Analys

1 april 2021

Per Olsson Fridhs 50 första dagar som minister

#biståndsdebatten #biståndsdebatten i media #eu:s och sveriges bistånd

Ministern för internationellt utvecklingssamarbete, Per Olsson Fridh, tillträdde i början av februari. Hans första tid som minister har präglats av pandemin – hantering av dess effekter och strävan efter global tillgång till vaccin – samt humanitära kriser och upptrappade konflikter i flera länder i världen. Läs vår analys av ministerns 50 första dagar, där vi anar en mer offensiv ton i den svenska biståndsdebatten.

I sin första tweet som minister valde Per Olsson Fridh att lyfta fram problem han vill ta sig an: klimatförändringar, minskat demokratiskt utrymme, ojämlikhet, konflikter och pandemin. Devisen att världen behöver mer – och inte mindre – samarbete och solidaritet har återkommit i många av Olsson Fridhs uttalanden. https://twitter.com/thinkper/status/1357662727888658433?s=20  

Pandemi, vaccin och omställning

Ministern gjorde en rivstart även i media, först i Aktuellt om det internationella vaccininitiativet Covax och sedan i Nyhetsmorgon i Tv4 och på SVT:s morgonnyheter. Det första förslaget den nya ministern lade fram för regeringsbeslut handlade även det om global tillgång till vaccin mot Covid-19, där Sverige dubblade sitt stöd till Covax med ytterligare 100 miljoner kronor. Olsson Fridh har haft möten med en rad aktörer om ökat stöd till Covax, såväl WHO som den globala hälsofonden Gavi, EU och Norges biståndsminister. Han har också synts i nordisk branschmedia om responsen på pandemin både på kort och lång sikt. På sociala medier har Per Olsson Fridh diskuterat konsekvenser av pandemin socialt, ekonomiskt, i form av hot mot demokratin, matförsörjning, skolstängningar, våld mot kvinnor, hälsosystem och sexuella och reproduktiva rättigheter. Att kombinera återuppbyggnad efter pandemins effekter med omställning till mer hållbara samhällen har också varit ett återkommande tema i ministerns budskap. 

Biståndsdebatt

Debattvilja visade ministern när han i snabb följd besvarade debattartiklar av Moderaterna under sina första veckor på posten. Först som replik på Moderaternas ekonomiskpolitiska talesperson Elisabeth Svantesson i Dagen och sedan som replik på Utrikesutskottets Hans Wallmark och Magdalena Schröder i Sydsvenskan. Gemensamma budskap i ministerns inlägg i media var att Sverige har råd med internationellt utvecklingssamarbete, och att det gynnar alla, även oss själva, att bidra till en mer jämlik, jämställd, demokratisk och hållbar värld. Ministern var även tydligare än sin företrädare med att han anser att det är en dålig idé att använda bistånd som maktmedel i migrations- eller handelspolitiken. Han menar att det är kontraproduktiv och i många fall lönlös, eftersom Sveriges bistånd till länder i konflikt i ytterst få fall går direkt till staten. 

Kriser och konflikter

Attacker på civila, humanitär personal och journalister har vid flera tillfällen väckt starkt avståndstagande från ministern. De senaste veckorna har han uppmärksammat ökat våld i Burma, Afghanistan och Mocambique och förstörelse av biståndsfinansierad infrastruktur i Palestina.  

Ett annat återkommande tema i inlägg om pågående internationella kriser är ministerns uttalanden om vikten av svenskt kärnstöd till olika FN-organ för att de ska kunna agera snabbt och effektivt. 

Sverige stod värd för en givarkonferens om Jemen, vilket ministern debatterade både i svensk och utländsk media. Han skrev i Aftonbladet tillsammans med utrikesminister Ann Linde, vilket ledde till omedelbar respons från organisationer om att den svenska vapenexporten till landet förlänger kriget och måste stoppas. I brittiska The Guardian debatterade de svenska ministrarna för ett ökat stöd till Jemen med bland andra FN:s humanitära chef. 

Även situationen på Afrikas horn har uppmärksammats flitigt av ministern på Twitter. Ökade spänningar i konflikten i Somalia ledde till ett uttalande om Sveriges stöd till fred med uppmaning till alla parter i konflikten att agera fredligt. Det är tydligt att ministern följer utvecklingen nära i flera länder på Afrikas horn, och han har gjort flest retweets om händelser i denna region, till exempel konflikten i Tigray och Etiopien, vikten av humanitär access, matsäkerhet på Afrikas horn, Juba-fredsavtalen i Sudan och humanitära behov i Darfur.  

