Analys

5 juli 2018

Regeringens handlingsplan saknar vägledning

#agenda 2030 och samstämmighet

Den efterlängtade handlingsplanen för genomförandet av Agenda 2030 ger en bra bild över regeringens arbete med hållbar utveckling. Samtidig fattas konkreta förslag på hur arbetet med Agenda 2030 ska genomföras och hur det ska förankras i riksdagen. Tydliga planer och bred förankring är avgörande för om Agenda 2030 ska lyckas.

Den 14 juni presenterade regeringen sin handlingsplan för genomförandet av Agenda 2030 med de 17 Globala målen för hållbar utveckling. Planen var mycket efterlängtad då det redan gått två år sedan världens ledare antog agendan inom ramen för FN.

Handlingsplanen bygger på Agenda 2030-delegationens tidigare rapport ”I riktning mot en hållbar värld” och är i till stor del en samling av regeringens redan förda politik. Den ger en bra bild av hur regeringen ser på arbetet med de tre dimensionerna av hållbar utveckling och på arbetet lokalt, nationellt och globalt. Handlingsplanen gäller för åren 2018-2020 men är därmed inte en plan som ska vägleda fram till år 2030.

Brist på förankring i riksdagen är en kritik som riktats från flera håll mot regeringens process med handlingsplanen. En bred förankring i riksdagen är avgörande för att garantera långsiktighet och kontinuitet i genomförandet av Agenda 2030, något som vi lyfter i rapporten Barometer 2018 – som granskar Sveriges samstämmighetspolitik och genomförande av Agenda 2030.

I handlingsplanen skriver regeringen att det i budgetpropositioner tydligt ska framgå när insatser bidrar till att genomföra Agenda 2030. Exempel på konkreta delar som finns är arbetet med jämställdhetsbudgetering och med alternativa välfärdsmått. Det finns mycket som är bra i detta. Samtidigt är det inte tydligt hur arbetet med Agenda 2030 ska synliggöras.

Några positiva delar i handlingsplanen är att regeringen framhåller kopplingen mellan Sveriges politik för global utveckling (PGU) och Agenda 2030. Regeringen skriver i handlingsplanen att Agenda 2030 handlar om samstämmighet för global utveckling och ”att beslut ska ta hänsyn till effekten på fattiga människors livsvillkor i utvecklingsländer och värna deras rättigheter i linje med Sveriges PGU”.

För att Sverige ska kunna bidra till en rättvis och hållbar global utveckling krävs att alla politikområden strävar åt samma håll och inte motverkar varandra – att politiken är samstämmig. Det är därför bra att regeringen framhåller kopplingen mellan Sveriges politik för global utveckling (PGU) och Agenda 2030. Regeringen skriver i handlingsplanen att Agenda 2030 handlar om samstämmighet för global utveckling och ”att beslut ska ta hänsyn till effekten på fattiga människors livsvillkor i utvecklingsländer och värna deras rättigheter i linje med Sveriges PGU”.

Andra viktiga och positiva delar som tas upp i handlingsplanen är att den tar avstamp i åtagandet om att ingen ska lämnas utanför, och att regeringen bekräftar att de planerar att återrapportera på hur genomförandet av agendan går till FN:s högnivåforum (HLPF) år 2021 eller 2022. Det är viktigt att Sverige bidrar till den globala uppföljningen och genomförandet globalt.

Fyra delar i handlingsplanen som behöva utvecklas är:

  1. på vilket sätt Agenda 2030 kommer synliggöras och genomsyra budgetprocessen. Det krävs en tydlig ansvarsfördelning för alla ministrar och departement för att säkra genomförandet av Agenda 2030. Finansministern bör ges ett särskilt ansvar för att arbetet ska integreras i budgetprocessen.
  2. på vilket sätt olika aktörer kan utkräva ansvar och bidra till utveckling. Vi föreslår ett tvärsektoriellt sakråd med representanter från näringsliv, forskarvärlden och civilsamhället som årligen följer upp regeringens genomförande av Agenda 2030.
  3. ett resonemang kring hur åtagandet om att ingen ska lämnas utanför ska bidra till regeringens politik. Expertisen på utlandsmyndigheter, i forskarvärlden och bland civilsamhällesorganisationer på plats i olika länder måste inkluderas.
  4. ett förtydligande hur regeringen ska arbeta med mål- och intressekonflikter och skapa strukturer för fördjupade och välinformerade konsekvensbedömningar inför politiska beslut. Detta för att visa hur den föreslagna politiken skulle påverka en hållbar utveckling och de mänskliga rättigheterna.

Dessa förslag på utveckling av handlingsplanen kan du läsa mer om i Barometer 2018.

Läs regeringens handlingsplan

Läs Socialt Forums kommentar om Idéburet offentligt partnerskap