskt material”, alltså genetiska delar av växter eller djur och hur nytta ska dras av dessa vid exempelvis tillverkning av läkemedel och liknande. Det regleras i ett särskilt protokoll.
Hur ska då civilsamhället lyckas påverka utfallet av toppmötet? En panel som bestod av Norges chefsförhandlare Gaute Hanssen, Christian Prip, tidigare chefsförhandlare för Danmark och EU, Åsa Ranung från WWF Sverige och Ingrid Rostad från ForUM Norge (Norwegian Forum for Development and Environment) diskuterade detta.
Ha rätt timing
– När du börjar tänka på hur du ska påverka är det vanligtvis för sent. Fundera ut när du skulle börja om du började tidigt och så börjar du ännu lite tidigare än så, sa Ingrid Rostad på ForUM Norge.
Samtidigt gäller det att ha koll på förhandlingsprocessen så att man lägger fram sina inspel när de är relevanta för förhandlarna att ta till sig – inte för tidigt och inte för sent.
För EU-medlemmar är det extra viktigt att vara ute i god tid, då alla positioner förhandlas mellan de 27 EU-länderna och kan vara svåra att rucka under själva toppmötet.
– När vi har en överenskommelse i EU är vi en stark spelare, sa Christian Prip.
Gör dig oumbärlig
Genom att vara konkret och konstruktiv, exempelvis genom att föreslå konkreta ändringar i text, kan man göra det lättare för förhandlare att ta hänsyn till ens förslag. Tack vare sina internationella nätverk kan civilsamhället också sitta på information som är värdefull för förhandlare, exempelvis kring andra länders positioner.
– Om vi förstår tidslinjen och ger input när det är relevant är det mer sannolikt att de kommer lyssna på oss, sa Ingrid Rostad.
Identifiera rätt personer
– Sök inte upp mig, sök upp politikerna. Ramverket är beroende av politisk vilja och i ett demokratiskt samhälle är icke-statliga organisationer avgörande för att skapa politiskt tryck, sa Gaute Hanssen.
Ingrid Rostad från ForUM Norge tryckte på vikten av att civilsamhället delar information sinsemellan för att kunna kartlägga vilken beslutsfattare som följer vilken process, så att man kan närma sig rätt peson med rätt information.
Åsa Ranung från WWF Sverige berättade hur hon och kollegor internationellt ägnade mycket tid åt att kartlägga både länder som företräder samma positioner som WWF och de som blockerar framsteg i olika frågor.
– Jag pratar med beslutsfattare i Sverige om vissa frågor och kollegor pratar med andra länder om andra frågor.
Skapa externt tryck
Det är bra att hjälpa journalister som bevakar toppmötet med information om knäckfrågor, tips på personer att intervjua och frågor att ställa.
– Om det blir stora rubriker om framgångar när politikerna kommer hem blir det svårare för dem att backa från åtaganden sedan, säger Ingrid Rostad.
För att lösa ut tvistefrågor måste ofta ministrarna vara på plats. Därför har civilsamhället en uppgift i att försöka förmå dem att närvara.
– Ju närmare man kommer toppmötet desto fler frågor är olösta. Då behöver vi verkligen ministrarna. Genomförande-delen som är i fokus för årets COP kan uppfattas som lite tråkig, men det är väldigt viktigt att ett politiskt momentum upprätthålls, säger Cristian Prip.
FAKTA: COP16
År 1992 antogs den internationella konventionen för biologisk mångfald (Convention on Biological Diversity, CBD), och sedan dess möts parterna till konventionen, alltså de av världens länder som har skrivit under den, vartannat år under COP:ar (Conference of the Parties). Senast, i Montreal 2022, antog världens länder ett globalt ramverk för biologisk mångfald (Global Biodiversity Framework, GBF).
COP16 för biologisk mångfald i Cali, Colombia, ska inte förväxlas med klimat-COP:arna där den senaste var COP28 i Dubai och nästa är COP29 i Baku, Azerbajdzjan.