Våren 2023 tar Sverige över som ordförande i EU, efter Tjeckien som håller ordförandeklubban i höst och Frankrike som gjort det under våren. I ett gemensamt EU-ordförandeskapsprojekt samarbetar därför CONCORD Sverige med civilsamhällesplattformarna FoRS i Tjeckien och Coordination SUD i Frankrike, för att stärka allmänhetens kunskap om EU som global aktör.
Liza Gatineau Radelli är projektansvarig på Coordination SUD.
Vilka har varit höjdpunkterna för er under det franska ordförandeskapet?
Vi organiserade en rad aktiviteter, som belyser EU:s politik i relation till internationell solidaritet, och främjade diskussioner om hur man kan göra EU mer öppet, rättvist och hållbart. Vi har skapat utrymme för dialog mellan civilsamhällesorganisationer och akademiker och stärkt organisationers kunskap om EU, samt deras kapacitet att påverka på EU-nivå. Våra aktiviteter har också stärkt kopplingarna mellan beslutsfattare och aktörer från det civila samhället, samt ökat medvetenheten bland unga om EU:s roll vad gäller internationell solidaritet.
Vi har dragit flera viktiga lärdomar. En av dem är att det finns ett behov av att utveckla dialogforum mellan civilsamhället i Afrika och Europa, så att de effektivt kan bidra till partnerskapet mellan EU och Afrikanska Unionen, AU. [läs mer om Coordination Suds konferens mellan afrikanska och europeiska civilsamhällesorganisationer här. )
”Vi måste ifrågasätta våra egna metoder och hur vi hanterar partnerskap, särskilt relationerna mellan aktörer från det ”globala syd” och ”globala nord”. Vi måste bygga inkluderande, jämlika och rättvisa relationer.”
Liza Gatineau Radelli på den franska civilsamhällesplattformen Coordination SUD
En annan lärdom är att när vi diskuterar internationella partnerskap, kan civilsamhället inte enbart se till relationerna mellan makthavare och CSO:er. Vi måste även ifrågasätta våra egna metoder och hur vi hanterar partnerskap, särskilt relationerna mellan aktörer från det ”globala syd” och ”globala nord”. Vi måste bygga inkluderande, jämlika och rättvisa relationer.
Vi har också lärt oss att det fortfarande är en utmaning att kommunicera om EU:s agerande för internationell solidaritet. Ämnet är fortfarande abstrakt för många. Att utbilda CSO:er och medborgare, i synnerhet unga, är grundläggande för att öka förståelsen.
Vad har varit mest utmanande?
Det största evenemanget vi anordnade var African and European Civil Societies Days, i Paris den 6:e och 7:e maj. Covid-19-pandemin och den politiska situationen gjorde det svårare än vanligt att organisera ett så viktigt möte. Vi hade ursprungligen planerat att arrangera civilsamhällesdagarna i början av 2022 [i anslutning till AU-EU-toppmötet i februari]. Men eftersom pandemin begränsade internationella resor fick vi skjuta upp det. I slutänden blev det blev väldigt bra att samlas några månader efter AU-EU-toppmötet för att följa upp deras rekommendationer och reagera på deras beslut.
Vilken fråga rörande hållbar global utveckling diskuteras för närvarande mest i Frankrike?
Coordination SUD arbetar just nu med att få myndigheter och civilsamhällesaktörer att ta ett större ägandeskap kring Agenda 2030 och de Globala målen. CSO:er kämpar fortfarande med att integrera dem i sina program och påverkansåtgärder gentemot offentliga institutioner. Det gör det svårt för dem att hålla regeringar ansvariga. Den franska regeringen saknar fortfarande tillräcklig politisk vilja och engagemang för att implementera Agenda 2030. De Globala målen används alltför ofta som ett kommunikationsverktyg snarare än som riktlinjer för offentliga åtgärder.
Katerina Kosmatová är kommunikatör på den tjeckiska civilsamhällesplattformen FoRS. Tjeckien tar över EU-ordförandeskapet den 1 juli.
Vilka är era mål med ordförandeskapsprojektet?
Våra mål är i första hand inriktade på att öka kännedomen och stödet för biståndet från allmänheten och politikerna. Förutom FoRS-sekretariatet är en stor del av våra medlemsorganisationer involverade, bland annat genom projektfinansiering från sekretariatet, för att nå en bredare allmänhet via evenemang och kommunikationskampanjer.
Vi vill stärka civilsamhällesorganisationers kapacitet, och samordna oss för att öka effekten av vårt kommunikations- och påverkansarbete. Därför har vi inrättat en arbetsgrupp för det tjeckiska ordförandeskapet och vi kommer genomföra en utbildning om kommunikationsverktyg och -metoder för våra medlemmar.
Vi anser att Tjeckiens prioriteringar inför sitt EU-ordförandeskap överlag är lämpliga. Men inom området resiliens borde man fokusera även på andra platser än Ukraina, särskilt sköra kontexter i Mellanöstern och Afrika.
”Vårt mål är att kommunicera till allmänheten och politiker vikten av internationellt bistånd som ett verktyg för att stärka motståndskraften även i EU:s medlemsländer, inklusive Tjeckien. Tjeckiens biståndsnivå är bland de lägsta i EU och OECD.”
Katerina Kosmatová på den tjeckiska civilsamhällesplattformen FoRS
Hur har kriget i Ukraina påverkat projektet och möjligheterna att uppmana till hållbar global utveckling?
Kriget i Ukraina har påverkat samhället avsevärt, och därmed också de politiska prioriteringarna, inte bara för det tjeckiska ordförandeskapet. Mer än 300 000 ukrainare kom till Tjeckien, och uppmärksamheten har främst varit riktad mot den inhemska agendan: flyktingkris, Tjeckiens höga inflation, frågor om energisäkerhet och allmän beredskap för hybridrisker. Vårt mål är därför att kommunicera till allmänheten och politiker om vikten av internationellt bistånd som ett verktyg för att stärka motståndskraften även i EU:s medlemsländer, inklusive Tjeckien. Tjeckiens biståndsnivå är bland de lägsta i EU och OECD.
Läs mer om CONCORD Sveriges, Coordination SUD:s och FoRS EU-ordförandeskapsprojekt.