Så gjorde vi skillnad för världen under 2022

I en turbulent tid har vi fortsatt granska politiska beslut, mobiliserat våra gemensamma krafter och påverkat politiken för en rättvis och hållbar global utveckling. På denna sida kan du ta del av höjdpunkter ur CONCORD Sveriges verksamhet under år 2022.

Läs hela verksamhetsberättelsen här.

Tillsammans i politisk motvind

Petra Töttermann Andorff och Cecilia Nilsson Kleffner

Kriget i Ukraina och dess följdverkningar för Europa och världen har präglat nästan hela 2022. CONCORD Sveriges medlemmar har behövt ställa om verksamhet samtidigt som vi fortsatt mobilisera för en rättvis och hållbar värld. Det skriver CONCORD Sveriges ordförande Petra Töttermann Andorff och verksamhetschef Cecilia Nilsson Kleffner.

Kriget i Ukraina har präglat året

Det är svårt att titta tillbaka på 2022 utan att konstatera att det grymma kriget i Ukraina satt sin prägel på det mesta. Innan världen ens tagit sig ur covid-pandemin med alla dess konsekvenser uppstod denna utdragna tragedi med katastrofala konsekvenser för Ukrainas befolkning samt med stor påverkan på omvärlden.

Även om CONCORD Sveriges medlemmar dagligdags hanterar konflikter, kriser och förtryck runt om i världen så har denna konflikt satt en särskilt tydlig prägel på vår verksamhet och den politiska kontexten som vi befinner oss i.

Valet 2022 och förberedelserna inför EU-ordförandeskapet bäddade för ett ovanligt år – men att politiken i relation till dessa händelser skulle påverkas så starkt av ett krig var det ingen som förutsåg.

Ekonomiska, säkerhetspolitiska och energipolitiska konsekvenser slog brett mot alla i Ukrainas närområde samt övriga världen. Många av CONCORD Sveriges medlemmar påverkades rejält när i mars beskedet kom från regeringen om stora plötsliga nedskärningar i biståndet för att bekosta flyktingmottagningen från Ukraina i Sverige.

Medlemmarna ställde om och mobiliserade

CONCORD Sveriges medlemmar och arbetsgrupper mobiliserade för fullt som svar, och när beskedet slutligen konkretiserades med en nedskärning på 40 procent gick alla kanaler på helvarv med budskap om biståndets roll och konsekvenserna av nedskärningarna. De aviserade och faktiska nedskärningarna orsakade stor skada för genomförandet av verksamhet och oron för samarbetspartners och rättighetsbärare var stor.

Trots allt detta fortsatte medlemmarna att påverka politiker och mobilisera allmänheten fram till valet 2022 och med blicken på Sveriges ordförandeskap i EU.

Bistånd, som tidigare år haft en låg profil i valdebatten, hamnade i skottlinjen inför valet och efter valet blev det snabbt tydligt att ytterligare nedskärningar och en reform av svenskt bistånd var på gång, med stora konsekvenser inför 2023.

Trots det fortsätter vi – 81 organisationer – att organisera oss med visionen om en hållbar, demokratisk och jämlik värld fri från fattigdom och förtryck, där allas mänskliga rättigheter tillgodoses och respekteras. Såklart.

Petra Tötterman Andorff, ordförande CONCORD Sverige
Cecilia Nilsson Kleffner, verksamhetschef CONCORD Sverige

93%

av medlemmarna anser att plattformen är kunnig

75%

anser att det är lätt att engagera sig i CONCORD Sverige

80%

anser att arbetet i arbetsgrupperna stärkte deras påverkansarbete under året.

Film: Så mobiliserade vi för biståndet valåret 2022

Svenskt bistånd gör skillnad för människor som kämpar mot fattigdom och förtryck, men inför valet 2022 utmanades det. 58 organisationer gick samman för att på bred front försvara biståndet. Se filmen nedan!

Tillsammans samlade vi in över 20 000 namn till stöd för svenskt bistånd. Se filmen!

