Nyheter

18 juni 2024

Låsta förhandlingar om klimatfinansiering i Bonn

#miljö- och klimaträttvisa

Klimaträttvisa stod i centrum för årets klimatförhandlingar i Bonn. Mer pengar till klimatarbetet i utvecklingsländer efterfrågades i alla förhandlingsrum. CONCORD-kansliet och medlemmar som var på plats sammanfattar läget i några av de frågor som stod på agendan.
– För många människor i det Globala Syd handlar klimatförhandlingarna inte om vackra ord på papper, utan hur de ska överleva morgondagen. Den verkligheten måste vi ta på allvar, säger Margareta Koltai på Act Svenska kyrkan.

Margareta Koltai, Matilda Hald och Tove Lexén på plats i Bonn

Under de årliga klimatförhandlingarna i Bonn träffas länders delegationer för att förbereda de förhandlingspunkter som sen tas vidare för beslut under COP-mötet i slutet av året. I år ägde förhandlingarna rum den 3-13 juni och frågor om klimatfinansiering, jämställdhet och deltagande stod högt på agendan.

Nytt mål för klimatfinansiering

Årets förhandlingar har särskilt stort fokus på finansiering. I Bonn satte utvecklingsländer hårt tryck på att rika länder ska betala sin klimatskuld och #payup var ett stående slagord från civilsamhället.

Den viktigast agendapunkten på temat var det nya klimatfinansieringsmålet (New Collective Quantified Goal, NCQG) som ska spikas under COP29. Parterna var mer eller mindre eniga om att tillgången till klimatstöd måste förenklas och transparensen förbättras. I övrigt var positionerna mycket låsta. Utvecklingsländer höll en enad front om att nivån måste upp kraftigt och att en siffra måste upp på bordet. Bland andra EU var istället angelägna om att diskutera breddning av givarbasen så att även länder som vuxit sig till stora ekonomier sedan klimatkonventionen etablerades 1992 ska bidra.

Under konferensen släppte CAN Europe en granskning av klimatfinansieringen från EU:s institutioner och medlemsstater. Den visar att stödet gått upp ordentligt till 2022, men också att en stor del av finansieringen ges som lån. Utvecklingsländer drev på för att lån som ökar redan skuldsatta länders börda inte ska räknas.

I olika sammanhang har CONCORD Sverige-medlemmar drivit:

  • Att nivån på målet bör baseras på behoven.
  • Att delmål behöver sätts för anpassning samt skador och förluster. Dessa områden är mycket viktiga för de mest utsatta länderna och grupperna, medan merparten av finansieringen går till utsläppsminskning.
  • Att målet har en kärna av offentliga medel, och att pengarna levereras som bidrag inte lån.

Jämställdhet

Programmet för jämställdhet, det så kallade Enhanced Lima work programme on gender, och dess handlingsplan utvärderades genom en tre dagars workshop. 

– Översynen visar att flertalet länder inte följer upp och inte heller rapporterar systematiskt om jämställdhet. Det presenterades också oroväckande statistik som tydligt visar att de senaste åren har antalet kvinnliga förhandlare på de globala klimattoppmötena gått ner. Detta trots att det finns ett samband mellan en bättre könsbalans och både hållbara klimatlösningar och minskad sårbarhet hos kvinnors och andra marginaliserade grupper när kvinnor är med och fattar beslut, säger Margareta Koltai på Act Svenska kyrkan.

Förhandlare klädde sig i rosa för att uppmuntra mer jämställda delegationer. De senaste åren har antalet kvinnor i delegationerna minskat.

När det var dags att förhandla programmets fortsättning hamnade fokus åter på pengar, men också på processfrågor. Utvecklingsländer ville garanteras finansiering för genomförandet av en ny handlingsplan. Några parter lyfte särskilt att intersektionella perspektiv behöver lyftas in i texterna. Sista dagen i Bonn delades utkastet för kommande jämställdhetsprogram och plan som ska beslutats på COP29 i Baku, men parterna är långt ifrån överens.