Militärkuppen i Burma innebar en snabb omställning av svenskt bistånd till landet. Ministern har efter kuppen uttryckt Sveriges stöd för dem som kämpar för demokrati och utveckling och spridit information från organisationer och media som bevakar upptrappningen av våldet mot fredliga protester efter kuppen. 

Första ministerresan gick till Bangladesh 

Första fysiska besöket i utvecklingssamarbetets verklighet gick till Bangladesh. Där fick ministern bland annat besöka flyktinglägret Cox Bazar dit många Rohingyer flytt från förföljelser och folkmord i Burma. Besöket i Bangladesh ledde också till många inlägg på Twitter och Instagram om biologisk mångfald, inte minst gällande mangroveskogar och bevarandet av skog. Att ”omdefiniera vår relation till naturen” är en återkommande önskan i ministerns kommunikation om regeringens satsning på biologisk mångfald. 

För övrigt har Per Olsson Fridh tydligare än tidigare biståndsministrar lyft fram ursprungsfolks rättigheter och betydelse för förvaltning av ekosystem och den biologiska mångfalden i sin egen kommunikation. Inte mindre än tre inlägg på sociala medier under första månaderna på jobbet ägnar han åt detta. 

Klimatambitioner 

Klimat och klimatbistånd har föga förvånande varit ett ofta återkommande tema i ministerns kommunikation på sociala medier, och även i hans tal och artiklar. På ett seminarium som Sverige ordnade tillsammans med EU-kommissionen om EU:s gröna giv lyfte Per Olsson Fridh att EU:s nuvarande ambitioner bör öka ytterligare och att alla fossila bränslen bör fasas ut från EU:s internationella samarbeten och satsningar. Ministern flaggade för att denna fråga skulle bli ett starkt fokus i EU:s internationella arbete under det svenska ordförandeskapet i EU 2023, men att mycket behöver göras från EU-nivå i denna fråga redan innan dess. 

Demokrati och civilsamhällets roller för utveckling 

Flera organisationer i det svenska civilsamhället vittnar om medverkan av den nya ministern på möten och webinarier. Där har Per Olsson Fridh visat en medvetenhet om de svåra förutsättningar som civilsamhället verkar under i många länder. Med tanke på regeringens pågående demokratisatsning inom biståndet har inläggen på ministerns sociala medier för att synliggöra de långsiktiga insatserna för demokratibyggande varit färre än de relativt många inläggen om biståndets betydelse i kriser. Något inlägg om betydelsen av antikorruptionsarbete för demokratiutveckling eller en studie om positiva effekter av svenskt demokratibistånd har det ändå blivit. I strategier för biståndet har regeringen beslutat att tillföra 50 miljoner kronor till den regionala strategin för utvecklingssamarbetet med Afrika söder om Sahara, med ambitionen att stärka aktörer där som kan främja, förankra och försvara demokratin. En ny regional strategi för Asien har också uppdragits åt Sida att ta fram, som även ska innehålla stödet till Kambodja. Där är ambassaden på väg att läggas ner eftersom den försämrade demokratisituationen enligt regeringen ger sämre möjligheter att arbeta med statliga institutioner i landet. 

Geografiskt sett har Latinamerika och Östeuropa varit relativt osynligt om man enbart ser till ministerns inlägg på sociala medier, med enstaka retweets om situationen för mänskliga rättigheter i Belarus respektive Nicaragua. En ny strategi för reformsamarbetet med Östeuropa är på väg att tas fram. 

Jämställdhet och SRHR 

Regeringen har gett i uppdrag till Sida att utarbeta förslag på en ny, förstärkt strategi för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) med Afrika söder om Sahara för perioden 2022-2026. Ministern har på sina sociala medier mest uppmärksammat jämställdhet, kvinnor och SRHR i samband med kriser, konflikter och pandemins effekter. Under Sveriges medverkan vid FN-toppmötet om kvinnokonventionen lyfte ministern särskilt fram kvinnorättsrörelser och organisationer i det civila samhället som centrala i genomförandet av Sveriges feministiska utrikespolitik.