Analys

19 november 2020

Partiernas biståndspolitik för demokrati, mänskliga rättigheter och civilsamhällets utrymme

#biståndsdebatten #civilsamhällets demokratiska utrymme #eu:s och sveriges bistånd

I en analys av partiernas motioner framgår att främjande av mänskliga rättigheter och demokrati är en central del av flera partiers biståndspolitik för 2021. Men det är inte alla som tar upp civilsamhällets roll.

De negativa trenderna för demokrati och mänskliga rättigheter världen över märks i partiernas biståndspolitik. Bland årets motioner lägger flertalet partier tonvikten på stöd till institutioner och aktörer som upprätthåller demokrati och mänskliga rättigheter. Därtill ställs högre krav på att biståndet ska minska eller strypas när mottagaren inte lever upp till demokratiska värden. I vår analys har vi särskilt tittat på hur riksdagspartierna förhåller sig till hot mot civilsamhällets demokratiska utrymme och stöd till människorättsförsvarare.

Regeringspartierna – Socialdemokraterna och Miljöpartiet

Regeringen har demokrati och mänskliga rättigheter som en av de viktigaste prioriteringarna i biståndspolitiken. Genom januariavtalet med C och L drivs den så kallade demokratisatsningen, där Sverige i alla sammanhang ska stå upp för demokratiska principer och stödja demokrati. Ett brett spektrum av insatser för demokrati och mänskliga rättigheter beskrivs i delen om internationellt bistånd i budgetpropositionen för 2021, däribland att stötta ett livskraftigt civilsamhälle och medborgerligt deltagande. Mänskliga rättigheter ”ska prioriteras och innefatta stöd till MR-försvarare och civilsamhällesorganisationers röstbärare också på lokal och regional nivå”. Propositionen tar också upp hur coronapandemin lett till negativa konsekvenser för mänskliga rättigheter och en tillbakagång för demokratin i flera länder. Separata motioner från Socialdemokraterna lyfter särskilt ökade hot mot människorättsförsvarare i Latinamerika och stöd till utsatta miljö- och markförsvarare.

Budgetpropositionen lyfter vidare att stöd till stater ska minska när utvecklingen för demokrati och mänskliga rättigheter går bakåt. Denna fråga drivs av C och L och har fått genomslag i Januariöverenskommelsen.

Underlag:

Regeringens budgetproposition, utgiftsområde 7: Internationellt bistånd

Motion från flera S-politiker om mänskliga rättigheter i Latinamerika

Motion från enskild S-politiker: ”Öka hållbart och jämställt svenskt jordbruksbistånd för att bekämpa hungern i spåren av corona”

Centerpartiet

L och C står bakom regeringens budgetproposition, men de har även egna motioner där de beskriver sina biståndspolitiska prioriteringar. C nämner i sin biståndsmotion ”Januarisamarbetets stärkta fokus på demokrati i ett brett perspektiv” som ”en självklarhet” med hänvisning till att den demokratiska utvecklingen går åt fel håll och att utrymmet minskar för civilsamhället och minoriteter. Här trycker C på Januaripartiernas överenskommelse om att minska stöd till stater vid demokratisk tillbakagång. I övrigt är inte demokrati och mänskliga rättigheter ett fokusområde i partiets biståndsmotion. Kvinnors och hbtq-personers rättigheter betonas under prioriteringen ’Jämställdhet’, men stöd till civilsamhällsorganisationer eller människorättsförsvarare nämns inte.

Underlag:

C:s motion: ”En fokuserad utvecklingsagenda” om internationellt bistånd

Liberalerna

L beskriver demokrati och mänskliga rättigheter som utgångspunkter för sin biståndspolitik. Att garantera fria val ska vara centralt i demokratibiståndet. I sin biståndsmotion skriver L att ”Sverige ska vara en ambitiös aktör för att stödja oberoende organisationer och civilsamhällen som arbetar för demokratiska reformer”. Stöd ska bland annat gå till aktörer som stärker mänskliga fri- och rättigheter, skydd för minoriteter, jämställdhet, SRHR, pressfrihet och fred. L tar även upp yttrande- och föreningsfrihet i relation till inskränkningar i hbtq-personers rätt att organisera sig och bedriva opinionsbildning.

Partiet betonar att bistånd inte ska gå till auktoritära och korrupta regimer, men vill däremot se stöd till demokratiska rörelser i rika länder som Ryssland och Saudiarabien.