EU påverkar världen – så lärde vi oss påverka EU

Hur jobbar EU med jämställdhet utanför unionen? Hur ser lagstiftningsprocessen ut – och var kan civilsamhället komma in och påverka? Inför Sveriges ordförandeskap har CONCORD Sveriges medlemmar stärkt sin kunskap om EU som global aktör.

Efter 14 år är det dags igen – våren 2023 är Sverige för tredje gången ordförande i EU. Men när Sverige tog över klubban från Tjeckien den 1 januari hade CONCORD Sverige redan i 1,5 år arbeta med att preppa civilsamhället och påverka politiken inför ordförandeskapet.

– EU uppfattas ofta som krångligt och svårbegripligt, särskilt när det handlar om att som civilsamhälle kunna påverka EU:s förda politik. Men genom ordförandeskapsprojektet har vi kunnat räta ut många frågetecken och inspirera till och möjliggöra handling bland plattformens medlemmar, säger Ida Ragnarsson, programansvarig för projektet.

Ida Ragnarsson

Guide och utbildningspaket för medlemmarna

CONCORD Sveriges arbete har samordnats med civilsamhällesplattformarna i Frankrike och Tjeckien, som var ordförandeländer innan Sverige. Under år 2022 tog CONCORD Sveriges kansli fram ett maffigt utbildningsprogram för att inspirera och stärka medlemmar att bidra med sin kunskap om globala rättighets- och utvecklingsfrågor för att påverka EU och dess institutioner. Kansliet tog fram en EU-guide och anordnade två utbildningar om EU som global aktör där medlemmar med hjälp av handfasta case

Anna Berggren

fick öva sig på att navigera i EU-systemet och slipa sina argument gentemot dess beslutsfattare.

– EU är en tung internationell aktör och därför är det viktigt för oss på Diakonia att påverka EU:s biståndspolitik. Det som EU gör påverkar våra partners och rättighetsbärare världen över. Tack vare utbildningen har vi fördjupat vår förståelse om EU-institutionerna och hur vi bäst kan ha inflytande över de processer som rör biståndet. Häromveckan lämnade vi exempelvis in inspel till EU:s utrikestjänst EEAS inför halvtidsöversikten för EU:s handlingsplan för demokrati och mänskliga rättigheter. Vägen dit kändes inte alls lika snårig som den gjorde innan utbildningstillfällena, säger Anna Berggren, policyrådgivare på Diakonia som deltog i utbildningen.

Sogend Barzani, policysamordnare på LSU berättar att hennes förståelse för EU:s olika institutioner har stärkts genom CONCORD Sveriges utbildningar.

– Det krävs ett gediget arbete då EU är stort och komplext, men att hitta vissa centrala aktörer inom institutionerna är nyckeln till att kunna göra ett effektivt arbete riktat mot EU, säger hon.

Medlemmar blev bättre på att påverka EU

Utöver utbildningarna fick sju medlemsorganisationer projektfinansiering genom ordförandeskapsprojektet, för att arbeta

med att stärka kunskapen om och påverka EU som global aktör.

I slutet av året uppgav 33 procent av medlemmarna i medlemsenkäten att deras kapacitet att engagera sig i EU-relaterade frågor hade ökat tack vare CONCORD Sveriges aktiviteter.

Ordförandeskapsprojektet har finansierats av bland annat EU-kommissionen.

Policyrådgivare Céline Giertta håller utbildning om EU som global aktör.
Grupparbete under utbildningen om EU som global aktör.

Miljö- och klimatarbetsgruppen flyttar fram positionerna

Ett omfattande gemensamt lärande, dialog med beslutsfattare om klimatfinansiering – och en representant i Stockholm+50-delegationen. Under år 2022 flyttade CONCORD Sveriges färskaste arbetsgrupp, den för miljö- och klimaträttvisa, fram sina positioner som aktör att räkna med.

Under år 2020 börjar en tanke gro hos flera medlemsorganisationer: Man borde gå samman och hitta en plattform för att driva utvecklingsfrågor med koppling till miljö och klimat. På hösten samma år slog den nya arbetsgruppen för miljö- och klimaträttvisa rot hos CONCORD Sverige.

