Under 2007 nådde 18 av 27 EU-medlemsländer inte upp till sina biståndsmål. Dessutom var det bara nio länder som hade tagit fram offentliga tidsplaner för hur de ska öka sina biståndsnivåer, trots att samtliga länder hade lovat detta under ett möte 2007 i Europeiska rådet.
Hela 17 procent av det samlade EU-biståndet gick till verksamheter som inte kan klassas som biståndsrelaterade. Storbritannien valde att gå emot strömmen genom att inte räkna in kostnaderna för att ta emot flyktingar i biståndsbudgeten, men smög samtidigt in utgifter för miljö- och klimatsatsningar. Ett stort antal EU-medlemsstater krävde också att potentiella mottagarländer måste följa policykrav från Världsbanken och Internationella valutafonden för att ens beviljas bistånd. Nästan samtliga EU-medlemsstater saknade också en välfungerande, oberoende utvärderingsmekanism för utvecklingsbiståndet. Av 27 länder var det bara Sverige och Tyskland som hade någorlunda välfungerande system för att bevaka biståndet.