Rekommendationer

11 april 2019

Kandidater till EU-parlamentet: ta ansvar för EU:s globala arbete

#agenda 2030 och samstämmighet #civilsamhällets demokratiska utrymme #eu:s och sveriges bistånd #jämställdhet #migration och utveckling

En politik för global hållbar utveckling där respekten för mänskliga rättigheter kommer först är en förutsättning för en säkrare och fredligare värld. Där har Europaparlamentet en viktig roll att spela. CONCORD Sverige har tagit fram underlaget EU:s roll i världen om vilka viktiga globala frågor som står på spel under kommande mandatperiod i EU-parlamentet.
EU:s roll i världen – frågorna du som Europaparlamentariker kan påverka

Europaparlamentet har successivt fått mer makt de senaste decennierna, i syfte att göra unionen mer demokratisk. I dag kräver nästan 90 procent av allt EU gör parlamentets godkännande. Som Europaparlamentariker har du alltså goda chanser att påverka EU:s arbete i en positiv riktning och därmed utvecklingen i världen!

Samtidigt ser vi med oro hur högernationalistiska partier mobiliserar. Inskränk­ningar av mänskliga rättigheter och EU:s grundläggande värderingar sker i flera medlemsländer. Det finns en överhängande risk att det nya parlamentet får en sammansättning som är bakåtsträvande när det gäller sexuella och reproduktiva rättigheter, som ytterligare vill begränsa människors rätt att söka asyl i EU och som inte är beredd att driva den klimatpolitik som krävs för en hållbar framtid.

I det här underlaget lyfter vi några av de avgörande frågor som parlamentet kommer att vara med och påverka under den kommande mandatperioden. Det är viktigare än någonsin att demokratiska krafter i parlamentet går samman för att försvara de värderingar som EU grundats på.

Det finns en allvarlig risk att biståndet går till att stoppa migranter från att komma till Europa och till att utbilda mili­tära aktörer istället för att stödja de mest utsatta människorna att ta sig ur fattigdom och förtryck.

DET HÄR STÅR PÅ SPEL UNDER NÄSTA MANDATPERIOD

EU är en stor och mäktig aktör på den globala arenan. Den kommande mandatperioden är avgörande för om vi ska kunna nå de Globala målen för hållbar utveckling till 2030. Som världens största biståndsgivare har unionen chans att påverka många människors liv bort från fattigdom och förtryck. Efter flyktingkrisen 2015 har biståndspolitiken dock blivit allt mer styrd av medlemsländers migrationspolitiska prioriteringar. Även ekonomiska och säkerhetspolitiska intressen har fått större inflytande över biståndets utformning. I förhandlingarna om nästa långtidsbudget ställs dessa och andra frågor på sin spets. Det finns mycket att påverka och försvara de kommande åren.

Här följer en sammanfattning av några exempel. Läs underlaget i sin helhet.


Bidra till att Agenda 2030 genomförs

EU var en viktig aktör i arbetet med att ta fram Agenda 2030 med sina 17 Globala mål för hållbar utveckling och hade redan i Lissabonfördraget inkluderat samstämmighetspolitiken Policy Coherence for Development, PCD. PCD handlar om att alla politikområden ska analyseras utifrån dess konsekvenser för utvecklingsländer.

Nästa mandatperiod är avgörande för att EU ska kunna göra den omställning som krävs för att nå Globala målen till år 2030. Här har parlamentet en viktig roll i att ligga på kommissionen för att ta fram en övergripande strategi, och att sedan genomföra den.


Stärk jämställdheten i utvecklingssamarbetet och utrikespolitiken

Enbart 47 procent av EU:s utvecklingssamarbete är idag jämställdhetsintegrerat. Det är långt ifrån EU:s egna mål på 85 procent, och långt efter Sverige som redan har uppnått 87 procent. Dessutom är det bara 1,7 procent av EU:s biståndsinsatser som har jämställdhet som huvudmål, vilket kan jämföras med 23 procent av svenska biståndsinsatser.

Under 2019 ska dessutom en särskild handlingsplan tas fram för att stärka EU:s arbete med området Kvinnor, Fred och Säkerhet. Även här har Europaparlamentet en viktig uppgift i att säkerställa att den nya handlingsplanen genomförs under kommande år.


Stärk respekten för migranters och asylsökandes rättigheter

EU antog en problematisk migrationsagenda år 2015 som bland annat innefattar:

  • Att utveckla ett gemensamt asylsystem (CEAS) med bindande regler bort från permanenta uppehållstillstånd.
  • Att EU kan skicka tillbaka människor på flykt till Turkiet i utbyte mot betalning.
  • Att biståndspengar ges till tredjeländer för att bevaka gränserna mot EU.
  • Lagar om att tredjeländer ska samla in information för att hindra så kallad irreguljärmigration, stötta gränskontroll och underlätta utvisning.