– Upprinnelsen för samarbetet var att organisationer som arbetar globalt med miljö och organisationer som arbetar med social hållbarhet ville hitta ett gemensamt forum, säger Margareta Koltai från Act Svenska kyrkan, som varit med från dag ett.

En arbetsgrupp med bred och djup kunskap

Den planta som började spira år 2020 är nu en väl etablerad arbetsgrupp med många grenar. Med 35 medlemmar, från biologisk mångfalds-jätten Världsnaturfonden WWF till humanitära Islamic Relief Sverige och fredsorganisationer som IKFF, har arbetsgruppen både bred och djup kunskap kring hur miljö och klimat påverkar människors liv – och tvärtom.

– Vi vill se att Sverige agerar och visar ledarskap. De samhällen och människor som drabbas mest finns i det globala syd. Vi vill identifiera lösningar, och gemensamt lyfta vad vi ser som goda lösningar för människor vid frontlinjen. Vi har inte alla svaren utan fokus är de människor som just nu lever i sårbarhet ska få komma till tals och ha ökat inflytande över klimatbeslut som påverkar deras liv, säger Margareta Koltai.

Under år 2022 tog gruppen stora kliv framåt mot att både etablera sig som en tydlig aktör för miljö- och klimaträttvisa gentemot beslutsfattare och att dela och lära tillsammans. Frågan om klimatfinansiering är en av prioriteringarna.

Arbetsgruppen trycker på för klimatfinansiering

– De löften som rika länder har gett om klimatfinansiering uppfylls inte. CONCORD Sverige har bidragit med en studie som vi använder som underlag i dialog med beslutsfattare, säger Margareta Koltai.

Översikten av svensk och internationell klimatfinansiering togs fram på uppdrag av de båda arbetsgrupperna för miljö- och klimaträttvisa respektive finansiering av global hållbar utveckling (AidWatch). Den har bland annat presenterats för Sveriges delegation till FN:s klimatkonvention, UNFCCC, och stärkt plattformens möjligheter att få genomslag i frågor om klimatfinansiering.

Stockholm+50: Debatt, delegation och dialog

Första halvan av år 2022 ägnade arbetsgruppen mycket tid åt att bygga upp kunskap och påverka inför miljömötet Stockholm+50 som ägde rum i juni. Yayoi Lagerqvist på Swedwatch är en av medlemmarna som var aktiv i den gemensamma planeringen inför mötet.

– FN:s råd för mänskliga rättigheter erkände under förra året rätten till en ren miljö som mänsklig rättighet. Från Swedwatch sida ville säkra att detta perspektiv fanns i diskussionerna, för att få med behoven hos människorätts- och miljöförsvarare och säkerställa att stater och företag genomför sina åtaganden.

Här är några saker som arbetsgruppen uppnådde i anslutning till mötet:

– Det fanns kritik mot Stockholm+50, att det var bara bla bla bla. Men det medförde i alla fall att den svenska regeringen behövde interagera med det svenska civilsamhället, som i sin tur har kontakt med globala aktörer. Jag tror att arbetsgruppen hade en mycket viktig roll i detta – CONCORD representerar ju så många olika organisationer, säger Yayoi Lagerqvist på Swedwatch.

Lokala partners på plats under mötet

CONCORD Sveriges arbete vilar på de tre pelarna organisera, dela och lära, samt agera – var och en nära sammanlänkad med de andra två. Evelina Sartori Valck från Framtidsjorden vittnar om hur arbetsgruppens delande och lärande i samband med Stockholm+50 gjorde det möjligt också för mindre aktörer att engagera sig under mötet.

– De konkreta resultaten efter Stockholm+50 var inte mycket att hurra för. Men för oss som liten organisation hjälpte samordningen genom CONCORD oss att bättre förstå det organisatoriska och strategiska. I stället kunde vi lägga resurser på praktiska saker, som att få hit fem representanter från våra partners i Indien och Latinamerika.

