Brevet skickades till samtliga 349 riksdagsledamöter den 11 oktober 2022.
Hej,
Som riksdagsledamot kommer du att få frågor om bistånd, jämställdhet och klimat på ditt bord. Hela riksdagen och alla utskottens arbete kopplar till vår omvärld och förhoppningsvis kommer du och ditt parti att lyfta frågor som bidrar till fattigdomsbekämpning, demokrati och mänskliga rättigheter.
CONCORD Sverige samlar 81 medlemmar som dagligen jobbar med just dessa frågor, och har globala nätverk och stor kunskap om internationellt arbete för hållbar utveckling och mänskliga rättigheter. Nedan har vi summerat några av våra prioriteringar inför 2022 och 2023, och ser fram emot att du som folkvald tar tillvara på de här frågorna i ditt uppdrag.
CONCORD Sverige kommer följa dig i ditt arbete kring dessa frågor och finns gärna till hands och förser dig med analyser och rekommendationer för dessa frågor. Hos våra 81 medlemsorganisationer finns kunskap och kontakter vi gärna delar med oss av.
GENOMFÖR AGENDA 2030
Sverige är viktigt för världen, och världen har sju år på sig att uppnå Agenda 2030 med de Globala målen för hållbar utveckling. När riksdagen snart tar sig an arbetet med den tidigare regeringens skrivelse från maj 2022 är förväntningarna från civilsamhället höga – Sveriges genomförandet av Agenda 2030 och en samstämmig politik för hållbar utveckling måste konkretiseras och bli ambitiösare.

Skrivelsens fokus på det internationella perspektivet är för begränsat och Sveriges bidrag till att uppfylla de Globala målen utanför Sverige har en undanskymd plats. Detta försvårar riksdagens möjlighet att ha insyn i och följa upp regeringens politik, utkräva ansvar och följa avvägningar som gjorts när målkonflikter uppstått. Klicka på länken nedan för att läsa mer om hur du och de olika utskotten kan belysa hur Sverige kan lösa dessa målkonflikter, och bättre ta in det internationella perspektivet i politiska beslut.
Läs CONCORD Sveriges analys av regeringens skrivelse om Agenda 2030.
STÅ UPP FÖR BISTÅNDET
Det har inte undgått någon att världen står inför enorma utmaningar. Krig leder till humanitära kriser. Pandemin har lett till ökad hunger och fattigdom och tagit jämställdheten bakåt flera decennier. Klimatkrisen påverkar människors liv, hälsa och försörjning. Demokratin och människors rättigheter är starkt hotade på många platser i världen. Internationellt samarbete behövs mer än någonsin, och riksdagen måste stå upp för ett kvalitativt och effektivt bistånd med målet att människor som lever i fattigdom och förtryck ska kunna förbättra sina villkor. Alldeles oavsett lösryckta och ogrundade påståenden om motsatsen i den offentliga debatten, så har biståndet en stabil grund av sakkunskap att stå på.

Riksdagen har en central roll för att se till att det svenska biståndets kompassriktning hålls stadig på utsatta människors behov, lokalt förankrade prioriteringar och ett långsiktigt och modigt stöd till mer fredliga, hållbara, jämställda och demokratiska samhällen.
Ett viktigt sätt att göra skillnad för en långsiktigt tryggare värld är att rösta för en budget som håller åtagandet om 1% av BNI i internationellt bistånd. Ett annat sätt är att motarbeta att biståndets kvalitet drabbas av stora, ryckiga budgetförändringar och snedvridningar av syftet, som avräkningar av kostnader för flyktingmottagande inom Sverige. I stället bör Sverige driva på alla länder att ta sina internationella åtaganden om resurser för en global hållbar utveckling på allvar. Under EU-ordförandeskapet bör Sverige verka för att alla EU-medlemsstater bidrar till att EU når åtagandet om minst 0,7 procent av sin sammanlagda BNI i bistånd innan 2030.
Få koll på biståndet med vår fakta-samling.
AGERA FÖR EN FEMINISTISK UTRIKESPOLITIK
Sverige bär en global ledartröja på många sätt, inte minst i arbetet för global jämställdhet och alla flickors, kvinnors och HBTQI-personers mänskliga rättigheter, inklusive sexuell reproduktiv hälsa och rättigheter. Jämställdhet har oavsett regering varit en prioriterad fråga för Sverige i världen i flera årtionden. Sveriges feministiska utrikespolitik som lanserades 2014 har bidragit till att ytterligare stärka Sveriges agerande för jämställdhet i utrikes- och utvecklingspolitiken, men har även gjort skillnad bortom regeringens egen politik. Sedan 2014 har flera länder lanserat en liknande politik, och andra väntas följa efter. Betydelsen av detta banbrytande arbete ska inte underskattas.