Tendensen är att EU-finansiering går till att asyl ska prövas i andra länder och försvåra för flyktingar att ta sig till EU, snarare än till asylmottagande inom EU. Förhandlingar om CEAS-paketets sju rättsakter fortsätter under kommande mandatperiod. Rättsakterna har kommit olika långt, och Europaparlamentet har möjlighet att påverka dem i olika grad. Vi lyfter två kritiska delar här:

  1. I rådets nuvarande position om skyddsgrundsförordningen finns förslag på att förbjuda perma­nenta uppehållstillstånd inom hela EU. Dessutom föreslår rådet att så kallade ”sur place­skäl” för asyl ska tas bort. Det skulle innebära att det inte ges möjlighet till förnyad asylprövning om nya uppgifter kommer fram i landet personen söker asyl i. Det kan till exempel handla om att personen inte tidigare vågat vara öppen med sin sexuella läggning.
  2. I förhandlingarna om förordningen om asylförfaranden finns ett förslag om att upprätta en lista på ”säkra ursprungsländer” för att kunna sålla ut grupper av asylsökande som kan snabbutredas. Förslaget skapar en stor risk att snabbutredningarna blir rättsosäkra och att individuella behov inte hinner tas i beaktande. Exempelvis skulle det inte kunna garantera individuell prövning om särskild utsatthet på grund av religionstillhörighet, etnisk tillhörighet eller sexuell läggning.

Rösta igenom en budget för demokrati och hållbar utveckling

De pågående förhandlingarna om biståndsdelen av EU:s nästa långtidsbudget (2021-2027) har präglats mer av EU-ländernas kortsiktiga intressen inom migrations- och säkerhetspolitiken än av långsiktiga utvecklingsprioriteringar. Det finns en allvarlig risk att biståndet går till att stoppa migranter från att komma till Europa och till att utbilda militära aktörer istället för att stödja de mest utsatta människorna att ta sig ur fattigdom och förtryck.

Det nya parlamentet kommer att slutförhandla och ta beslut om långtidsbudgeten. Som världens största biståndsgivare spelar förhandlingarna en avgörande roll för EU:s möjligheter att bidra till en hållbar global utveckling.


Försvara människors rätt till demokratiskt deltagande

45 procent av världens befolkning bedöms leva i länder där det demokratiska utrymmet för civilsamhället antingen är helt stängt eller kraftigt begränsat. Runt om i världen drabbas civilsamhällets aktörer, inklusive religiösa sådana, i ökad utsträckning av finansiella hinder och juridiska inskränkningar, hot och förtal, trakasserier och våld från både statliga och icke-statliga aktörer.

EU:s långtidsbudget fortsätter att förhandlas. Europaparlamentet har redan tagit mer ambitiösa skrivningar om civilsamhällets utrymme och roll i utvecklingssamarbete, och måste i kommande förhandlingar stå upp för dessa.


Se till att biståndet når de som behöver det mest

Internationellt bistånd är ett globalt ansvar som utgår från alla människors lika värde. Biståndet har en unik roll för att bekämpa fattigdom och gynna en hållbar och demokratisk utveckling, något som Sverige och EU också gett viktiga löften om. Under kommande mandatperiod ska EU åtgärda de brister som påtalats i OECD:s granskning av biståndet. En av dem är det faktum att EU:s internationella bistånd idag går till övre medelinkomstländer i hög utsträckning (43 procent av biståndsbudgeten) medan bara 27 procent går till de mest utsatta länderna.


Garantera att europeiska företag tar ansvar för mänskliga rättigheter

Granskningar visar återkommande att europeiska och multinationella företag inte gör tillräckligt för att säkerställa att mänskliga rättigheter respekteras i deras kund- och leverantörskedjor. Problemet är stort inom nästan samtliga industrier, trots att frivilliga åtaganden och globala riktlinjer finns. För att stater ska fullfölja sitt ansvar att skydda mänskliga rättigheter måste existerande frivilliga riktlinjer för företag kompletteras med lagstiftning som garanterar att företag genomför en så kallad Human Rights Due Diligence (HRDD), en risk- och konsekvensanalys, samt åtgärdsplan, i syfte att identifiera, förebygga, lindra och redogöra för hur ett företag hanterar potentiella människorättsrisker. Denna typ av lagstiftning finns redan i ett flertal EU-länder.

En EU-lagstiftning på området skulle säkerställa att samma regler gäller alla europeiska företag. Det skulle även innebära att den internationella handeln i högre utsträckning bidrar till Globala målen i Agenda 2030.


Vill du veta mer om hur EU-parlamentet gjort skillnad för globala frågor?