Underlag:

Ls: motion: ”En liberal biståndspolitik” om internationellt bistånd

Moderaterna

M har inte demokrati och mänskliga rättigheter som tematiskt fokus i sin biståndspolitik utan anser att Sverige bör stå upp för dessa värden på andra sätt. Partiet skriver att ”Sverige är och ska vara en stark röst i världen för mänskliga rättigheter, jämställdhet, demokrati och rättsstatens principer. Det finns många sätt, utöver det traditionella biståndet, för Sverige att försvara och främja våra värderingar och principer i utlandet.” M anser att Sverige ska arbeta för dessa områden genom samarbete på EU-nivå och resurser för utlandsmyndigheter att bevaka rättegångar för oppositionella. M nämner inte civilsamhället, civilsamhällesorganisationer eller människorättsförsvarare i sin biståndsmotion.

Likt flera andra oppositionspartier framhåller M vikten av god kontroll av biståndet och att ”inga svenska skattemedel ska försvinna i korruption eller gå till odemokratiska ledare”. I en separat motion yrkar en moderat riksdagsledamot på ”demokratiarbete” som del av biståndet, men poängterar i övrigt höga krav på mottagare snarare än biståndets tematiska inriktning.

Underlag:

M:s motion om utgiftsområde 7: Internationellt bistånd

Motion från enskild M-politiker: ”En skärpt biståndspolitik”

Vänsterpartiet

I sin budgetmotion för internationellt bistånd lyfter V behovet av extra stöd till bland annat människorättsaktivister till följd av coronapandemin. Demokrati eller mänskliga rättigheter är inte fokusområden i motionen, men ökade hot mot kvinnors rättigheter nämns särskilt som grund för att prioritera SRHR-stöd. I motionen om internationell samverkan vill V se att biståndet till det ryska civilsamhället ska öka, med hänvisning till människorättsaktivister och miljörörelsen. De skriver också att människorättsorganisationer i USA bör ges svenskt stöd. I en motion om Afrikas horn uppmärksammar flera V-ledamöter situationen för mänskliga rättigheter i området och vill ge ökat stöd till kvinno- och hbtq-rörelsen samt fackliga rättigheter.

Underlag:

V:s motion om utgiftsområde 7: Internationellt bistånd

V:s motion om utgiftsområde 5: Internationell samverkan

V:s motion om Afrikas horn

Sverigedemokraterna

SD ifrågasätter regeringens starka fokus på demokrati och mänskliga rättigheter inom biståndet och tar framförallt upp demokratibistånd i relation till bristande resultat. De anser att resultatstyrningen inom demokratibiståndet inte är tillräcklig, och att program ska avlutas när resultat uteblir under en längre tid. Biståndet ska istället fokusera på levnadsvillkor eftersom ”en acceptabel levnadsstandard är en förutsättning för bygget av demokrati och mänskliga rättigheter.” SD vill införa ”etiska minimikrav” på mottagare och stoppa bistånd till myndigheter eller organisationer som ”aktivt förtrycker och kränker hbt-personers mänskliga rättigheter”.

SD nämner inte civilsamhällets utrymme, civilsamhällesorganisationer eller människorättsförsvarare i sina biståndsmotioner.

Underlag:

SD:s motion om utgiftsområde 7: Internationellt bistånd

SD:s motion: ”Sverigedemokraternas biståndspolitik”

Kristdemokraterna

KD sticker ut med sitt starka fokus på civilsamhället som sektor, bland annat dess behov av stöd på grund av det krympande demokratiska utrymmet. I sin biståndsmotion understryker KD civilsamhällets ”omistliga betydelse” som genomförare av bistånd och som arena för individer att ta ansvar för världens utveckling. KD vill även införa en särskild biståndsstrategi som ska inkludera en frihetsfond med fokus på stöd till människorättsförsvarare. Bland mänskliga fri- och rättigheter lägger KD särskild tyngdvikt på religions- och övertygelsefrihet i sin biståndsmotion.

Likt flera andra partier vill KD se starkare demokratikrav på mottagare och kritiserar regeringen för att inte villkora biståndet. Partiet vill strypa stöd till länder där demokratiska utvecklingen går bakåt och till organisationer som inte lever upp till demokratiska värderingar.

Underlag:

KD:s motion om utgiftsområde 7: Internationellt bistånd

Begränsningar och vidare läsning

Utöver underlagen som nämns ovan finns också flera motioner som tar upp situationen i specifika länder. Exempelvis kräver riksdagsledamöter från KD, M och SD översyn eller indrag av stöd till palestinska myndigheter utifrån demokrativillkor. Vår analys tar inte heller upp motioner om partiernas utrikespolitik i bredare bemärkelse, som också har stor betydelse för Sveriges inverkan på demokrati, rättigheter och civilsamhällets utrymme globalt. Slutligen finns överlappningar mellan demokrati, mänskliga rättigheter och andra områden inom biståndet, såsom jämställdhet. För att få en fullständig bild av partiernas politik hänvisar vi till deras motioner.