Utdrag

10 mars 2020

Kapitel 2: privat företagande och investeringar

Privat företagande och investeringar

#glappet

Privata investeringar driver ekonomisk utveckling och är avgörande för arbetstillfällen, försörjning och omställning till ekologisk hållbarhet.

Här kan du läsa inledningen och de avslutande rekommendationerna i andra kapitlet av rapporten Glappet – Hur fixar vi finansiering för en hållbar utveckling?

I begreppet privata investeringar ingår:

  • privatpersoners sparande och investeringar
  • inhemska företags investeringar
  • internationella direktinvesteringar (företag som gör egna investeringar i andra länder) och portföljinvesteringar (olika former av värdepapper)
  • remitteringar (pengar som personer som migrerat skickar till familj eller vänner i hemländerna)
  • privat givande (filantropi)

Företag inbegriper allt från mikroföretag och kooperativ till globala storföretag. En stor andel av den globala marknaden är koncentrerad till ett fåtal multinationella bolag. Lönernas andel av de totala inkomsterna minskar i jämförelse med kapitalets andel. Den globala reella löneökningen 2017 (1,8%) var den lägsta sedan 2008.

Rekommendationer till regeringen

Säkerställ att företagande och investeringar främjar och respekterar mänskliga rättigheter och hållbar utveckling

  • Verka för lagstiftning som kräver att företag respekterar mänskliga rättigheter i alla sina produktions- och leverantörskedjor i Sverige och utomlands och gör Human Rights Due Diligence (riskanalyser och hantering av konsekvenser för mänskliga rättigheter) obligatorisk. Utred svensk HRDD-lagstiftning och verka aktivt för ett gemensamt regelverk på EU-nivå.
  • Tydliggör ansvaret för upphandlande myndigheter att ställa krav på sina leverantörer att respektera mänskliga rättigheter, miljö och internationella klimatmål, och följ upp efterlevnaden.
  • Genomför en granskning av de statliga bolagens efterlevnad av Parisavtalet respektive FN:s vägledande principer om företagande och mänskliga rättigheter.
  • Öka kraven inom banksektorn på offentlig redovisning av hållbarhet och efterlevnad av mänskliga rättigheter i utlåning, investeringar, fonder och andra instrument.
  • Ställ högre krav på att de statliga AP-fondernas investeringar ska respektera mänskliga rättigheter och miljö och främja internationella klimatmål, samt följ upp efterlevnaden.

Utforma näringslivsfrämjande bistånd så att lokala och nationella institutioner, marknader och aktörer prioriteras, hållbara investeringar främjas, och utvecklingseffektivitetsprinciper efterlevs

  • Prioritera långsiktig utveckling av lokala och nationella institutioner och marknader inom det näringsfrämjande biståndet, och motverka att bistånd binds till krav på att anlita företag från givarländer.
  • Påverka Världsbanken och andra multilaterala institutioner att sluta förespråka Offentlig-Privat Samverkan (OPS) som finansieringsmodell.
  • Verka för att alla multilaterala utvecklingsbanker helt fasar ut investeringar i utvinning av olja, kol och gas och i fossilenergiintensiva projekt. I de fall människor drabbas negativt behövs stöd till andra försörjningsmöjligheter (just transition).
  • Verka för att alla multilaterala utvecklingsbanker stärker sina mekanismer för att människor i lokalsamhällen som påverkas negativt av investeringar ska kunna väcka klagan och erhålla kompensation genom en oberoende mekanism.
  • Använd blandfinansiering i första hand i verksamheter där privata investeringar dominerar. Investeringar i grundläggande samhällsservice som hälsovård och utbildning behöver vara tillgänglig för alla och i allmänhet finansieras med offentliga medel. Undvik att påverka länders val av offentlig/privat finansiering.
  • Stimulera investeringar i småskaliga, lokala företag och kooperativ i större utsträckning, genom nya finansieringsformer som begränsar risken för investerare och stärker kapaciteten hos lokalt baserade aktörer.
  • Säkerställ att företag och investerare som tar del av biståndspengar följer principerna för effektivt utvecklingssamarbete, och tillämpar Kampala-principerna, riktlinjer för blandfinansiering från EDFI respektive OECD, och Open Contracting Global Principles.
  • Uppmuntra andra länder och institutioner att använda Sidas modell för garantier, där riksgälden, snarade än fonderade biståndsmedel, används som säkerhet.
  • Verka för att OECD DAC återupptar förhandlingarna om reglerna för privatsektorinstrument i biståndet, och inte tillåter att lån, värdepapper och garantier med villkor som är förmånliga för givarna räknas som bistånd.