Här är vår analys av utfallet från COP28.
Historiskt men underfinansierat om omställning från fossila bränslen
Den stora knäckfrågan blev inte oväntat om utfasning av fossila bränslen skulle komma med i sluttexterna och i så fall i hur skarpa ordalag. Det var högt tryck i frågan med stora förhoppningar och besvikelser under mötets gång. Parterna kunde slutligen enas om en överenskommelse som beskrivs som historisk, eftersom den innehåller formuleringen att världen ska ställa om från fossila bränslen i energisystemen.
– Det är positivt att fossila bränslen för första gången nämns i en överenskommelse, även om det borde skett för länge sedan. Vi hade dock förväntat oss skarpare beslut om en utfasning av alla fossila bränslen. Överenskommelsen är långt ifrån tillräcklig för vad som krävs för att nå 1,5-gradersmålet, säger Karin Lexén, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen.
Hon varnar också för kryphål i texten, bland annat genom fokus på koldioxidinfångning och -lagring och att den öppnar för fossilgas som övergångsbränsle. Överenskommelsen kritiseras också för att finansieringen för att stötta låginkomstländer i omställningen brister:
– Utkomsten av COP28 visar att, samtidigt som världens ambitioner om ökade klimatåtgärder har flyttats framåt, släpar betalningsviljan efter. Målet om en fossilfri framtid saknar den finansiering som behövs för att detta ska vara genomförbart för låginkomstländer. Om rika länder hade varit villiga att avsätta medel och sätta upp rättvisa tidslinjer kunde resultatet ha blivit mycket starkare, säger Teresa Anderson på ActionAid International i ett pressmeddelande.
Fonden för skador och förluster sjösatt – nu behöver den fyllas med mer pengar
Under COP27 fattade världens länder beslut om att inrätta en fond för att ersätta länder för de skador och förluster som klimatkrisen orsakar. Sedan dess har det pågått intensiva förhandlingar om hur fonden ska styras och fungera. Redan första dagen under COP28 fattades det beslut som krävdes att dra igång fonden, inklusive vilka styrande principer som ska gälla.
– Detta är ett viktigt historiskt steg för världens mest klimatutsatta länder. Vi välkomnar också att Tyskland, Danmark, Norge med flera redan dag två gav utfästelser till fondens finansiering, säger Margareta Koltai på Act Svenska kyrkan.
Trots de bidrag som trillat in till fonden är gapet mellan åtaganden och behov enormt. Den finansiering som utlovats kommer sällan, om ens i något fall, från andra håll än biståndsbudgetar eller redan befintlig klimatfinansiering.
– De löften som gavs täcker inte ens 0,2 procent av beräknade kostnader för förluster och skador till följd av klimatkatastrofer i år. Det visar sig också att vissa länder, bland andra Storbritannien, minskat sitt stöd till anpassning i motsvarande grad som sina nya löften. Det är viktigt att klimatfinansiering för förluster och skador inte sker på bekostnad av behoven att öka medel för anpassning, säger Margareta Koltai på Act Svenska kyrkan.
Anpassning: Ett ramverk antogs, men kritiseras för att vara vagt
Trots de stora behoven av klimatanpassning i hela världen, och i synnerhet i de mest sårbara länderna, tycks frågan ha hamnat i skymundan. Trots det lyckades länderna efter två års förhandlingar enas om ett ramverk för Parisavtalets globala mål för klimatanpassning (Global Goal on Adaptation), som ska stärka länders förmåga att anpassa samhällen till klimatkrisens konsekvenser. Maria Bard från Läkarmissionen, som var på plats under COP28 tillsammans med representanter från sitt regionala arbete i Afrika, välkomnar detta.
– Stora delar av civilsamhället från den afrikanska kontinenten har betonat vikten av att färdigställa målet och att se mer riktad finansiering till detta. Länder från kontinenten lyfter detta som oerhört viktigt för att kunna bygga lokal kapacitet och motståndskraft på samtliga samhällsnivåer, inklusive lokala nivåer, för att kunna hantera och bemöta klimatförändringar. Vi måste nu fokusera på de kritiska nästa stegen, vilket inkluderar utvecklingen av indikatorer, för att säkerställa att ramverkets framsteg noggrant följs och mäts, säger Maria Bard.
Vi måste nu fokusera på de kritiska nästa stegen, vilket inkluderar utvecklingen av indikatorer, för att säkerställa att ramverkets framsteg noggrant följs och mäts.
Maria Bard, Läkarmissionen, om ramverket för det globala målet för klimatanpassning
Tove Lexén på WaterAid välkomnar att vatten och sanitet ingår i det globala anpassningsmålet, men är likt många andra kritiska till brister i delar av ramverket.
– Tidsramen för när de tematiska målen ska var uppfyllda är fortsatt vag och indikatorerna för ramverkets mål kommer dröja ytterligare två år innan de fastställs. Slutdokument hade också kunnat vara betydligt starkare gällande finansieringsaspekterna och innefattat tydligare skrivningar om hur utvecklade länder finansiellt ska bidra till implementeringen i utvecklingsländer, säger Tove Lexén, WaterAid.
Inga krav om jämställdhet
COP28 resulterade inte i några direkta genombrott för jämställdhet.
I flera av beslutstexterna uppmuntras parterna att säkerställa jämställdhet som del av klimatinsatser. Men formuleringarna är enbart vägledande och det finns inga tydliga beslutade åtaganden som världens alla länder måste uppfylla.