– Nu måste våra klimatpolitiska makthavare visa ledarskap och kliva in för att det ska bli en robust jämställdhetsöverenskommelse. Jag står bakom Sveriges och EU:s förslag att jämställdhetsåtaganden bör vara obligatoriska och inte frivilliga som nu, samt vikten av att säkerställa att urfolk och människor av alla kön och åldrar ska inkluderas. Men det är viktigt att EU och Sverige inte bara sätter fina ord på papper. Som historiska stora utsläppsländer har vi ett ansvar att kompensera dem som drabbas värst, men bidragit minst till klimatnödläget, och bidra resurser, inklusive finansiella, dvs det som utvecklingsländerna vill se på förhandlingsbordet. Det handlar om rättvisa.    

Anpassning

Tove Lexén från WaterAid följde förhandlingarna kring det globala anpassningsmålet. Hon konstaterar att även dessa gick alldeles för långsamt och fastnade i formatfrågor snarare än att besluta om en tydlig väg framåt för att möta behoven hos de som drabbas värst av klimatförändringarna.

– Det behövs en tydligare koppling mellan förhandlingarna om det globala finanseringsmålet och det globala anpassningsmålet – det är nödvändigt att finanseringsmålet innehåller delmål för anpassning.

Hon såg samtidigt vissa framsteg vad gäller deltagande i den fortsatta processen kring anpassningsmålet:

– Vi uppskattar att mötet kom fram till att inkludera expertis från expertorganisationer och observatörer i utvecklingen av indikatorer för anpassningsmålet. Vi har mycket erfarenhet inom de områden som målet avser samt egna erfarenheter av att genomföra projekt för klimatanpassning.

Civilsamhällets deltagande

Civilsamhällets deltagande i klimatarbete och förhandlingar berördes i flera förhandlingsrum. Länders fokalpunkter för ACE – programmet för deltagande, information och utbildning – träffades för en workshop för att lyfta exempel och utmaningar från genomförandet i olika kontexter.

Former för framtida förhandlingsmöten var uppe för förhandling, där frågor om observatörers möjligheter till deltagande ingick. EU stod här upp för vikten av meningsfullt och säkert deltagande, vilket reflekteras i slutdokumentet. Däremot tycks det fortsatt osäkert om digitalt deltagande kommer möjliggöras framöver eftersom värdländer har olika kapacitet och UNFCCC/klimatkonventionens sekretariat är underfinansierat.

Begränsningar för deltagandet diskuteras också utanför förhandlingsrummen. Många deltagare från Afrika och Asien, såväl representanter från civilsamhället som delegater, hade haft stora problem att få visum i tid och ifrågasatte lämpligheten med att dessa förhandlingar ligger i Bonn om inte lika tillträde kan garanteras. Likaså lyftes oro över värdlandet för COP29 på grund av situationen för mänskliga rättigheter i Azerbajdzjan.

Sverige granskas

Sveriges senaste klimatrapport till granskades. Fokus i Sveriges presentation på att Sverige stadigt sänkt sina utsläpp från 1990 till 2020, och förenat tillväxt med utsläppsminskning. Tyvärr ställdes inga frågor om de ökade utsläpp som väntas i närtid givet regeringens klimathandlingsplan. I CONCORD Sveriges nyligen släppta Barometer 2024, påpekas att en politik för klimaträttvisa måste innehålla ambitiös klimatpolitik på hemmaplan.

Demonstrationer

Civilsamhället demonstrerade frekvent under mötet under olika slagord som belyser de orättvisor som finns inneboende i det globala systemet och riktningar inom den pågående klimatomställningen. #NoFalseSolutions ifrågasatte utsläppshandel och tekniska lösningar som fördröjer riktig omställning. #KickBigPollutersOut uppmärksammade fossillobbyns närvaro vid klimattoppmöten. #DefundGenocide satte ljuset på situationen i Gaza, att det finns pengar för krig men inte klimatskadestånd, samt kopplingarna mellan mänskliga rättigheter, klimaträttvisa och social rättvisa.

Utvecklingsländer och civilsamhället krävde att rika länder skalar upp sin klimatfinansiering.

Vid slutet av konferensen var många i civilsamhället besvikna över bristen på framsteg. Enligt den globala alliansen CAN International visade Bonn-mötet att förhandlingarna inte kommer komma framåt förrän rika länder återbetalar sin klimatskuld och ger löften om klimatfinansiering som täcker utvecklingsländers behov. Act Alliance framförde efter konferensen att förhandlingarna i Bonn saknade verklighetsförankring, att rika länder tydligare måste visa ledarskap genom klimatfinansiering, och att den centrala frågan om utsläppsminskning fick väldigt lite utrymme.