Här kan du ladda ner hela guiden.
Nästan 9 av 10 av världens människor bor i ett land där civilsamhället möter betydande restriktioner, till exempel begränsningar i yttrandefrihet, föreningsfrihet och mötesfrihet. Nästan två miljarder av världens människor bor i länder där myndigheter fängslar och mördar människor som försöker utöva sina grundläggande rättigheter.
Bara 3,1 procent av världens människor bor i länder där civilsamhället klassas som helt fritt. Sverige är ett av dessa länder, och vi är många gånger ett föregångsland vad gäller mänskliga rättigheter, jämställdhet och miljö. Därför har vi ett ansvar att även internationellt stötta det civila samhället och människors rätt till organisering.
24 organisationer står bakom guide till UD och utlandsmyndigheterna
Inför Sveriges ordförandeskap i EU släpper 24 organisationer inom CONCORD Sverige en guide för att stötta svenska utlandsmyndigheter arbete med att stärka relationerna med lokala civilsamhällesorganisationer och aktivister.
Sogend Barzani på LSU understryker att civilsamhället har en avgörande roll i att bygga inkluderande och fredliga samhällen. Samtidigt bevittnar även hon och hennes kollegor hur deras samarbetsorganisationer i den globala ungdomsrörelsen hamnar under allt hårdare press.
– Unga är i framkant vad gäller alla frågor som påverkar samhället, särskilt demokrati och mänskliga rättigheter. I Myanmar ser vi hur unga demokrati – och människorättskämpar hamnar i fängelser på godtyckliga grunder och i värsta fall får dödsstraff. Det finns inget utrymme att kritisera vad militärjuntan gör för annars riskerar en sitt liv och sina nära och kära, trots det kämpar unga dagligen för ett demokratiskt samhälle, säger hon.
Även Marja Wolpher, sakkunnig på Naturskyddsföreningen, vittnar om hur utrymmet för deras samarbetsorganisationer och det övriga civila samhället har krympt de senaste åren.
– Restriktiva lagar som antiterrorlagen i Filippinerna eller lagar som gör det svårt att ta emot medel från utlandet, vilket påverkar organisationernas möjlighet att verka fritt, har införts i flera länder. Hot, trakasserier och våld mot de som försvarar miljö och sina rättigheter har också ökat som en följd av ökad efterfrågan på naturresurser och mark.
Brist på standardiserad hantering av civilsamhället
De organisationer som tagit fram guiden vittnar om en stor brist på enhetlighet kring hur de svenska utlandsmyndigheterna arbetar med lokala civila samhällen. Guiden innehåller en rad autentiska lyckade och mindre lyckade exempel på hur ambassader arbetat med att bygga relationer med det lokala civilsamhället:
”Den förra ambassadören i land X var öppen för kontakt med civilsamhället och bekymrad över civilsamhällets krympande utrymme i landet. Ambassadören mötte flera lokala partners till svenska civilsamhällesorganisationer, och bjöd även in andra ambassadörer och FN-representanter till mötet, där gräsrots- och urfolksrepresentanter fick föra fram hur deras situation såg ut. När en ny ambassadör tillträdde blev det tydligt att denne var mindre intresserad av att följa upp mötet som den tidigare ambassadören hade tagit initiativ till eller ge lokala organisationer tillgång till plattformar att uttrycka sina önskemål.”
Varför behövs en guide till svenska utlandsmyndigheter?
– Vi hoppas att en guide, om den kommer till användning, kan vara ett steg på vägen till att öka möjligheten för lokala civilsamhällesorganisationer, inklusive försvarare av miljö och mänskliga rättigheter, att få en strukturerad dialog med ambassader och öka möjligheten för stöd och skydd, säger Marja Wolpher.
Konkreta rekommendationer och checklistor
Guiden innehåller rekommendationer på hur man bäst förbereder och genomför både fysiska och digitala möten. Bland annat finns det råd kring hur man säkerställa att deltagarna har möjlighet att förbereda och förankra sin medverkan, hur man kan underlätta för marginaliserade grupper att medverka, och hur man bör säkerställa att ingen genom sin medverkan utsätts för en säkerhetsrisk.
Johanna Wassholm, policyrådgivare på Act Svenska kyrkan, hoppas att guiden ska bidra till att svenska utlandsmyndigheter stärker sina relationer till alla delar av civilsamhället: från kyrkor och fackföreningar till miljöförsvarare och kvinnorättsorganisationer.
– De lokala civilsamhällena besitter en stor kompetens och har ofta örat mot marken. Utlandsmyndigheterna har mycket att vinna på att konsultera dem! På Act Svenska kyrkan hoppas vi särskilt på att trosbaserade aktörers arbete för jämställdhet och SRHR ska få mer uppmärksamhet. Trossamfund har stort inflytande i människors liv, inte minst när det gäller kvinnors rättigheter, i en värld där 84 procent av befolkningen identifierar sig med en religion.
Sogend Barzani hoppas att guiden ska kunna stötta utlandsmyndigheter i deras ansträngningar att förstå den lokala kontexten de arbetar i.
– Förståelse för kontexten är förmodligen den viktigaste komponenten för ett gott samarbete och långsiktiga effekter.