En feministisk utrikespolitik som konkretiseras bland annat genom Sveriges bistånd och röst för jämställdhet i internationella forum är viktigt som motvikt när världen upplever en allvarlig global demokratikris och backlash mot flickors, kvinnors och hbtqi-personers rättigheter. Även inom EU finns krafter som ifrågasätter och motarbetar jämställdhet och sexuell reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR).
Sverige har och har haft en central roll i att motverka dessa krafter och hitta former för att ändå driva jämställdhetsfrågorna framåt. Inför och under EU-ordförandeskapet 2023 bör Sverige med sin feministiska utrikespolitik och långa erfarenhet av att arbeta med jämställdhet och motvindsfrågor såsom SRHR, lyfta fram jämställdhet och SRHR som en central prioritet med ambitionen om att stärka EU som global jämställdhetsaktör.
Läs vårt valpapper om den feministiska utrikespolitiken.
DRIV PÅ FÖR CIVILSAMHÄLLETS DEMOKRATISKA UTRYMME
Den demokratiska utvecklingen i världen är på tillbakagång och civilsamhällets utrymme stryps. När handlingsutrymmet för civilsamhället stryps drabbar det framför allt människor som redan lever under förtryck och diskriminering. Civilsamhällsorganisationer över hela världen arbetar oförtrutet för demokrati och med att förändra och förbättra våra samhällen, både lokalt och globalt. De behöver ett starkt politiskt stöd och en fortsatt svensk satsning på demokrati, i dialog med det lokala civilsamhället.

Riksdagen behöver vara en stark och pådrivande röst till stöd för mänskliga rättigheter och det civila samhällets demokratiska utrymme och ta beslut som verkar för civilsamhällets deltagande och möjligheter att höras i internationella förhandlingar. Under EU-ordförandeskapet bör Sverige stärka EU-delegationernas arbete för civilsamhällets utrymme, och främja civilsamhällesaktörers deltagande i framtagande, översyner och genomförande av EU:s styrdokument för samverkan med civilsamhället (road maps).
Läs våra rekommendationer i Tag Plats-rapporten här.
VISA LEDARSKAP FÖR KLIMATRÄTTVISA
Som riksdagsledamot är du med och tar ansvar för Sveriges bidrag till en globalt rättvis hantering av de sammanlänkade klimat- och naturkriserna – utmaningar som fått FN:s generalsekreteraren att höja röd flagg för mänskligheten. Givet våra höga utsläpp och stora ekologiska fotavtryck, måste Sverige och EU öka ambitionerna för utsläppsminskning, och samtidigt vara en stor finansiär av åtgärder för klimat och biologisk mångfald i länder som bidragit minst men drabbas hårdast av klimat- och naturkriserna. ’

Miljömålsberedningens arbete med att sätta mål för konsumtionsbaserade utsläpp måste tas vidare och Sverige bör verka för skärpta klimatmål för EU. Vi hoppas också att du och ditt parti ställer er bakom en fortsatt ökning av svensk klimatfinansiering till utvecklingsländer, i enlighet med tidigare regeringens löfte, men med medel utöver biståndsbudgeten. Svensk och europeisk klimatfinansiering – vare sig den distribueras genom fonder, banker eller bilateralt – måste gå till rättighetsbaserade, jämställdhetsfrämjande och lokalt ägda insatser för att säkerställa en rättvis omställning för de länder och grupper som är mest utsatta.
Under Sveriges EU-ordförandeskap vill vi se ett starkt fokus på de länder och grupper som bidragit minst och drabbas mest av klimat- och naturkriserna; bland annat genom ett ökat ansvarstagande för EU:s globala miljöpåverkan, samt ökad finansiering – som bidrag och inte lån – till insatser för biologisk mångfald, för klimatanpassning och till förluster och skador.