Samtidigt som den svenska regeringen har skrotat den feministiska utrikespolitiken har andra länder plockat upp den. Regeringen har dock sagt att Sverige fortsatt ska vara en stark röst för jämställdhet globalt. Men vad gör regeringen för att säkerställa detta?
År 2014 införde Sverige som första land en feministisk utrikespolitik. Förra året avskaffade regeringen den – men allt fler andra länder går i motsatt riktning. Här är några exempel på hur den feministiska utrikespolitiken sprider sig över världen:
- Skottland aviserade den 13 november att de antar en feministisk utrikespolitik, som enligt biståndsminister Christina McKelvie ska vara aktivt antirasistisk, och riktas både mot patriarkatet och ”kapitalistiska, imperialistiska och mansdominerade maktstrukturer.”
- Nederländernas regering arrangerade i början av november en konferens om feministisk utrikespolitik. Sverige deltog inte.
- En holländsk rapport från slutet av oktober belyser hur handelspolitiken kan sätta kvinnors mänskliga rättigheter i centrum – något som skulle kunna inspirera Sveriges bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell.
- Norge antog i slutet av oktober en handlingsplan för jämställdhet i utvecklings- och utrikespolitiken.
- Och Spanien antog i mitten av oktober en handlingsplan för sin feministiska utrikespolitik.
- På FN:s generalförsamling i september ställde sig 18 länder bakom en deklaration om feministisk utrikespolitik.
Sverige ska fortsatt vara en stark röst för jämställdhet, både här hemma och i världen, sa statsministern i regeringsförklaringen i september 2023. Nu undrar vi: hur det ska gå till när man ställer sig utanför den globala debatten?
Läs mer: The Game Changer: How a feminist foreign policy could transform societies
Fotnot: Artikeln publicerades den 8 november och uppdaterades den 17 november.