Margareta Koltai, Act Svenska kyrkan.
– I flera av beslutstexterna uppmuntras parterna att säkerställa jämställdhet som del av klimatinsatser. Men formuleringarna är enbart vägledande och det finns inga tydliga beslutade åtaganden som världens alla länder måste uppfylla. Det är fortfarande bara en bråkdel av klimatfinansieringen och annat stöd som når kvinnor, säger Margareta Koltai på Act Svenska kyrkan.
Under COP29 kommer jämställdhet ha en egen agendapunkt. Då blir det viktigt att driva på för starka jämställdhetsskrivningar som säkerställer obligatorisk inkludering av jämställdhet i klimatinsatser och uppföljningen av länders klimatplaner.
Vad sa Sverige?
I sitt anförande pratade Ulf Kristersson om Sverige och EU som goda exempel på den gröna omställningen under regeringens paroll ”brådska och möjligheter”. Här ingick omställningens möjligheter för att säkra tillväxt och konkurrenskraft, samt kärnkraftens och näringslivets roll för att klara av att fasa ut fossila bränslen. Statsministern lovade att stå bakom de som är mest sårbara, för att få fonden för skador och förluster på plats, men gick utöver detta inte in på klimatkrisens konsekvenser för de hårdast drabbade. Klimatfinansiering nämndes sparsamt, och andra aktörer än privata sektorn omnämndes bara kort.
Klimatminister Romina Pourmokhtari var under sin tid i Dubai tydlig med att fossila bränsle måste fasas ut. Däremot ville hon inte utlova någon svensk finansiering till den nyinrättade fonden för skador och förluster.
– Just nu har jag en oro att svenska skattebetalares pengar kan gå till länder som Saudiarabien och Kina, länder som definieras som utvecklingsländer men som har ganska stora ekonomier och är stora utsläppare. Det är ingen brist på fonder här, men det är brist på pengar som når ut dit de ska. Därför har Sverige inte annonserat pengar än, men vi tittar gärna på det. (Cirka 22 minuter in i denna sändning.)
Margareta Koltai på Act Svenska kyrkan hade hellre sett att Sverige skulle visa ledarskap genom att bidra till fonden.
– Det hade varit en viktig signal att under de första dagarna visa solidaritet och föredöme att bidra med ett finansieringslöfte. Självklart måste löftet följas åt av krav på transparens och ansvar när fonden väl börjar betala ut medel, säger Margareta Koltai.
Biståndsminister Johan Forssell tillkännagav i början av mötet en satsning på 260 miljoner extra ur årets biståndsbudget, varav 200 miljoner kronor ska gå till klimatfonder och 60 miljoner kronor till en FN-satsning på varningssystem vid extremväder. Att ge mer pengar till Anpassningsfonden och Fonden för minst utvecklade länder är positivt och i linje med vad CONCORD Sverige drivit på för. I sammanhanget är dock 200 miljoner kronor lite pengar, och kan jämföras med Sveriges totala klimatfinansiering, som tas från biståndet, på över 8 miljarder år 2022. I budgeten för 2023 kan vi däremot se att många anslagsposter som normalt har en stor andel klimat har skurits ner, och även det totala stödet till klimatfonderna är enligt våra beräkningar lägre än förra året – det nya tillskottet inräknat. Sverige har fortfarande inte utlovat stöd till Gröna klimatfonden för den kommande 4-årsperioden, vilket är anmärkningsvärt givet Sveriges historia som stor givare till fonden.
EU tryckte på för utfasning
EU tycks ha spelat en viktig roll i att driva på för utfasning av fossila bränslen. EU-kommissionen och en rad medlemsstater bidrog också till den nya fonden för skador och förluster. Tydligare signaler kring klimatfinansiering framåt hade dock varit önskvärt:
– I den slutliga texten känner vi igen EU:s ståndpunkt inför COP28, som stöttade utfasning av fossila bränslen. I ljuset av uppmaningen från Stillahavsöarna och de länder som är mest sårbara för klimatförändringarna behöver vi se mycket större solidaritet genom partnerskap och finansiering, och konkreta åtaganden för att stödja energiomställning och anpassning i dessa regioner. Nästa års förhandlingar om framtida nivån på klimatfinansiering kommer att bli ett kritiskt test för en verkligt global kurskorrigering. EU och andra utvecklade länder måste vara förberedda på detta, säger Chiara Martinelli från CAN Europe i ett pressmeddelande.
Nästa års förhandlingar om framtida nivån på klimatfinansiering kommer att bli ett kritiskt test för en verkligt global kurskorrigering. EU och andra utvecklade länder måste vara förberedda på detta.
Chiara Martinelli, CAN Europe
Civilsamhällets deltagande
En stor debatt före COP28 var om civilsamhället skulle kunna och borde delta i klimattoppmötet, givet värdlandets bristande respekt för mänskliga rättigheter och ordförandens koppling till oljeindustrin. CONCORD Sveriges arbetsgrupp för miljö- och klimaträttvisa har under åren lyft vikten av att civilsamhället är på plats, och syns och hörs där besluten fattas. I en kommande artikel kommer vi lyfta hur medlemsorganisationer som var på plats upplevde möjligheterna till inflytande och meningsfullt deltagande.