Utifrån detta arbete fick Framtidsjordens partners också tillfälle att träffa Sida och berätta om sitt arbete, och Evelina Sartori Valck berättar även att arbetsgruppen bidragit till att Framtidsjorden fått möjlighet att föra dialog med beslutsfattare som arbetade med FN-processerna, i samband med miljömötet COP15 och Stockholm+50.

Inför klimattoppmötet COP27 tog arbetsgruppen fram ett positionspapper, som bland annat nämndes av SVT Nyheter vilket gav det stor spridning och satte press på regeringen i förhandlingarna. Arbetsgruppen tryckte särskilt på att Sverige och EU måste verka för stöd till de samhällen som drabbas hårdast i spåren av klimatförändringarna – så kallade skador och förluster. Beslutet om en fond för skador och förluster blev också en central milstolpe under klimatförhandlingsåret 2022. Detta resultat har arbetsgruppen och dess medlemmar, tillsammans med det globala civilsamhällets ihärdiga påverkansarbete i frågan, bidragit till.

Den regering som tillträdde efter valet 2022 har signalerat en delvis ny inriktning för svensk miljö- och klimatpolitik. Ännu är det för tidigt att säga vad denna kommer innebära i praktiken för de människor och samhällen som är hårdast drabbade av klimatkris och miljöförstöring.

– Nu gäller det att inte backa. Vi måste pressa på som civilsamhälle och visa att vi är en enad röst, säger Evelina Sartori Valck.

Arbetsgruppen för miljö- och klimaträttvisa har under år 2022 bestått av:

2022 Initiative Foundation, Act Svenska kyrkan, Action Aid Sverige, Afrikagrupperna, Amazon Watch Sverige, Barnfonden, Diakonia, Framtidsjorden, IM, Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, Islamic Relief Sverige, Jordens Vänner, Läkarmissionen, Kristna Fredsrörelsen, Kvinna till Kvinna, Naturskyddsföreningen, Olof Palmes Internationella Center, Oxfam Sverige, Plan International Sverige, PMU, Raoul Wallenberg Institute, Rädda Barnen, Svalorna Indien-Bangladesh, Svenska FN-förbundet, Svenska Freds- och skiljedomsföreningen, Svenska Missionsrådet, Svenska Röda Korset, Swedwatch, The Hunger Project, Union to Union, Vi-Skogen, Vänsterns Internationella Forum, Världsnaturfonden WWF, WaterAid, WeEffect.

Med blicken fäst på horisonten

CONCORD Sveriges mål är att Sverige och EU utformar och genomför en politik med rättighetsperspektiv för en global hållbar utveckling, med fokus på de människor som lever i störst utsatthet. År 2021 antogs fem inriktningsmål och två organisationsmål, som hjälper oss att i vårt dagliga arbete hålla blicken fäst på horisonten.

Vi tvingas konstatera att utvecklingen i flera fall gått bakåt sedan inriktningsmålen antogs. Hungern i världen ökar, klimatkrisen skapar förödelse i de delar av världen som har minst resurser att hantera den, och på flera håll ser vi en tillbakagång för demokrati och jämställdhet. Samtidigt har pandemin och kriget i Ukraina upptagit beslutsfattarnas utrymme och resurser på bekostnad av andra kriser och övriga delar av världen. Detta har gått ut över arbetet med Agenda 2030 och arbetet för en rättvis och hållbar utveckling.

Men vi ser också att vårt arbete under det senaste året har bidragit till att enskilda partier och personer flyttat fram sina positioner och stärkt sin argumentation kring frågor om en hållbar global utveckling, och att fler röster hörts i debatten. Vi vet också att medlemskapet i CONCORD Sverige stärker medlemmarna som påverkansaktörer, genom att de får stärkt kunskap om politiska positioner och pågående processer kopplade till våra frågor. Under året har våra frågor varit i hetluften både i Sverige och internationellt, vilket medfört att allt fler journalister och opinionsbildare vänt sig till oss, och vi har genom snabbfotat och proaktivt arbete bidragit till en kunnigare biståndsdebatt.

Dessa resultat tar vi med oss och bygger vidare på in i 2023 och kommande år.